Våld i nära relationer

Du har mig i ditt grepp, på tusen skilda sätt

Du får mig dit du vill, ja, du står aldrig still

Kan inte se dig klart, för du viskar ohörbart

Men jag håller mig vid liv, jag håller mig vid liv

Jag önskar att nångång, få vakna till din sång

Som vaggar mig till ro, istället för oro

För jag känner mig som en slav, som dansar runt sin grav

Men jag håller mig vid liv, jag håller mig vid liv

Vår kärlek den är svart, din kärlek gör mig ont

Jekyll och Mrs Hyde, vart vill du komma?

Du lyssnar på dolda motiv i rampljuset, en podd om våld i nära relationer producerat av Eksjö kommun

Välkomna till dolda motiv i rampljuset, jag som pratar heter Pernilla, och jag heter Annasofia, vi arbetar på socialtjänsten med våld i nära relationer här i Eksjö kommun

Vad var det här för vackert?

Ja visst var det. Det greppar tag om en och det berör

Gissa vad den kommer ifrån, för jag har inte skrivit den själv.

Jaså har du inte? Det trodde jag att du hade gjort.

Förklaring till låttexten om var den kommer ifrån: Uno Svenningssons låt: ”Du kommer ångra det här”.

(Anders Wedin, Moneybrother. Han hade ett punkband som hette 'Monster' och en låt som heter 'You’ll Be Sorry' som Uno Svenningsson har översatt till en svensk version och heter 'Du kommer ångra det här'.

Jag översätter ju allt till våld i nära relationer, precis som den här podden ska handla om.

Ja berätta mer. Varför sitter vi här?

Vi jobbar ju på socialtjänsten och vi jobbar med våld i nära relationer, och med tanke på att vi inte kan nå ut till några nu på grund av Corona, så hur gör vi då för att nå ut till alla? För det här är en podd för alla! även för de som jobbar inom olika verksamheter, även för oss inom socialtjänsten, och att vi vill hjälpa folk, de som är utsatta för våld.

Tanken med den här podden är också att vi ska prata så att alla förstår.

Dagens avsnitt kommer att handla om vad är våld? Olika begrepp, vad innebär nära relation? Vem har rätt till stöd och hjälp av oss på socialtjänsten.

Våld i nära relationer är ett extremt känsligt ämne som ingen pratar om men vi vet att man behöver prata om det, vet du någon som är utsatt, är du själv utsatt, men vet inte hur du ska få hjälp, vi vill hjälpa just dig. Våga ta sig ur.

Det kanske inte är så självklart vem som är utsatt för våld i nära relationer, det kan vara vem som helst. Kvinnorna är dom mest utsatta när det gäller våld i nära relation, se dig omkring. Det kan vara du det kan vara jag, en medarbetare, din brukare, din mamma eller din bästa vän. Det finns ingen ålder på våldet.

Fyra av tio kvinnor lever eller har levt med våld plus det mörkertal som finns.

En kvinna var tredje vecka slås ihjäl av en närstående.

Våld i nära relation är misshandel, våldtäkt, ofredande, hot eller liknande som någon i din närhet utsätts för.

Nära relation räknas man, hustru, förälder eller någon släkting.

Ett samhällsproblem som måste förebyggas, och det är det som vi vill göra med den här podden. Vi vill upplysa, kartlägga och våga pratat om våld i nära relation. Kvinnor är de som är mest utsatta för våld i nära relation.

Våld i nära relation är inget som syns utåt, utan det stannar inom hemmets väggar, svårt att hitta vittnen, döljs med ett falskt leende utåt och fina kläder.

Man har rätt att känna sig trygg i hemmet!

Den mörka sanningen döljs bakom den ljusa fasaden.

Man vågar inte prata om våldet, det kan finnas mycket skuldkänslor kring detta, det är inget man pratar om till exempel i lunchrummet.

Hur kan våldet benämnas?

Mäns våld, sker utanför hemmet, krig, gäng och så vidare

Mäns våld mot kvinnor, oftast ser rent statistiskt, vi på socialtjänsten benämner

Våld i nära relationer, det finns i olika konsultationer, så därför benämner vi våld i nära relationer i Eksjö kommun. Andra kommuner kan benämna på annat sätt.

En stor del av det våld som män utövar mot kvinnor sker i nära relationer.

Våldet kan ta sig i många olika uttryck, det kan röra sig om grovt våld och sexuella övergrepp men också om handlingar som inte definieras som brott enligt lag.

Man kan skilja på "situationsvåld" och "makt- och kontrollvåld"

Det situationsbundna parvåldet liknar det våld som utövas inom familjen. Det börjar i en konflikt som övergår i ett gräl, som i sin tur övergår i fysiskt våld, men som sällan är av karaktär som ger fysiska skador. De har inte sin grund i den ena partens strävan efter kontroll över den andra utan i dålig kontroll- och argumentationsförmåga och kanske också i bristande närhet i relationen.

Skillnader mellan kvinnors och mäns utsatthet för fysiskt våld bekräftas av kriminalstatistiken.

Vilka är det då som utövar våldet?

80 procent är misstänkta män. 96 procent gällande sexualbrott är misstänkta män.

Detta tyder på att våldet är starkt kopplat till kön och maskulinitet.

Att utöva våld i nära relationer kan vara ett medel för att stärka våldsutövarens känsla av manlighet. Under våldsutövandet kan män uppleva att de uttrycker typiskt ”manliga” attribut; aggressivitet, styrka och kontroll.

Man ska inte visa några känslor, inte gråta som ”man” och så vidare.

Män utsätts för mer fysiskt våld av okända utomstående än vad kvinnor gör.

Men att utsättas för våld i sitt eget hem, en plats där man ska kunna slappna av och känna sig trygg, och av en person man har en nära relation till, påverkar en på ett annat sätt.

När det gäller dödligt våld i nära relationer är könsskillnaden betydande. Det är fyra till fem gånger vanligare att kvinnor blir dödade av en partner eller före detta partner än att män blir det

Våld i nära relationer är ett samhällsproblem, ett folkhälsoproblem, vi måste lyfta det här nu, ett jämställdhetsproblem.

Våld i nära relationer är oftast ett mönster av handlingar, inte bara en form utan det är oftast kombinationer av fysiskt, psykiskt och sexuellt våld.

Allt från att bli förlöjligas till att utsättas för våldtäkt eller allvarliga hot.

Fysiskt våld kan innebära att förövaren biter, river, drar i håret, bränner, skakar eller knuffar. Det kan också bestå av örfilar, knytnävsslag, slag med tillhyggen, knivstick, sparkar, stryptag. att bli fasthållen. Det som oftast syns. Lättare att prata om, och kanske våga fråga personen hur de har fått blåmärket.

Sen har vi psykiskt våld som kan upplevas värre.

Psykiskt våld kan handla om hot, tvång, trakasserier, glåpord och förlöjliganden. Den våldsutsatta kan också utsättas för kontroll och social isolering.

Svartsjuka, din partner skickar otaliga sms eller telefonsamtal när du är iväg, handlar om kontroll och makt.

Även våld eller hot om våld mot husdjur kan räknas till den psykiska utsattheten.

Vad innebär då sexuellt våld, ett känsligt ämne för många att prata om. Det innebär våldtäkt eller andra påtvingade sexuella handlingar, alternativt sexuella handlingar som den utsatte inte vågar säga nej till räknas till sexuellt våld. Kan man bli våldtagen av sin man? -Ja det kan man, samtycke ska även ske inom äktenskapet.

Som profession, ställ gärna följdfrågor, då många kvinnor med invandrarbakgrund oftast inte får säga nej till sin man, då lyfter man fram problematiken.

Försummelse kan exempelvis bestå i att den utsatta inte får behövlig hjälp med mat, medicin eller hygien. Den utsatta kan förvägras hjälp med att komma ur sängen, få för lite, för mycket eller felaktig medicin. Partnern kan sno din medicin.

Ekonomiskt våld innebär att vägra den utsatta att ha insyn i ekonomin. Får inte ha eget bankkonto, måste redovisa kvitto varje gång denne handlar, etc.

Många kvinnor kan få höra att de inte klarar sig ekonomiskt, jo det finns hjälp att få.

Materiellt våld kan innebära förstörelse eller stöld av den utsattas personliga tillhörigheter, bohag, värdesaker, etc. Mycket hot finns inom materiellt våld.

Funktionshinderrelaterat våld

Med det menas handlingar som direkt riktar sig mot själva funktionsnedsättningen hos den våldsutsatta och försvårar en redan utsatt situation. Våldsutövaren kan exempelvis flytta undan rollatorn eller ta ut batterierna ur hörapparaten

Finns ett syfte att ”skada” inte typ ”glömma någon på toaletten”

Är du synskadad så kan förövaren möblera om i syfte att skada.

Eftervåld, Kvinnor riskerar ofta att utsättas för mer och kraftigare våld i samband med en separation. När det gäller dödligt våld framgår att separation ofta varit ett motiv eller del av motiv till gärningen. En separation kan också utlösa våld, även om det inte förekommit tidigare i relationen. Det kan ha varit lättare våld tidigare eller betraktat det som våld, utan man tror att det har varit en dålig relation. Även barnen kan bli en bricka i spelet.

Eftervåld kräver en kunskap som man behöver jobba vidare med.

Kvinnor riskerar ofta att utsättas för mer och kraftigare våld i samband med en separation. När det gäller dödligt våld framgår att separation ofta varit ett motiv eller del av motiv till gärningen. En separation kan också utlösa våld, även om det inte förekommit tidigare i relationen.

Svårt att upptäcka våldet

Våldet upprepas: undersökningar om våld i nära relationer visar att våldet, hoten och trakasserierna ofta inte är en engångsföreteelse. I synnerhet kvinnorna utsätts för återkommande hot och våld. Våldsutsatta kvinnor har också beskrivit att våldet trappats upp och blivit allt grövre. Därför är det viktigt att våldet upptäcks tidigt.

