LYSSNA

Våld i nära relationer

Eksjö kommun erbjuder stöd och hjälp till dig som har utsatts för hot eller våld av en närstående och vill förändra din situation. Kommunen kan också hjälpa dig som utsätter andra för våld eller har svårt att hantera ilska och aggressioner.

Våld i nära relationer är en kränkning av mänskliga rättigheter och ett folkhälsoproblem som kan få allvarliga konsekvenser för den som utsätts. Eksjö kommun ser allvarligt på detta och jobbar ständigt med att nå ut till och hjälpa den som är utsatt för våld i nära relationer. Kärlek ska inte göra ont.

Våld i nära relationer i siffror:

  • Under en livstid utsätts drygt 25 procent av kvinnorna och knappt 17 procent av männen i Sveriges befolkning för våld i nära relationer.
  • Endast fyra procent av brotten anmäls – mörkertalet är stort.
  • Tio procent av alla barn upplever eller bevittnar våld i hemmet, varav hälften gör det ofta.
  • 16­–17 kvinnor dödas av sin partner eller före detta partner varje år.

Källa: Brottsförebyggande rådetlänk till annan webbplats

Bild: Klicka här för att snabbt lämna sidan

Dölj ditt besök på webben

Dina besök på olika webbsidor sparas i webbläsaren. För att dölja vilka webbsidor du har besökt kan du radera historik, lagrade sidor med mera i din webbläsare. Nedan får du instruktioner hur du gör i de vanligaste webbläsarna.

Firefox

  1. Välj "Rensa ut tidigare historik" från Verktygsmenyn.
  2. Välj vilket tidsintervall som ska tas bort. Om du nyss varit inne och vill ta bort det senaste du gjort väljer du "Senaste timmen".
  3. Tryck på "Ta bort".

Du kan också välja funktionen "Privat surfning" vilket gör att inget av det du gör under en sådan session kommer att sparas. Det tar bort behovet av att rensa i historiken.

Internet Explorer

  1. Välj "Ta bort webbhistorik" från Verktygsmenyn.
  2. Tryck på var och en av "Ta bort..."-knapparna, utom "Ta bort sparade lösenord" ("Ta bort allt..."-knappen tar bort även sparade lösenord).
  3. Tryck på "Stäng"-knappen för att stänga dialogrutan.

Du kan också välja funktionen "InPrivate-surfning" från menyn Verktyg. Inget av det du gör kommer sparas i webbläsaren och du behöver inte rensa historiken i din webbläsare efteråt.

Google Chrome

  1. Klicka på Verktyg-knappen (Tre prickar längst upp, till höger)
  2. Klicka på "Fler verktyg"
  3. Klicka på "Ta bort webbinformation…"
  4. Välj tidsintervall längst upp
  5. Se till så att rutorna är markerade för ”Webbhistorik”, ”Cookies och andra webbplatsdata” samt ”Cachade bilder och filer”.
  6. Klicka på "Rensa data"

Du kan också välja Inkognito-läget för surfningen. Då sparas inget du gör i det fönstret. Det tar bort behovet av att rensa i historiken.

Safari

  1. Välj "Historik" i menyn.
  2. Välj sedan "Visa historik" och ta bort de adresser som besökts och som ska döljas. Alternativt välj "Rensa historik" för att ta bort alla adresser med en gång.

I Safari kan du välja funktionen "Privat surfning". Inget av det du gör kommer sparas i webbläsaren och du behöver inte rensa historiken i din webbläsare efteråt. Kom ihåg att stänga av funktionen när du surfat klart.

OBS! Även om det efter rensning inte kommer att synas vilka sidor du har besökt, så finns det en möjlighet att någon annan person som regelbundet använder datorn kan se att en rensning har gjorts.

OBS! Efter en rensning kommer det inte att synas vilka sidor du har besökt. Men det finns en möjlighet att någon annan person, som regelbundet använder datorn, kan se att en rensning har gjorts.

Är du utsatt?

Är du utsatt för våld och hot av någon som står dig nära?

Att utsätta någon för våld är brottsligt och bör anmälas till både polisen och socialtjänsten. Om du behöver akut hjälp, ring 112. Vill du göra en polisanmälan ringer du 114 14.

Behöver du råd och stöd så ringer du kommunens socialtjänst på telefonnummer 0381-360 00. Du kommer då till kommunens Kontaktcenter. Be att få prata med en handläggare för våld i nära relation. Du kan också kontakta en hjälporganisation eller telefonjour.

Behandling för dig som är utsatt för våld och hot

Mår du dåligt efter att ha varit utsatt för våld i en nära relation, trots att relationen är avslutad?Har du jobbiga minnesbilder? Svår att koncentrera dig? Tappat livsglädjen?

Det finns hjälp att få.

