Från språkförbistring till språkförbättring

Man kommer fram till några punkter att ha med när man planerar sin undervisning:

• Vikten av att läraren låter eleverna använda sitt förstaspråk där elever med samma språk ges tillfälle att samtala, reda ut begrepp och se samband för att befästa kunskaper.
• Främja samtal i klassrummet på ett strukturerat sätt - vilka som pratar, vad man ska prata om, hur man pratar.
• Arbete i par eller i små grupper kan bidra till att de flerspråkiga eleverna blir mer aktivt deltagande. I helklassamtalen finns en risk att flerspråkiga elever inte deltar lika mycket som sina kamrater som har undervisningsspråket som förstaspråk.
• För att gynna naturvetenskaplig problemlösning och resonerande räcker det inte med att ensidigt förklara termer och begrepp. Elever behöver hjälp och stöttning i att bearbeta begrepp, binda samman termer och få hjälp att se mönster och utveckla det naturvetenskapliga språket.
• En språk- och kunskapsutvecklande undervisning bör inte enbart baseras på läs- och skrivfärdigheter utan läraren kan även använda sig av olika slag av visuella symboler, allt från gester och kroppsspråk till bilder och digitala resurser.

Litteraturtips:

Ett par böcker som har några år på nacken men fungerar alldeles utmärkt om man vill ha konkreta tips kring språkutvecklande undervisning. (Natur & kultur)

//Marie Titus utvecklingslärare