Att vara utsatt för våld av en närstående är en omständighet som många gånger gör att benägenheten att berätta om våldet – och att polisanmäla det – är mindre än om våldsutövaren är någon annan. Ibland kan omgivningen lägga märke till tecken på att en individ har utsatts för våld. Ofta finns dock inga tydliga tecken, eller så kan de stå för något annat.

Hur många barn upplever våld?

Flera studier uppskattar cirka 10 procent av alla barn i Sverige har upplevt våld i hemmet och ca 5 procent upplever våld ofta. Barn berättar sällan för andra, på grund av rädsla, förvirring, lojalitet, skuld & skam. Det finns risk för att deras utsatthet inte uppmärksammas.

Våldets bakomliggande orsaker

Orsakerna till våld i nära relationer kan diskuteras med olika teoretiska perspektiv. Det strukturella perspektivet har fokus på bristande jämställdhet och skev maktfördelning mellan könen. Samhällsperspektivet-inriktat på socioekonomiska förhållanden, sociopsykologiska perspektivet-fokuserar på faktorer i relationen och i det individualpsykologiska perspektivet är fokus på individuella faktorer.

Vad innebär nära relation?

Begreppet ”närstående” är könsneutralt och syftar på varje person som den våldsutsatta bedöms ha en nära och förtroendefull relation till. Det kan handla om såväl makar, sambor, pojk- eller flickvänner, som föräldrar, syskon, barn eller andra släktingar. Det kan även gälla andra personer som den våldsutsatta har eller har haft en nära och förtroendefull relation till.

Vem har rätt till stöd?

Alla som blir utsatta för våld i nära relationer, oavsett kön eller könsidentitet, har rätt till stöd och skydd. Detta framgår i Socialtjänstlagens 5 kapitel, paragraf 11. Omfattar alla brottsoffers rätt till stöd och hjälp, med avgränsningen för brott som avser våld i nära relationer.

Vilken hjälp kan man få?

Socialnämnden ska särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation (5 kap. 11 § Andra stycket SoL). Socialnämnden ska kunna erbjuda hjälpinsatser av olika slag.

Hur jobbar vi på socialtjänsten?

Vid ansökan om stöd/hjälp måste en utredning inledas. Kartlägger behovet av stöd och leder till ett beslut om insats eller inte. Finns olika insatser beroende av omfattningen av stödbehovet som skyddat boende, öppenvårdsinsats eller hjälp med kostnaden för låsbyte exempelvis.

Anmälningsskyldighet

Myndigheter vars verksamheter berör barn och unga (samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten och kriminalvården) har en lagstadgad skyldighet att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Detsamma gäller även för dem som är anställda hos sådana myndigheter. (14 kap. 1 § SoL).

Summering

Fortsatt arbete kring att upptäcka våld tidigt. Uppmanar till att Våga se, våga fråga och sedan agera vid misstanke om våld i nära relation. Agera ”nu” då våldet kan eskalera.

Känner du igen dig eller känner du någon annan som är utsatt för våld i nära relation finns hjälp att få.

Kontakt

Socialtjänsten Eksjö kommun, Biståndsenheten:
Besöksadress: Mejerigatan 5, Eksjö
Telefon: 0381-36 000

Kvinnojouren Linnéorna i Eksjö: 0381- 61 11 76

Kvinnofridslinjen: 020-50 50 50

BRIS: barn & unga 116 111

Tris: (8-18) 0774-40 66 00

Mer information finns på www.eksjo.se

Nästa avsnitt

Äldre/LSS, våldets konsekvenser av covid-19.

Hej och välkomna till ett nytt avsnitt av Dolda motiv i rampljuset.

Jag som pratar heter Pernilla och vid min sida har jag min kollega Annasofia och vi arbetar på socialtjänsten i Eksjö kommun.

Vad ska vi prata om idag Pernilla?

Vi tackar för den fina respons som vi har fått från föregående avsnitt

I detta avsnitt diskuterar vi om våld hos äldre/LSS och konsekvenserna av covid-19. Vi går igenom olika begrepp och vad det innebär för de äldre/LSS. Vi kommer även att prata om vem som har rätt till stöd och vilken hjälp de få av socialtjänsten.

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade
I lagen står det att personer med funktionsnedsättning ska kunna få hjälp att leva som andra. Sverige har flera lagar som hjälper människor med funktionsnedsättning. Vi förkortar det till LSS

För vissa innebär en karantän hemma bara tristess över att vara isolerad. Men för många kan det innebära en betydligt värre och farligare tillvaro. För en del personer är nämligen hemmet den allra farligaste platsen man kan vara på.

För att vi ska komma åt problemet med våld i nära relationer krävs det också att vi agerar om vi misstänker att någon far illa. Fråga, knacka på, orosanmäl eller ring 112. Hellre en gång för mycket än en gång för lite.

”Våld mot äldre kvinnor ett dolt samhällsproblem”

Brist på kunskap, förutfattade meningar och generaliseringar försvårar för utsatta kvinnor att få hjälp.

Det vi vill lyfta fram är att våldet går inte i pension.

Svenska studier visar att 16 procent av kvinnorna och 13 procent av männen har erfarenhet av våld efter sin 65-årsdag.

Majoriteten av våld i nära relation utövas av män mot kvinnor, men det är vanligt att man som äldre blir utsatt av ett vuxet barn, barnbarn, eller vårdare.

Det är vanligare att den som har sjukdom eller funktionsnedsättning på grund av ålder utsätts för våld. Det är därför inte ovanligt att även män utsätts för våld av sin partner.

Försummelse

Om den som ska ta hand om dig undanhåller dina mediciner eller inte hjälper dig att ge dig mat så är det försummelse och ett sätt att utöva makt och kontroll.

Hur har covid-19 påverkat situationen påverkat äldre människor och dem med en funktionsnedsättning?

Samhällets insatser för att förhindra och minska smittspridningen under covid-19 genom bland annat olika restriktioner, medför en ökad isolering, för redan utsatta grupper, såsom personer med funktionsnedsättning och äldre personer.

Detta innebär isolering, och ökat beroende av närstående också en ökad risk att utsättas för mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck.

Och det jag tänker är att isolering även kan innebära försämrade möjligheter att ta del av samhällets stödinsatser.

En riskfaktor är att det finns stereotypa föreställningar som utgår från en individs ålder, vilket kallas för ålderism, vilket menas med en homogen grupp.

Ålderism kan innebära att omgivningen har svårt att föreställa sig att en äldre person kan utöva/eller bli utsatt för våld då det inte passar in på vår stereotypa bild av en äldre person.

Äldre personer löper större risk att utsättas för olika typer av våld av nära anhörig, partner eller av vård- och omsorgspersonal, och det är viktigt att poängtera att våld i nära relationer inte upphör för att en person uppnår en viss ålder

Våld i nära relationer mot personer med funktionsnedsättning kan ta olika former och uttryck.

Det är vanligt att våldet riktas mot funktionsnedsättningen.

Våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning vittnar om att våldet, både det fysiska och psykiska, riktas mot det som gör mest ont, dvs funktionsnedsättningen

Del 2

Ja det du säger Pernilla är så viktigt att känna till. Att våld mot personer med funktionsnedsättning inbegriper utöver sådant som fysiskt, psykiskt och sexuellt våld, men även våld som riktas mot en intellektuell, psykisk eller fysisk funktionsnedsättning

Vi tog ju upp ett exempel i förra avsnittet om hur du lätt kan försvåra och begränsa min rörelsefrihet om jag inte kan se.

Det kan innebära att en person exempelvis blir förvägrad nödvändiga hjälpmedel för att klara sådant som att förstå, höra eller gå. Tar bort ditt hjälpmedel, och möblerar om och så vidare.

Vad är det som gör att det kan vara svårt att upptäcka att det förekommer våld mot en person som har en funktionsnedsättning?

Det finns olika hinder för att våldet mot personer med funktionsnedsättningen ska upptäckas av omgivningen:

Funktionsnedsättningen hindrar den våldsutsatta att berätta om våldet, om hon inte har tal, eller om hon inte kan samtala med andra utan våldsutövarens insyn

Det finns också en del fördomar om funktionsnedsättningar.

Ja, exempelvis ses personer med funktionsnedsättning som ”könslösa” eller ”icke-sexuella”, vilket påverkar i vilken omfattning omgivningen kan föreställa sig henne utsättas för sexualbrott.

Och en annan fördom är att personer med funktionsnedsättning lever skyddat från omvärlden och därmed även skyddad från våld, samt att det är för omgivningen svårt att föreställa sig hjälpare, anhöriga som potentiella våldsutövare.

Personer med funktionsnedsättning står oftast i beroendeställning till sin omgivning för att klara det dagliga livet. Beroendet bidrar till att kvinnan stannar i relationen där hon utsätts för våld.

För kvinnor med psykisk funktionsnedsättning kan det finnas en rädsla att inte bli trodd.

Jag vill påminna våra lyssnare om att våld i nära relation finns i alla samhällsklasser, religioner, åldrar och etnicitet.

Män som utövar våld mot kvinnor i nära relationer är sällan idealtypen för gärningsmän. De har en personlig relation till offret, som ofta framhåller deras positiva sida, likaväl som att kvinnor som utsätts för våld i nära relationer är sällan idealtypen för brottsoffer.

Om jag misstänker att en kvinna med funktionsnedsättning utsätt för våld hur ska jag gå tillväga?

Kvinnor med funktionsnedsättning är de främsta experterna på sina funktionsnedsättningar och därför gynnas arbetet av att man lyssnar och ställer frågor om deras behov, önskemål och funktioner

Ytterligare en aspekt att beröra här är det beroendeförhållande som kan finnas i relationen.

Ja, många våldsutsatta med funktionsnedsättning är beroende av andra i sitt dagliga liv. Det handlar om vård, stöd och service utförd av nära anhöriga, personliga assistenter, färdtjänstchaufförer eller annan personal. Dessa personer kan vara de som upptäcker att någon är utsatt för våld – men de kan också vara förövarna.

