När jag lyssnade på Helena Wallbergs webbinarium (som jag tipsade om i ett tidigare blogginlägg) så slog det mig att både Åsa Hirsh och Wallberg pratar om hur man bör utforma sin undervisning utifrån olika strukturer.

Åsa Hirsch beskriver formativ undervisning som "ett analytiskt förhållningssätt där läraren systematiskt och kontinuerligt analyserar hur lärande möjliggörs i klassrummet och utifrån det, hitta nyckelstategier att forma sin undervisning".

Helena Wallberg i sin tur pratar i sin bok Lektionsdesign om olika faser som tillsammans utgör en struktur som utformar lektionen/undervisningen.

När jag läser dessa två författare så tycker jag mig se en gemensam nämnare i vad jag kallar "den formativa blomman".

Den formativa blomman består av fem steg (blomblad) som vi lärare behöver fundera kring för att göra vår undervisning mer formativ.

Kanske kan nedanstående stödstruktur hjäla oss att få en samsyn kring de fem "blombladen". Vad menar vi när vi pratar om att "tydliggöra mål och framgångsstrategier" eller att "aktivera eleverna som lärresurser för varandra"? Vad innebär det? Hur gör vi det? Jag tror att vi kommer en lång bit påväg bara genom att diskutera de fem nycklestrategierna och försöka få någon slags konsensus kring dem.

Kan vi sätta fingret på var vi står i nuläget kring de olika "blombladen" och sedan förhoppningsvis börja fundera över vad vi kan göra framåt. Hur kan jag göra eleven mer delaktig i lärnadet? Hur kan jag på ett bättre/effektivare sätt ge återkoppling som för elevens lärande framåt? Hur tränar jag eleven i metakognition?

Så varsågoda!

Kanske kan mallen här ovan hjälpa oss att strukturera upp kollegiala samtal kring utformning av undervisningen eller kanske ligga till grund för auskultationer hos kollegor vilket för oss mot ett mer formativt sätt att arbeta ute i klassrummen!

//Marie Titus utvecklingslärare