Det beroendeförhållande som kan uppstå mellan den våldsutsatta och den som har till uppgift att ge vård och service kan bli förödande vid en våldssituation. Den ena parten behöver den andres stöd och hjälp för att kunna fungera.

Del 3

Osynlighet kan dels handla om att det som den våldsutsatta utsätts för inte betraktas som ett brott utan benämns som ”missförhållanden” eller ”brister” i olika verksamheter. Det blir vårdfrågor i stället för rättsliga frågor, eftersom man bortdefinierar brottet

Här är det viktigt att handläggare som utför en utredning att det skrivs ut, det rätta ordet för ”brister och missförhållanden”.

Det kan också vara svårt att upptäcka brott ifall kvinnan själv inte betraktar sig som utsatt för en brottslig handling

Att den våldsutsatta får vård, stöd och service av anhöriga och därmed blir mycket beroende av dem har också angetts som en orsak till att brott kan osynliggöras

Konsekvenser av isolering och av covid-19:

Att vara utsatt för våld och kränkande handlingar kan föra med sig en rad konsekvenser – fysiskt, psykiskt, socialt och ekonomiskt. Vilka konsekvenser kan det föra med sig?

Psykisk ohälsa i form av exempelvis depression och ångest, även få konsekvenser som bristande tillit till sig själv och andra.

Isolering – att inte komma ut i sociala sammanhang.

Försämrad förmåga att vara förälder då den våldsutsatta kan ha svårt att skydda både sig själv och sina barn

• fysiska skador
• akuta bostadsproblem
• dyrare levnadsomkostnader
• skuldsatthet, orsakad av den som utövat våldet
• sjukskrivning.

Tecken och symptom på att våld kan förekomma:

Ibland kan omgivningen lägga märke till tecken på att någon kan ha utsatts för våld. Ofta finns dock inga tydliga tecken, eller så kan de stå för något annat. En del av symtomen kan dessutom överlappa med symtom på en sjukdom eller funktionsnedsättning, men om man är uppmärksam och har kunskap om våld så ökar sannolikheten för att upptäcka våldsutsatthet.

Var observant på fysiska skador och tecken: Så gott som alla fysiska skador kan uppstå genom våld. Det kan handla om blåmärken, krosskador, frakturer, sår, stickskador samt brännskador. Skadorna kan ha uppkommit på en mängd olika sätt – genom slag, sparkar, knuffar och stryptag.

Vad finns det för psykiska reaktioner som är bra att vara observant på?

Våldsutsatthet kan medföra såväl kort- som långvariga psykiska besvär. Andra uttryck för psykisk ohälsa är dåligt självförtroende samt att den våldsutsatta ändrar sin personlighet och exempelvis blir tillbakadragen. Personen kan också bli utåtagerande och börja utöva våld mot andra eller bli självdestruktiv. Dessutom kan den våldsutsatta reagera på våldet genom att undvika vissa personer eller vissa platser, eller motsätta sig fysisk kontakt.

Även depression och ångest är vanliga reaktioner på våld, och den som har utsatts kan utveckla posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Våldsutsatta har även en högre risk för självmord. Våldsutsatthet kan förstärka annan psykisk ohälsa, men psykisk ohälsa måste också ses som en reaktion på våldet.

Inte glömma att missbruk kan vara en indikation på våld – och tvärtom.

Forskningen visar på att kvinnor som är utsatta för våld missbrukar alkohol och droger i högre grad än andra kvinnor. En hög konsumtion av alkohol och droger kan därmed indikera att en kvinna är utsatt för misshandel. Det kan därför vara motiverat att ställa frågor om alkohol- och drogvanor till kvinnor som är våldsutsatta – och att tvärtom ställa frågor om våld till kvinnor med missbruksproblem.

Del 4

Vidare visar forskningen på att få kvinnor söker hjälp, varför är det så?

Ofta döljer kvinnor att de är utsatta för våld, för att de skäms eller känner skuld. Kvinnorna kan också dölja sin utsatthet för att de är rädda för repressalier ifall deras situation blir känd. Det kan därför vara svårt för omgivningen, såväl anhöriga och vänner som personal, att bli medvetna om att kvinnan är utsatt för våld. Det är inte ovanligt att båda parter förnekar eller förringar våldet.

Personal som mött våldsutsatta äldre kvinnor pekar på att skammen över våldsutsattheten är stor. Kvinnorna kan skämmas över att de under många år har levt i en våldsam relation, utan att ha kunnat bryta sig loss. Skammen och skulden kan göra att de på alla sätt försöker dölja sin situation.

Om vi sammanfattar lite om de svårigheter som finns för att kunna stötta och uppmärksamma en våldsutsatthet hos äldre människor och människor med funktionsnedsättning med tanke på covid-19.

• Okunnighet om de rättigheter man har
• Socialt och ekonomiskt beroende av närstående eller av samhället
• Konflikt mellan närståendes och andras förväntningar
• Isolering och ensamhet
• Beroende av andra för att klara vardagslivet
• Starkt beroende av våldsutövaren.

När vi träffar människor i olika sammanhang tänker jag att bemötandet är a och o för att få till en givande och förtroendefull dialog. Vad kan ett bra bemötande innebära?

Ett bra bemötande är:

Att vilja se, att vilja veta och att våga fråga är grundläggande förutsättningar för att kunna identifiera och hjälpa en person i svåra situationer

Det är viktigt att utgå från den person man har framför sig och man kan behöva formulera sig olika beroende på den våldsutsattas förmåga att kommunicera. Personen i fråga är i en utsatt situation och kan känna sig utlämnad. Hon kan också vara rädd att inte bli trodd och förstådd.

För att kunna hjälpa en våldsutsatt person så är ett första steg att få vetskap om våldet.

De flesta personer som utsätts för våld vill inte se sig själva som våldsutsatta och tänker kanske inte på att de faktiskt utsätts för misshandel, övergrepp och våldtäkt. När man ställer frågor om våld är det därför viktigt att använda konkreta ord, exempelvis slagen eller knuffad.

Det är samtidigt viktigt att tänka på att det kan vara smärtsamt för den våldsutsatta att redogöra för våldsamma händelser. Särskilt svårt kan det vara att tala om sexuella övergrepp.

Varför stannar kvinnan?

Många kanske frågar sig: varför stannar kvinnan i en relation där hon utsätts eller riskerar att utsättas för hot och våld? Varför går inte mannen?

Många kvinnor kan dock ha svårt att bryta sig loss från en våldsam relation och detta kan vara besvärligt för omgivningen att förstå. Forskare har försökt finna förklaringar till varför det är så svårt för kvinnor att gå men det varierar från individ till individ. För många handlar det om rädsla för fortsatt våld om de lämnar sin partner.

Orsaker till att kvinnan stannar kan vara:

• Är ekonomiskt beroende av mannen
• Har svårt att skaffa egen bostad
• Har religiösa eller kulturella värderingar som föreskriver att familjen ska bevaras intakt
• Är handlingsförlamad på grund av psykisk stress
• Tror att mannen inte klarar sig utan henne på grund av beroendeställning
• Har starka känslor för mannen och förhoppningar om att våldet ska upphöra
• Han vara rädd för ensamhet och isolering
• Saknar stöd från omgivningen

För en äldre kvinna kan ytterligare faktorer tillkomma som gör det svårt att bryta upp, i synnerhet om hon har en sjukdom eller funktionsnedsättning. Äldre kvinnor befinner sig dessutom inte längre i arbetslivet och får inte samma referensramar som kvinnor i arbete.

Normaliseringsprocessen

Kvinnan kan också stå ut med våldet för att det har blivit så ”normalt” att hon inte ser det längre, eller för att hon under många år vant sig vid att bli illa behandlad.

Ja det du pratar om kallas för normaliseringsprocessen som uppstår i våldsrelationer. För kvinnan är det mycket viktigt att omgivningen – personal och andra i hennes närhet – kan uppmärksamma situationen.

Är kvinnan beroende av praktisk hjälp kan hon också känna stor tveksamhet att lämna relationen. Rädslan att inte få någon hjälp i framtiden – eller ovilja att be anhöriga om hjälp – kan göra att hon väljer att stanna

Hur och under vilka omständigheter frågor om våld ställs är betydelsefullt:

• Har någon slagit/sparkat/skrämt dig/gjort dig illa?
• Jag ser att du har ett blåmärke på armen, hur fick du det?
• Jag undrar lite, är det något som har hänt dig?
• Har det hänt att du känt dig rädd för någon?
• Känner du dig trygg där du bor nu?
• Känner du dig trygg med din partner?

Att tänka på:

• Våld i nära relationer är ett folkhälsopropblem
• Utsattheten finns överallt, i alla samhällsklasser och åldrar. Därför är det bra med kunskap inom verkställigheten
• Vi har alla ett ansvar för utsattheten
• Viktigt att arbeta förebyggande
• Samverka mellan olika förvaltningar

Dina rättigheter

Frihet från våld är en mänsklig rättighet och samhällets ansvar. kommunen har det yttersta ansvaret för att du som är våldsutsatt får det stöd och den hjälp som du behöver.

Om du upplever våld eller hot om våld eller att din integritet kränks – kontakta socialtjänsten eller din biståndshandläggare.

Om du är anhörig/stödjare och orolig för att någon du känner är utsatt kontakta socialtjänsten eller biståndshandläggare för rådgivning.

Du som arbetar med människor, och som kan möta dem som har erfarenhet av våld i nära relationer, är viktig och kan göra stor skillnad om du har god kunskap om problematiken och vet vad ni i er verksamhet kan göra för människor som har erfarenhet av våld.

Att våldsutsatta inte berättar om våld vid sina besök inom hälso- och sjukvården kan till viss del bero på att den som utsatts inte sätter sina fysiska och psykiska besvär i samband med sin situation.

Därför kan det vara svårt för personal att skilja på vad som är våld och vad det kan finnas för sjukdomsbild.

Kontakt

Biståndsenheten
Besöksadress: Mejerigatan 5
Telefon: 0381-360 00

Kontakta din biståndshandläggare.

På kommunens hemsida finns mer information om kontaktuppgifter till andra idéella organisationer etcetera.

Hedersrelaterat våld och förtryck har sin grund i den strukturella maktobalansen mellan män och kvinnor i samhället. Visar sig i att våldet och förtrycket bygger på strikt patriarkala värderingar. I en hederskontext har män och pojkar därmed en regel högre ställning än kvinnor och flickor.

Vi hälsar vår gäst Hoda välkommen till programmet

Vad är hedersrelaterat våld och förtryck? Vi diskuterar kring ämnet.

Hedersrelaterat våld och förtryck handlar om att upprätthålla gemensamma normer och värderingar som råder i den egna familjen/släkten eller ett större kollektiv.

Det kan också handla om att återupprätta familjens eller släktens anseende om det skadats.

Heder handlar om en kollektiv moral där kontrollen av kvinnans sexualitet är en förutsättning för upprätthållandet av kollektivet och patriarkatet.

Ideologin bakom HRV = hedersrelaterat våld och förtryck är typiskt sett djupt rotad i det kulturella arvet hos förövarna och våldet är ofta utfört i samarbete med andra familjemedlemmar eller medlemmar i den kulturella gruppen.

Den patriarkala ideologin bakom HRV spelar kausal roll genom att den påverkar uppfattningar och föreställningar hos dem som utför detta våld. Den får gärningspersonerna att uppfatta det som om offren har uppfört sig på ett orättfärdigt, vanhedrande och skamligt sätt inför förövarna, deras familjer och sociala sammanhang.

Den får också förövarna att tro att de har en skyldighet att spela en roll av en kulturell beskyddare och skiljedomare genom att med våld hindra offer att uppträda på ett ”felaktigt” sätt eller att straffa dem för att de har uppträtt felaktigt.

Så det som framkommer är att HRV är relaterat till kultur.

Man pratar även om att HRV skulle vara kopplat till religion och traditioner, vad är skillnaden?

Vi diskuterar skillnaden mellan kulturellt och religion kopplat till HRV.

Det är förstås människor som brukar våld, inte kulturer. Men personliga ideologier dvs system och ideal, som påverkar och influerar människor att bruka våld är kulturellt baserade.

Våldet begås ofta mot människor som inte tillhör eller identifierar sig med samma grupper. Våld av detta slag har identifierats som ”kollektivt våld”.

Hedersrelaterat våld & förtryck (HRV) kan definieras som faktiskt våld, eller försök till, eller hot och, sådant våld motiverat, åtminstone delvis av uppfattningar om heder.

Särskilda kännetecken som karakteriserar HRV: Det är en specifik form av våld motiverat av personliga, men kulturellt grundade, uppfattningar som uppmuntrar och närmast tvingar fram våld som ett svar på en upplevd orättvisa, vanheder, skam eller annan attack mot en gärningsperson, dennes familj eller deras samhällen.

Moraliskt motiverande, samtidigt som det är uppenbart omoraliskt i det normativa samhälle där detta våld sker.

Hur kan vi beskriva våldets uttryck i en hederskontext?

Hedersrelaterat våld och förtryck kan ta sig många olika uttryck och det kan röra sig om många olika slags handlingar:

”Kontrollen kan sträcka sig från vardagliga former av begränsningar i flickors och kvinnors liv som berör exempelvis klädval, socialt umgänge och rörelsefrihet till livsval som utbildning, jobb och giftermål och skilsmässa. I sin mest extrema form resulterar hederstänkandet i hot om våld och våld, inklusive dödligt våld”.

Rapporter runt om i världen indikerar att HRV är vanligt förekommande och också i allmänhet en mycket allvarlig form av våld.

Hur vanligt är det i Sverige? Ca 240 000 flickor och kvinnor är utsatta för HRV.

Det har uppskattats att ca 5000 flickor och kvinnor mördas varje år i hederns namn. Hur ser du på den här siffran? Vad är mord? Hur har det mörkats?

Andra konsekvenser för brottsoffren är bland annat könsstympning, vanställdhet, traumatisering, självmord, depression, missbruk, förskjutning från släkt och vänner, och sexuella övergrepp.

Konsekvens av att ta av sig slöja? Diskussionsfråga!

• Relationer till motsatt kön
• Homosexualitet
• Misstanke/rykten om sexuella relationer till motsatt kön
• Otrohetsaffärer
• Spridning av tekniskt material som bilder via sociala medier
• Skilsmässa

Hedersrelaterat våld uttryck:

• Psykiskt kan handla om att en person blir kränkt, skuld- och skambelagd, förödmjukad, utesluten från kärlek och omsorg samt förföljd och hotad.
• Socialt kan det handla om att personen bland annat blir utfryst, isolerad och förbjuden att delta i olika aktiviteter, till exempel inom ramen för skolan.
• sexuellt, bland annat i form av att en person tvingas eller förmås att ingå äktenskap mot sin vilja, vilket kan föra med sig påtvingat sex. Hbt-personer kan vidare tvingas in i en relation med en person av motsatt kön i syfte att ändra sin sexuella läggning, vilket är en form av sexuellt våld. Det finns även andra sexuella övergrepp som kan vara en del av det hedersrelaterade våldet.
• fysiskt och allvarlighetsgraden kan variera, från handlingar som relativt sett är mer lindriga till mycket grova sådana, inklusive dödligt våld. Det fysiska våldet är ofta ett uttryck för att förtrycket inte fungerar.

Vänd dom inte ryggen, socialstyrelsen (2014)

"När det gäller hedersrelaterat våld finns två olika slags utsatthet: Beskriva närmare

Den ena handlar om att tvingas leva med begränsningar, kontroll och förtryck för att följa normerna om bland annat kyskhet och oskuld samt normen om att kollektivet ska sättas före individen.

Den andra handlar om att utsättas för bestraffningar, hot och våld om man bryter mot normerna. "Den som öppet utmanar eller trotsar den rådande normen anses dra skam över hela familjen och riskerar att straffas fysiskt för att familjen eller ett utökat kollektiv ska återfå det som uppfattas som förlorad heder”

Syftet med att bestraffa normöverträdelserna är alltså, i förövarnas ögon, att återvinna familjens heder. Dessa bestraffningar kan handla om allt från känslomässig utpressning till fysiskt våld eller uppmaningar till självmord eller mord.

”Det fysiska våldet är ofta ett uttryck för att förtrycket inte fungerar"

Kontrollen av flickors och kvinnors sexualitet betraktas därför som nödvändig för att upprätthålla familjens anseende.

Det innebär att rykten kan räcka för att en familj ska anses förlora sin heder.

Det kan också medföra att flickor och kvinnor som utsätts för sexuella övergrepp inte vågar berätta om det, och att de skuldbeläggs om det kommer fram.

Att leva i en hederskontext innebär att det finns förväntningar och krav på att familjens, släktens eller ett ännu större kollektivs intressen sätts framför de egna.

Att leva i ett kollektivistiskt sammanhang kan innebära att det finns förväntningar och/eller krav på att sätta familjens, släktens eller ett ännu större kollektivs intressen framför sina egna. Det innebär att individerna kan tvingas att göra avkall på sina grundläggande mänskliga rättigheter

Den som inte gör det riskerar att övertalas, pressas eller utsättas för fysisk eller psykisk bestraffning. Val av partner är till exempel många gånger inte en individs eget val utan en angelägenhet för familjen eller ett större kollektiv.

En kollektivistisk struktur kan också, för de barn och unga som växer upp i ett sådant sammanhang, bland annat innebära svårigheter att utveckla ett tydligt eller helt ”jag”.

Det kan också medföra sämre förmåga hos individen att utveckla sin självständighet. De ungas handlingar och val kan istället styras av viljan att vara någon annan till lags, och av rädslan för bestraffningar om man bryter mot familjens och kollektivets normer och värderingar.

Våldet kan också vara sanktionerat, pådrivet och/eller tillåtas av familjemedlemmar eller släktingar som inte direkt medverkar i att utöva våld.

Tecken på utsatthet:

• Att vara tvungen att alltid gå direkt hem efter skolan.
• Att inte få ha vänskapsrelationer med det motsatta könet.
• Att inte få välja vad man vill studera efter grundskolan.
• Att tvingas bevaka och kontrollera vad ens mamma eller syster gör.
• Att luras att åka till föräldrarnas hemland för att giftas bort mot sin vilja.
• Att tvingas gifta sig med någon av motsatt kön trots att man är homosexuell.
• Att bli betraktad som familjens och släktens stora skam, om man bryter mot reglerna.
• Att bli utfryst ur familjegemenskapen.
• Att bli hotad.
• Att bli misshandlad.
• Att bli uppmanad att begå självmord.
• Att riskera att bli mördad.
• Att tvingas lämna sin familj.

Det är framför allt flickor och unga kvinnor som drabbas av hedersrelaterat våld och förtryck, men det är viktigt att uppmärksamma att även pojkar och unga män utsätts.

Både unga kvinnor och unga män kan till exempel tvingas att gifta sig mot sin egen vilja och kan också utsättas för våld om de har en relation med någon som familjen eller släkten inte accepterar.

Pojkar och unga män kan även utsättas för våld om de stödjer eller beskyddar flickor eller kvinnor som bryter mot normerna

Pojkar eller unga män förmås vakta över systrar eller kvinnliga kusiner, eller tvingas utsätta exempelvis sin mamma eller sina systrar för olika former av förtryck eller våld.

Syskon kan tvingas bevittna hedersrelaterat våld, även om de själva inte är direkt utsatta.

Hedersrelaterat våld och förtryck kan dessutom drabba homo- och bisexuella personer av båda könen samt transpersoner särskilt hårt.

Hedersrelaterat våld mot homo- och bisexuella samt transpersoner

I sammanhang som präglas av ett hedersrelaterat tänkande är det otänkbart med något annat än en heterosexuell relation. Homo- eller bisexuella ungdomar samt transpersoner kan därför vara mycket utsatta. De kan leva med hot eller vara utsatta för våld, på samma sätt som heterosexuella ungdomar som lever i ett sammanhang präglat av ett hederstänkande. De som är homo- eller bisexuella eller transpersoner kan uppfattas som en skam och bli utstötta av familjen och släkten.

Kontrollen kan hårdna och ta sig mer våldsamma uttryck om familjen får veta att ungdomar är homo- eller bisexuella eller transpersoner.

Många hbt-ungdomar drabbas av så kallade omvändelseförsök. Det inne-bär att familjemedlemmar eller släktingar försöker få dem att bli heterosexuella, till exempel genom att med tvång föra bort dem till släktens ursprungsland för att träffa en viss religiös ledare eller hitta en lämplig partner av motsatt kön. En aspekt av omvändelseförsöken är tvångsäktenskap.

En del flickor/kvinnor kan bli våldtagna för att omvändas.

Centralt är också att valet av partner inte är individens utan familjens eller ett större kollektivs angelägenhet.

Har du stött på den här problematik när du jobbade på skyddat boende?

Personal inom vård och omsorg/skola kan misstänka att en person är utsatt för våld, men vara osäkra på grunden för sina misstankar. De kan också tveka att fråga hur det ligger till för att de inte vet vad de skulle göra om misstankarna bekräftar.

Ibland uppstår starka konflikter mellan etik och moral.

För att kunna hjälpa en person som är utsatt för hedersrelaterat våld är det första steget att få vetskap om våldet så att den utsatta får den hjälp och det stöd som hon eller han har rätt till och behöver.

Det är viktigt att personal inom socialtjänst och hälso- och sjukvård/skola som möter personer som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck har kunskap om och förmåga att se tecken på detta.

Begrepp: När personen väl berättar eller det kommer fram är det inte heller säkert att han eller hon använder ord som ”heder” utan de talar kanske om oro, lojalitetskonflikter och familjeproblem eller har funderingar kring oskuld och äktenskap. Viktigt att använda rätt ord och formuleringar.

Hur viktigt anser du att vi använder rätt ord och begrepp vid utredningar?

Ungdomar kan känna en stark ambivalens mellan att vilja vara kvar hos familjen och att vilja lämna den, på grund av vad de är utsatta för.

Pojkar och unga män kan också ha mycket dubbla känslor om de både är utsatta själva och har blivit påtvingade att utsätta exempelvis sina systrar för kontroll och hot.

Mellan närstående existerar ofta olika slags beroendeförhållanden som medger att våld utövas upprepat och systematiskt, och många har svårt att berätta på eget initiativ på grund av rädsla som är kopplad till hot samt känslor av skuld och skam som för både vuxna och barn kan göra det svårt att berätta om våldserfarenheter.

Många personer söker därför inte hjälp utan försöker dölja våldsutsattheten, och ibland vill de inte ens erkänna det för sig själva. Den som är utsatt kan även vara rädd för att vad som kan hända om de berättar.

Att ställa frågor om våld är ett sätt att upptäcka våldet så att det kan uppmärksammas även om den som är utsatt inte själv har valt att aktivt söka hjälp att utsättas för mer våld om hon eller han berättar.

Att vilja se, att vilja veta och att våga fråga är grundläggande förutsättningar för att kunna identifiera och hjälpa en person i svåra situationer. Det handlar om att våga lyssna och kunna ta emot en berättelse.

Kunskap behövs om den kollektiva dimensionen av hedersrelaterat våld och om risken för att den unge ska giftas bort. De professionella behöver också förstå att rykten kan få allvarliga konsekvenser och att vissa som är utsatta för våld och förtryck även kan vara förövare och delaktiga i att utsätta andra för samma sak.

När man pratar om hedersrelaterat förtryck och våld finns det en risk för att generalisera och kategorisera människor, det vill säga att alla människor med ett specifikt ursprung tillskrivs samma sätt att se på uppfostran, sexualitet och möjligheten att påverka sitt liv. Men att inte synliggöra det hedersrelaterade våldet är ett lika stort problem.

Om en tolk behövs vid samtal med den utsatta personen själv eller med andra berörda är det helt avgörande att tolkningen sker på ett korrekt sätt. Det är viktigt att använda en tolk som är neutral både i förhållande till den våldsutsatta och till den eller dem som utövar våldet, så att använda en familjemedlem som tolk kan vara direkt olämpligt.

Den utsatta personen måste också lita på tolken och då kan könet ha betydelse.

Den som behöver tolkhjälp kan därför tillfrågas om hon eller han föredrar en kvinnlig eller manlig tolk.

Man behöver vara medveten om att det gäller en redan känslig situation och att tolken ytterligare kan begränsa den våldsutsatta personens vilja och möjlighet att tala fritt.

Kontaktuppgifter

• Biståndsenheten:
• Mejerigatan 5, 0381-36000
• Kvinnojouren Linnéorna i Eksjö: 0381- 61 11 76
• Kvinnofridslinjen: 020-50 50 50
• BRIS: barn & unga 116 111
• Tris: (8-18) 0774-40 66 00
• Origo
• hedersförtryck.se
• se

Vi tackar Hoda för att hon har varit med oss, och vill bidra med sin kunskap kring HRV

Nästa avsnitt så fortsätter vi med att prata om HRV, och vi har med oss en gäst som har varit utsatt för heder och brutit sig loss från en våldsam relation.

Fortsätt att stödja oss i kampen att sprida kunskap om våld i nära relation

Pernilla ska avsluta med att läsa en dikt som ofta citeras, och Karin Boye anges som upphovsman

• Varför skall man älska den man ändå aldrig får, varför tändes i mitt hjärta kärlek vid så unga år.
• Varför skulle vi väl mötas, varför korsar du min stig, ödet förde oss tillsammans, säg mig.. varför träffade jag dig?
• Jag har kämpat, jag har lidit smärtans bistra kval för dig, men du kan väl inte hjälpa att du inte älskar mig.
• Jag skall älska dig för evigt, dig för evigt hålla kär, älska blott och tåligt lida, fast jag nu förskjuten är.
• Trots att hjärtat skall förblöda, inget hindra kan dess kval, endast döden kan oss lösa ifrån denna jämmerns dal.
• Den som älskat aldrig glömmer, den som glömt ej älskat har, den som älskade och glömde, visste ej vad kärlek var.

Dikten är ofta citerad och Karin Boye anges som upphovsman

Välkommen till avsnitt 4, av dolda motiv i rampljuset.

Som vanligt är det jag Pernilla och min kollega Annasofia som kommer att ta med er på en resa inom hedersrelaterat våld och förtryck, vi fortsätter där vi avslutade i föregående avsnitt.

Vi tackar för den fina respons som vi har fått från föregående avsnitt.

Vill du berätta mer om vad som kommer att hända i detta avsnitt, frågar Annasofia?

Innehåll: Här tar vi upp om följderna av eftervåld när man har levt i en hederskontext. Vilken hjälp kan man få av socialtjänsten och vilken kunskap kan socialtjänsten behöva? Vår gäst förklarar och berättar hur hon tog sig ur.

Diana vår gäst presenterar sig, hon studerar på universitetet.

Pernilla läser en dikt som hon har skrivit själv:

Normaliseringsprocessen
Varför lämnar hon bara inte? – så brukar det heta…
Det är svårare än många tror
Gränser utplånas och förflyttas
Hennes livsrum krymper
Inte tänka själv
Inte känna vad hon vill
Inte göra vad hon vill
Kontroll, förskjutning
Undergiven, hjärntvättad, isolering…
Våldet…
Varför lämnar hon inte?
Våldet lämnar inte dig…
Kvinnan anpassar sig...
genom att göra hans verklighet till sin egen…
av Pernilla Granath

Varför lämnar hon bara inte…??? Det är en fråga som återkommer i olika sammanhang, hur tänker du kring det Diana?
Kvinnorna vet inte att de är utsatta för våld, normaliserat sen barndomen.

Och vanligt är det att kvinnor utsätts för patriarkala förtryck i deras hemland, är det något du upplevde i din familj? Diana svarar att det har hon inte, hon är uppväxt i en familj med moderna traditioner.

Kulturen/tradition verkar ha en inverkan att utge normer på hur kvinnor ska vara och bete sig, Hur ser du på det? Diana svarar, förtrycket, normaliserat sen barnsben, identifiera snabbt, att det är så det här ska vara.

Män försöker ständigt påminna kvinnorna att det är de som har makten och då kan även våldshandlingar inräknas. Flickor och pojkar lär sig sina roller i tidig ålder. Är det något du upplevde/erfarenhet av Kontroll vid puberteten, i svensk kultur så har barnen ett större livsutrymme när tjejerna blir äldre.

Det är vanligt att mannens familj lägger sig i och försöker kontrollera kvinnan. Innan kvinnan gifter sig är det vanligt att hennes familj samt släkt kontrollerar och bestämmer över henne. Hur ser familjebandet ut? Beskriv gärna! Diana berättar att exmakes mamma inte ville att Diana skulle studera utan hon skulle vara hemma och vara en bra kvinna.

I och med att kvinnornas ursprungsland är annat än Sverige, kan våldets isolering förutom att avskärma dem från släkt och bekanta, även medföra svårigheter och problem för dem att integreras i det svenska samhället. - Diana berättar att mycket förväntas av dom, hålla sig till mannens regler, informationen måste nå ut till kvinnorna, och vi måste nå de på ett bra sätt. Får kvinnorna ta del av informationen? Kvinnor har fått information men det är mannen som tar emot informationen.

De kan på så vis även gå miste om viktig kunskap om vilka regler och mänskliga rättigheter som gäller i Sverige. De har också redan innan äktenskapet blivit kontrollerade i sina hem och fått uppleva isolation på ett annat vis.

Vad kan vi i samhället hjälpa till med, vad behöver utvecklas för att möjliggöra lättillgänglig information för att nå ut? Alla måste hjälpas åt att sprida information, från olika myndigheter.

Del 2, Dianas historia

Berättelse hur du har levt och hur du tog dig ur en hederskontext.

Ex i hemlandet, ung 18, aldrig varit kär innan, kär i honom, som ung var det vackert, romantiserade beteendet, hade inga andra referensramar.

Överbeskyddande, hennes föräldrar skeptiska, han ville förlova sig direkt, förlovade sig efter 1 ½ år, gifte sig därefter.

Gå ner i vikt, passa in i normen för brud, behöver inte utbilda, kan jobba, man ser inte varningssignalerna. Han kom till Sverige, hon hade blivit antagen i Lund, en dröm, hoppade av, hittade en lägenhet, fast inkomst, kom han till Sverige. Hon minns förtrycket när han kom till Sverige, hon kände att något inte var ok, ville ge en chans, när de gifte sig så ramlade polletten ner. Det går inte att lämna honom då hon inte var ren efter giftermålet. Isolerad från familjen, kräva intyg, när hon jobbade, se schema, komma hem i tid, en fru sak inte vara social, får inte prata md grannar, började att förändra sig. När hon såg det tydligt var när hon inte fick studier, hon gjorde det i smyg. Jobbade inom vården hade rörligt schema, men han hade koll.

Kompenserade med CSN, studerade 2 ½ år i smyg, i klädesförrådet, gömde böcker där. Det här är inte normalt beteende att inte våga berätta för sin man, när han fick veta, så skulle han inte hjälpa henne, du är inte frisk att klara skolan. Hon påpekade att någons blod kommer att rinna om du vill skilja dig. Rädd för sin familj skull, han var omtyckt, en bra man han var manipulativ gällande hennes familj, men var rädd om sin lillebror. Osynliga regler, patriarkala regler, hur en kvinna skulle vara. Så länge jag inte är otrogen eller slår dig så kan du inte lämna mig. Men det övergick till fysiskt våld. Måste lyda mannen, hans mamma sa att du måste lyda din man, fick inte jobba natt, sexuella övergrepp. Vågade inte berätta för sina föräldrar. Jag skulle bli boven, det finns ingen som vill ha dig när du är skild. Icke ärbar kvinna. Rädd att något skulle hända så vågade inte lämna honom, skämdes. När han blev svensk medborgare så kom han och ville skilja sig, han sa upp sig och flyttade utomlands. Diana blev väldigt tacksam, han kontrollerade uppbrottet. Varit gifta i 4 ½ år.

Berätta om eftervåldet, vad har du upplevt? – Diana berättar; Ekonomiskt nedbruten, fått tagit lån, fick en depression. Fick mycket stöd av sina föräldrar. Är mycket stark som person idag.

Diana hade ögon i nacken beskriver hon.

Eftervåldet handlar om vad som händer sen. Under tiden du har varit utsatt, självreglerande kontrollmekanism. Ensamheten, chocken lämnar kroppen. Upplever beroende av mannen.

Man behöver väldigt mycket stöd för man blir väldigt ensam. Man kanske har förberett sig på att lämna, men sen så kommer känslorna över en, man vet att man kommer att bli ensam men när man väl sitter där ensam så blir det tufft.

Upplevde du ensamhet? Ja, jag hade stort stöd av mina föräldrar säger Diana. Tog flera år att kunna tag i sitt liv. Tog 5 år innan hon orkade studera igen. Mannen hade fortfarande kontroll över henne, andra människor runt honom kunde rapportera vad hon gjorde. Rädd att få dåligt rykte.

När vågade du berätta om din historia? Det var 2019, när hon började studera. Hon ville förklara för andra hur normalisering och uppbrottsprocessen kunde se ut.

Är det vanligt att kvinnorna har svårt att fatta egna beslut och är osjälvständiga eftersom de levt i ett kollektiv innan där individen har fått stå tillbaka? Ja, absolut, samtidigt när vi kommer till det här livet, vad som förväntas av dig, du är begränsad, du föds in i det, allt handlar om honom, verklighetsuppfattningen som han har gett dig.

Vi på socialtjänsten vill bedriva ett stärkande arbete för att få kvinnorna att känna sig trygga i sig själva och våga ta egna beslut är även något som tidigare forskning har visat.

Hur ska vi på socialtjänsten tänka, när vi utreder ett HRV-ärende? Viktigt att fråga hur kvinnan mår, lyssna på hennes berättelse, hur mycket får hon bestämma själv, kan hon utbilda sig, kan arbeta med obekväma arbetstider? Varningssignal, även om hon jobbar, så kan hon vara begränsad på jobbet, var jobbar hon, schema, får inte jobba med män, arbetstider. Hur ser din arbetssituation ut?

Fanns en eftersträvan att leva i frihet eftersom man har varit förtryckt och levt instängd i sitt tidigare liv.

Svårigheterna kan bero på att hedersrelaterat våld och förtryck, liksom andra typer av våld i nära relation, i regel sker bakom stängda dörrar och att konsekvenserna av att berätta om vad man utsätts för kan bli ödesdigra.

Tystnadskulturen kopplad till en hederskontext handlar om att utsatthet för vissa typer av brott kan vara oerhört stigmatiserande för familjen om den blir allmänt känd. Föräldrar och bröder upplever ett ansvar, särskilt för döttrars och mammors beteende, när det gäller sexualitet.

Hedersrelaterat våld och förtryck kan vara komplicerat att förstå och hantera för omgivningen.

Den som är utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck kan känna sig kluven ifall hon eller han samtidigt älskar, tycker synd om eller på andra sätt bryr sig om den som utövar våldet, tänker närmast på familjen, släkten.

Är det något du har upplevt efter ditt uppbrott? Frågor som vi ställer till Diana:

Hur lever du i dag? Känner du att du har fått göra några uppoffringar?
Ja, jag fick vänta med att studera, hade velat studera mycket tidigare, men hamnade i en depression efter uppbrottet. Jag har tillåtit en man som har begränsad mig som kvinna

Vilket stöd hade du i din process? Inte från myndigheter, tänkte att jag kommer att klara mig själv. Min familj och vänner berättar Diana.

Är det något du tycker att vi på socialtjänsten ska tänka på? Eller få mer kunskap i?
Våga fråga och lyssna på den våldsutsatta säger Diana.

Kontaktuppgifter

Biståndsenheten: Mejerigatan 5, Eksjö
Kvinnojourén Linnéorna Eksjö: 0381-61 11 76
Kvinnofridslinjen: 020-50 50 50
BRIS: 116 111
TRIS: 0774-40 66 00
Mejladress: irampljuset@eksjo.se

Vi vill tacka vår gäst Diana idag för att hon har med starkt mod velat vara med och berättat om sin berättelse och även gjort oss mycket klokare med sin kunskap.

Tillsammans ska vi arbeta för mänskliga rättigheter och att varje individ ska få leva i harmoni och trygghet och att få bestämma över sitt eget liv!

Vi vill tacka Eksjö kommun som ställer upp och orkar med oss i kampen att kunna upplysa människor om våld i nära relationer

Nästa avsnitt så kommer vi att ha en gäst som ytterligare kommer att få berätta sin egen berättelse om att ha levt i en våldsam relation, och hur hon har tagit sig ur och lever nu i en kärleksrelation, följ med oss då!

Hej då och ta hand om varandra!

Pernilla läser upp Linas dikt inledningsvis

Dikt:
Du är den som får mitt hjärta att strama, men aldrig av rädsla eller känslan utav fara.
Du ger mig endast känslan av att vara älskad och omhändertagen.
Av dig får jag aldrig ont i magen.
Jag är van vid rädsla, glåpord och skada men så får det absolut inte längre vara.
Du skulle aldrig tillåta ett sådant beteende, nej det enda jag får av dig är ditt varma leende.
Trots mina mentala ärr står du vid min sida. Även när dessa får mig att verkligen lida.
Med mitt ex var jag rädd för allt, men med dig kan jag känna mig stark.
Tillsammans vet jag att vi allt kan klara.
Jag älskar dig och du mig och så enkelt får det faktiskt lov att vara.
Av Lina

Vi hälsar alla välkomna till programmet, gäst Lina och kompis Karolina.

Vi tackar för den fina respons och stöd och alla som vill vara med och gästa oss

Detta avsnitt handlar om Lina som har levt i psykiskt och kontrollerande våld, där hon har tagit sig ur och börjat lita på kärleken igen i en ny relation.

”Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom att denna handling skadar, smärtar, skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att göra något som den vill.”

Vår gäst Lina, kommer att berätta om sin tid när hon levde i en relation där hon blev utsatt för olika former av våld.

Linas berättelse är helt och hållet hennes egen historia som hon vill berätta för oss.

Lina bor och lever i annan kommun och har ingen koppling till Eksjö kommun.

Lina har levt i en våldsam relation i cirka 3 år, han höjde henne till skyarna. Han började sedan att kontrollera henne, både psykiskt, ekonomiskt och fysiskt. Träffades genom en gemensam vän, träffades när hon var 16 år men blev tillsammans när hon var 18 år. Han var omtyckt och rolig av alla. Började med kontroll och nedlåtande och påpekade saker hon gjorde. Ca 3 månader in i förhållandet började. Ingen i omgivningen märkte något, utan det var i slutet av relationen som de märkte att hon började att må dåligt.

Ekonomiskt våld, han handlade upp hennes pengar så att hon inte kunna köpa något vilket gjorde henne att bli beroende av honom. Det var sällan hon fick handla ensam, han var alltid närvarande. Det har påverkat henne mycket fysiskt, psykiskt, och ekonomiskt våld, hon går via psykiatrin. Hur gick uppbrottet till? Hennes mamma märkte att något var fel, henens mamma tog med henne till Spanien. Först ville han inte träffas eller så kan vi vara kk under tiden. Han kunde dyka upp och försöka tvinga på henne pengar så hon skulle vara i skuld till honom. Vad hade omgivningen kunnat göra? Han fick henne att känna att hon inte är värd någon. Vi pratar om normaliseringsprocessen.

Pratar om osunda relationer. Tog några år innan hon insåg att relationen var fel. Vet inte att man har kunnat tagit kontakt med socialtjänsten. Vad hade vi kunnat hjälpa dig med? Jag var inte mottaglig under den tiden, jag hade nog skyddat vårt förhållande säger Lina.

Ungdomar i åldern 15–24 år är den grupp i samhället som är mest utsatt för våld säger forskningen.

Var går gränsen mellan ett dåligt förhållande och våld?

• Våld är för henne som medvetet gör något för att skada i ett förhållande, för att göra någon illa.

Hur hjälper man varandra, om man upptäcker att en kompis lever i en våldsam relation?

• Vi pratar om relationer där man höjer sina partner, att det inte finns några fel, man höjer personen till skyarna. Varför höjer du den här personen så mycket. Allt är så fantastiskt.
• Vem vill du ha bredvid dig, då nämner man inte sin partner oftast, man märker att de tvekar. Vanligt att personer vänder sig inåt.
• Man vågar prata med sin kompis, att öppna dörrar.
• Vi samtalar om skuld och skam som kan uppleva efter att ha avslutat ett våldsamt förhållande att man tar på sig skulden.

Personer som har lämnat en relation med våld känner ofta skam och skuld, inte bara för att de själva kanske ser sig som orsak till våldet, utan även för att de inte har brutit upp från relationen tidigare.

Det finns ett tabu kring att prata om våld, och den som lever med våld tar ofta på sig skulden för det som händer och vill inte avslöja sin situation för någon.

Lina berättar om sitt nuvarande förhållande, hur hon kan tänka mycket på sitt gamla förhållande, men att våga prata med sin sambo om detta. Det kan ta lång tid innan du kommer över det, eftervården är viktig.

När började du att öppna dig för att prata om din situation för någon?

• Började prata mer med kompisar.

Människor som har utsatts för våld söker ofta hälso- och sjukvård på grund av diffusa fysiska eller psykiska symtom, ofta utan att vara medvetna om att deras ohälsa kan ha samband med det våld de utsatts för. Kan vara lik andra diagnoser.

Är det något som du känner igen?

Vad finns det för signaler som man kan vara uppmärksam på?

• Messar mig överdrivet mycket och får mig att känna att jag måste svara snabbt.
• Blir lätt svartsjuk.
• Har åsikter om klädsel, smink, hur man rör sig
• Får mig ibland att känna mig ledsen, rädd, skamsen, förnedrad, fel, arg, irriterad eller chockad.
• Får mig ibland att känna mig ledsen, rädd, skamsen, förnedrad, fel, arg, irriterad eller chockad.
• Får mig ibland att känna mig ledsen, rädd, skamsen, förnedrad, fel, arg, irriterad eller chockad.

Vi diskuterar vad är en schysst relation?

• Våra gäster pratar om att lita på varandra att respektera varandra, man höjer varandra när man är svag, man vet att man alltid har sin partner vid sin sida.
• Att få känna sin trygghet hemma, hos sin sambo.

Om någon säger nej så är det nej, man frågar varandra, att man möter varandra med ömhet, att man inte förändrar någon, att inte ändra sig själv.

Att båda vill vara tillsammans. Att finnas för varandra!

Intresseras sig för varandra, hitta lösningar till varandra, respektera varandras olikheter.

Även om tonåringar definitionsmässigt fortfarande är barn, kan de utsättas för partnervåld på samma sätt som vuxna.

Våldet i relationen kan vara psykiskt, fysiskt, sexuellt, ekonomiskt eller digitalt.

Det är en helt annan värld i dag, det var mer tabu förr att prata om våld i nära relation. Det är viktigt att våga lyfta frågan, och att man kan hjälpa andra.

Digitalt våld är exempelvis att hota med spridning av privata foton eller filmer. Unga berättar ofta att sexuellt våld är vanligt. Att börja arbeta mot killars våld mot tjejer är en förutsättning för att mäns våld mot kvinnor ska upphöra och det arbetet måste intensifieras och prioriteras omedelbart. Bara så kan vi uppnå visionen om ett jämställt samhälle fritt från våld och Sverige leva upp till sina åtaganden både nationellt och internationellt.

Hur tänker ni att samhället behöver agera för att förebygga våld i nära relationer?

Våga fråga, hur man mår, hur ser relationen ut, hur pratar vi med andra, detta är ett samhällsproblem. Att börja i tidig ålder.

Mer information, få hjälp av kreatörer som tilltalar folk, få inspiration att väcka folk, civilkurage. Samverkan är viktigt, att gå till unga tjejer i tidig ålder. Bjud in folk att prata och diskutera kring våld i nära relationer. Samhället påverkar unga hur de ska tänka och göra.

Män/killar och pojkar har stora krav på sig, just hur en ”man” ska vara.

Skolans ansvar gällande stöd, skydd och åtgärder när det gäller elever som både utsätts och utövar denna typ av våld ska förtydligas. Skolan ska ha porrkritiska samtal med barn och unga.

Rutinmässiga frågor om psykiskt, fysiskt och sexuellt våld som definieras med exempel ska ställas till alla unga inom både hälso- och sjukvården och elevhälsovården, socialtjänsten.

Satsningar mot killars våld mot tjejer och våld i ungas relationer, både när det gäller prevention och stöd, måste resurssättas och prioriteras på samma sätt som när det gäller vuxna.

Bredare och fler kunskapshöjande insatser gällande killars våld mot tjejer.

Vad är det som gör att man söker hjälp som ung, vågar man söka hjälp?

• Idag är de öppna med hur man söker hjälp, men på ett helt annat sätt, att vara öppen mot sin kompis, att våga fråga och våga vara ett stöd.

Idag befinner sig vår gäst i en kärleksfull relation, och är nu nyförlovad, och vågar prata om sitt förhållande. Vågar prata med sin nya sambo.

Att som vänner kunna prata med varandra, och öppna till att hjälpa andra personer. Finns hopp om ett nytt liv utan sin förövare.

Vad är skillnaden om du skulle vara 25 år och äldre?

Våga prata, och stå upp för sig själv, våga sätt ner foten, och det finns hjälp att få av socialtjänsten. Det är inte fel på dig, vi tar dig på allvar.

Tänk på dig själv i första hand!

Vi tackar Lina och Karolina för deras mod att ställa upp i programmet. Nästa avsnitt handlar om Kvinnor som dödas i nära relation.

Tackar Eksjö kommun för samarbetet med oss. Ta hand om er och var rädda om varandra!

Pernilla läser en självskriven novell, "Kvinnor som dödas i nära relation"

Lisa hade just lämnat av barnen hos mormor. Det var länge sedan som hon och Erik hade en kväll för sig själva. Det har varit lite spänt mellan dom ett tag nu. Lisa börjar att känna igen tecknen hos Erik eller vad säger man? Den röda tråden, hon hatar det! Den röda tråden,,, handlingarna, mönstret av handlingarna. Han har slagit henne förut, många gånger, men det är inte det värsta. Det är när han trycker ner henne och kallar henne för fula ord inför barnen. Han uttrycker att hon är ”värdelös”, att hon kan ingenting, - vad ska jag med dig till? – ”du duger inte ens i sängen”, ful är du också, ”fet och ful”. Lisa känner hur tårarna tränger upp ur tårkanalerna. Nä det här duger inte tänker Lisa, nu ska vi ha en mysig kväll. Lisa hade varit hos frissan tidigare under dagen, köpt en ny röd tajt klänning som framhäver hennes former. Hon har städat hela huset, det är väldigt viktigt för Erik att det är rent och fint hemma. Därför har Lisa slutat att jobba, för hur ska hon annars hinna? Både ett heltidsjobb och med två små barn. Lisa upplever att Erik blev mer svartsjuk när hon väntade Joel, det första barnet, det var då den första örfilen kom, Lisa blev väldigt chockad, hon såg den inte komma lixom. Hon vet att det går över, han blir ångerfull efteråt och köper henne vackra rosor, 20 Stycken röda rosor för att vara exakt, säger att det kommer aldrig att hända igen.. Mönstret... den röda tråden, fan vad hon hatar det..

Lisa fixar till det sista i vardagsrummet, där hon har dukat med finporslinet som de fick i bröllopspresent för 4 år sedan. Maten stod i ugnen, hon har gjort en lasagne som Erik älskar, han brukar vara ganska petig med maten annars, han finner alltid något som är fel, maten var för salt, eller torrt, eller så hittade han på något för att ha en anledning till att bråk ska uppstå.

Lisa kände sig ovanligt trött, hon tänker att 5 minuter på soffan skadar inte, han kommer inte förrän om 50 minuter. Lisa somnade så fort hon lade ner huvudet på soffkudden. Med ett ryck så vaknade hon till, Lisa kände att det luktade bränt från köket, fan jävlar skit tänkte Lisa. Lisa har nog aldrig svurit så mycket som nu. Lisa går ut i köket och öppnar ugnen, oset for upp i ansiktet som ett spa, det närmast spa hon kommer just nu tänker hon. Lisa känner hur hon får en stor klump i magen när hon ser att lasagnen som hon har jobbat med hela dagen är bränd, just som hon känner att tårarna börjar rinna så hör hon hur nyckeln sätts i dörrlåset…

Skrivet av Pernilla

5 kvinnor dödas inom loppet av 3 veckor

31 mars 2021
Kvinnan i Höör hann bara bli 18 år innan en 26-årig man berövade henne livet, vilket han senare erkände. Hon försvann spårlöst och ett flertal människor gick ut för att leta efter henne då ingenting pekade på att hon försvunnit frivilligt. 24 timmar senare hittas hon död.

3 april 2021
En kvinna knivhuggs till döds i en lägenhet i Flemingsberg, södra Stockholm. Polisen hittade henne med svåra skador efter att ett vittne ringde in till larmcentralen och hon fick åka akut till sjukhuset. Halv ett på dagen meddelades det att kvinnan avlidit till följd av attacken som misstänks vara gjord av sambon. Vid mordet blir barnen vittne.

17 april 2021
Så sent som i lördags misshandlade en man en kvinna på öppen gata i Alvesta, strax innan klockan 13.00 på dagen. När polisen väl var på plats konstaterades kvinnan död. Mannen hittades i en närliggande lägenhet och greps för mord. Den 19 april häktades mannen på sannolika skäl misstänkt för mord

315 kvinnor sedan 1 januari år 2000.

Varje år mördar cirka 13 män någon kvinna de haft eller har en relation till, enligt statistik från Brottsförebyggande rådet, BRÅ. Det kan vara att mannen är ex-pojkvän till en kvinna som gått vidare från relationen och skapat ett eget liv – något mannen inte gillar. Inte sällan missbrukar han också, eller lider av psykisk ohälsa. Referens: Fem kvinnor mördade på tre veckor – detta har hänt (nyheter24.se)

Dödligt våld mot kvinnor utgör den mest extrema formen av mäns våld mot kvinnor. Det största bakomliggande motivet till dödligt partnervåld mot kvinnor är mannens behov av kontroll över kvinnan. Detta blir tydligt då brotten ofta begås i samband med separation eller med svartsjuka som motiv. Under 2019 dödades 16 kvinnor av förövare som de haft en pågående eller avslutad parrelation med.

Hur ser kunskapen ut vad gäller kvinnor som dödas i nära relation?

Kunskapen om det dödliga våldet mot kvinnor i nära relationer är relativt liten. Hur många faller till exempel offer för detta brott?

16 fall av kvinnorna dödas av en man som de vid brottstillfället har eller har haft en nära relation till, det vill säga nuvarande eller tidigare make, sambo, fästman eller pojkvän.

Det är mycket vanligt att gärningsmannen redan före det aktuella brottstillfället har hotat och misshandlat kvinnan.

Vad kan det finnas för motiv till att döda sin partner?

Svartsjuka och problem i samband med separationer var motivet i 60 procent av fallen. Gärningsmannen som ofta har ett stort behov av att kontrollera har, när han känt sitt kontrollbehov hotat, dödat kvinnan. Utifrån den rapportering är det lätt att tro att dessa brott har ökat.

Mörkertalet

Personer som anmälts försvunna i Sverige men som aldrig kommer tillrätta, så att polisen därför inte rubricerat fallet som något annat än ett försvinnande.

Personer utan någon anknytning till Sverige som fallit offer för dödligt våld i landet, men aldrig anmäls försvunna och vars kroppar heller aldrig påträffas.

Personer som fallit offer för dödligt våld och där dödsfallet i sig konstaterats, men varken polis eller rättsläkare misstänker att ett brott har begåtts.

Vad kan ligga bakom att man väljer att döda sin partner?

Det är mycket vanligt att gärningsmännen lider av psykisk sjukdom eller störning.

80 procent av de män som dödar en kvinna i en nära relation är psykiskt sjuka eller psykiskt störda. En fjärdedel av fallen begår gärningsmännen självmord i samband med brotten. Dessa män lider dubbelt så ofta som andra gärningsmän av psykisk sjukdom.

Alkohol spelar en betydligt mindre roll vid dödligt våld mot kvinnor i nära relationer än vid dödligt våld generellt.

Vem är kvinnan som dödas I en nära relation?

Genomsnittet är strax över 40 år. Det handlar om människor som överlag är mindre socialt marginaliserade än vid det allmänna dödliga våldet, även om majoriteten trots allt är av en låg socioekonomisk status.

Bostaden är den vanligaste brottsplatsen men är det någon skillnad mellan kvinnor och män som dödas?

Det är dock en viss skillnad mellan kvinnor och män, där det är vanligare att kvinnor utsätts för dödligt våld på dagtid (54 procent) och att män drabbas nattetid (64 procent). För kvinnor är det också mycket vanligare att brottsplatsen är inomhus (79 procent) än för män (40 procent).

Fakta, från Brottsförebyggande rådet (BRÅ)

• År 2020 konstaterades 124 fall av dödligt våld i Sverige.
• Av de konstaterade fallen av dödligt våld 2020 var offret en kvinna eller flicka i 25 fall och en man eller pojke i 99 fall.
• Antalet fall av dödligt våld mot kvinnor i en parrelation 2020 uppgick till 13 fall. För manliga offer i en parrelation uppgick antalet till 4 fall.
• För de kvinnliga offren utgjorde dödligt våld i en parrelation drygt hälften (52 %) av samtliga konstaterade fall av dödligt våld mot kvinnor, medan motsvarande andel för män i en parrelation var 4 procent.

Det finns ju olika våldsmetoder mot kvinnor och män. Vilken är den vanligaste?

Den vanligaste våldsmetoden vid dödligt våld i Sverige är våld med kniv.

När brottsoffret är kvinna är vanliga våldsmetoder strypning, kvävning eller hängning och våld med trubbigt tillhygge, medan det mot män är nästan lika vanligt med skjutvapen som med kniv.

Det är vanligast att brottsoffret avlider innan hen kommer under ambulans­ eller akutsjukvård; det gäller i två tredjedelar av samtliga fall.

En jämförelse mellan könen visar att det är vanligare att kvinnor avlider innan de kommer under sjukvård. En rimlig förklaring till detta är att kvinnor i större utsträckning faller offer för dödligt våld i den egna bostaden och att det därför tar längre tid innan brottet upptäcks.

Vilka är gärningspersonerna?

Vad gäller analyser av gärningspersoner är det viktigt att ha i minnet att de självklart endast rör kända gärningspersoner, och att uppklaringen skiljer sig åt mellan olika typer av dödligt våld.

Exempelvis är uppklaringen 93 procent i fall där brottsoffret är en kvinna och 59 procent i fall där brottsoffret är en man.

Detta innebär att osäkerheten är betydligt större i beskrivningar av gärningspersoner vid brott mot män än i beskrivningar av gärningspersoner vid brott mot kvinnor.

Stämmer det att gärningspersonen oftast känner brottsoffret?

Ja, en dryg tredjedel av gärningspersonerna har dödat en familjemedlem (35 procent).

Oftare självmord bland dem som dödat en kvinna

Det är vanligare att gärningspersonen begår eller försöker begå självmord när brottsoffret är en kvinna.

I två tredjedelar av de totalt drygt 30 fall där gärningspersonen begått eller försökt begå självmord efter gärningen är brottsoffret en kvinna.

I de festa fall rör det sig om dödligt våld i familjen.

Om vi tittar lite till på vad som kan vara bakomliggande motiv och orsaker till dödligt våld

Ofta finns det också flera olika motiv och orsaker som leder fram till det dödliga våldet.

Detta skiljer sig åt beroende på om det är en man eller kvinna som utsätts för dödligt våld. När det är en kvinnas som dödas beror det i första hand på separation och svartsjuka.

Psykisk ohälsa hos gärningspersonen och kraftig berusning är andra orsaker som utlöst händelserna med kvinnliga brottsoffer.

När män utsätts för dödligt våld är det i stället ofta kopplat till den kriminella miljön, att gärningspersonen vill hämnas en tidigare oförrätt eller att det finns ekonomiska motiv.

Vad innebär dödligt våld i nära relationer?

Dödligt våld i nära relationer: Dödligt våld där brottsoffer och gärningsperson har eller har haft en partnerrelation.

Likheterna visar tydligt på att det inte går att tala om förebyggande åtgärder mot dödligt våld generellt; att motverka familjerelaterat dödligt våld kräver helt andra metoder än arbetet mot kriminella gäng.

De flesta brotten sker i det egna hemmet, ögonvittnen saknas i större utsträckning än vid andra typer av dödligt våld och det tar också längre tid innan brottet upptäcks jämfört med andra typer av dödligt våld.

Dödligt våld i nära relation – identifiera riskerna i tid

Trots tidigare nämnda skiftningar finns det vid dödligt våld i nära relationer ofta en tidigare historia av hot och våld.

I nära nio av tio fall är offret en kvinna, och
i fyra av tio fall framgår det av ärendet att gärningspersonen tidigare brukat våld mot brottsoffret, i hälften av dessa fall har våldet också anmälts till polisen.

En kartläggning som Kriminalvården gjort, av män som dödat kvinnan de haft barn med, visar också att psykisk ohälsa hos förövaren är en viktig riskfaktor.

Hur ska vi jobba med det dödliga våldet som sker i nära relationer?

Jag tänker att det är viktigt att samverka med olika samhällsaktörer, men hur tänker du?

Även om våldet i stor utsträckning sker innanför hemmets dörrar bör det alltså i flera fall finnas indikationer som olika aktörer i samhället kan agera på, innan det dödliga våldet är ett faktum.

Förutom polisen kan det exempelvis röra sig om akutmottagningar inom sjukvården eller psykiatrin, socialtjänsten eller frivilligorganisationer som arbetar med våldsutsatta kvinnor.

Polis och socialtjänst arbetar sedan länge med olika verktyg för strukturerade hot­ och riskbedömningar av kvinnor som är utsatta för våld i nära relationer. Det är dock svårt att få en uppfattning om hur vanligt det är att sådana bedömningar görs.

Rutinmässigt fråga alla kvinnor vi kommer i kontakt med om de varit utsatta för våld.

Vad göra?

Rutinmässigt fråga alla kvinnor vi kommer i kontakt med om de varit utsatta för våld.

Samverkan med andra samhällsaktörer.

Kontaktuppgifter:

Biståndsenheten
Mejerigatan 5, Eksjö
Telefon: 0381-360 00
E-post: irampljuset@eksjo.se

Kvinnofridslinjen: 020-50 50 50
Polis: 112 (Akut)
Polis: 114 14 (Anmälan)