ATV Jönköpings län är en del av Rehabiliteringscentrum i Region Jönköpings län. ATV erbjuder psykologisk behandling för personer som kommit ur en relation där det förekommit våld men har utvecklat en lindrig till måttlig psykisk ohälsa på grund av tidigare utsatthet för våld i nära relation.

Behandlingen kan innehålla bland annat:

  • Fördjupad kunskap om hur våldet påverkat tankar, känslor och beteenden.
  • Metoder för att skapa en fungerande vardagsstruktur, med syfte att hitta en yttre och inre balans.
  • Strategier för att hantera svåra känslor, kroppslig anspänning, minnesbilder och/eller besvärande tankar.
  • Terapeutiskt arbete med att hantera traumatiska minnen eller bearbetning av våldshändelser om de fortfarande påverkar negativt.

Kontaktuppgifter
Om du vill komma i kontakt med ATV ska du kontakta Rehabiliteringscentrum i Region Jönköpings länlänk till annan webbplats, de har ett regionövergripande ansvar.
Telefon: 010- 241 10 10
E-post: rehabiliteringscentrum.jonkoping@rjl.se

Mer information

Läs mer om olika typer av övergrepp och våld i nära relation på 1177.selänk till annan webbplats

Känner du någon som är utsatt?

Att bli lyssnad på och trodd är oerhört viktigt för den som blivit utsatt för våld och hot. Du kan hjälpa din vän genom att våga fråga. Här är några saker du kan tänka på:

  • Ställ raka och konkreta frågor som till exempel ”Slår x dig?” eller ”Är du rädd för x?”. Fokusera på den våldsutsattas egen upplevelse.
  • Lyssna utan att ifrågasätta, utan att skuldbelägga den utsatte eller ursäkta den som utsätter.
  • Markera tydligt att det är fel att kränka, förnedra, slå och utnyttja någon sexuellt.
  • Säg också till om du misstänker att situationen är farlig.
  • Visa att du finns där och att du stöttar oavsett val.

Det viktigaste är att du försöker förmå den våldsutsatta att söka hjälp. Men det kan vara en lång sträcka dit. Därför är det viktigt att någon finns där under tiden. Det är viktigt att inte vara dömande om hon eller han inte lämnar relationen. Visa istället att personen är värd någonting annat.

Du kan också agera genom att:

  • Ringa anonymt till socialtjänsten, polisen, kvinnojour, kvinnofridslinjen eller RFSL:s brottsofferjour. Där kan du diskutera din oro med någon som vet mycket om våld i nära relation.
  • Göra en polisanmälan. Våld i nära relationer kan vara ett brott och faller då under allmänt åtal.

OBS! Tänk på att barn som lever i familjer där det förekommer våld är barn som far illa. Alla vuxna har ett ansvar att reagera och göra en anmälan om oro om vi tror att ett barn behöver hjälp.

Utövar du våld?

Har du utövat våld i en nära relation? Är du villig att söka stöd och hjälp för att sluta ta till våld?

Kontakta då kommunens socialtjänst på telefonnummer 0381-360 00. Du kommer då till kommunens kontaktcenter. Be att få prata med en kvinnofridshandläggare. Det är aldrig försent att ändra ditt beteende.

Behandling för dig som utövar våld

Upplever du själv eller din närstående att du kan bli skrämmande eller kränkande i er relation?
Skapar din svartsjuka problem i nära relationer? Har du varit våldsam?
Blir du för arg och får utbrott som du ångrar efteråt?

Den som har någon form av skrämmande, kränkande eller skadande beteende i en nära relation kan få behandling på Alternativ till våld - ATV Jönköpings län.

Kontaktuppgifter
ATV Jönköpings län är en del av Rehabiliteringscentrum Jönköpings län.länk till annan webbplats Om du vill komma i kontakt med ATV ska du kontakta Rehabiliteringscentrum Jönköping, de har ett regionövergripande ansvar.
Telefon: 010- 241 10 10
E-post: rehabiliteringscentrum.jonkoping@rjl.se

Mer information

Läs mer om olika typer av övergrepp och våld i nära relation på 1177.selänk till annan webbplats

Vad är våld?

Våldet har många olika skepnader, oftast flera samtidigt. Här ges några exempel på våld:

  • Fysiskt våld – Slår, knuffar, sparkar, tar stryptag, biter, bränner, skakar.
  • Sexualiserat våld – Sexuella trakasserier, sexuellt ofredande, våldtäkt.
  • Psykiskt våld – Hån, glåpord, direkta eller indirekta hot, stalking, kontrollering, social isolering.
  • Försummelse – Kan förvägras hjälp med att komma ur sängen, få för lite, för mycket eller felaktig medicin.
  • Ekonomiskt våld – Vägra någon tillgång till sin egen ekonomi, kontroll av inköp.
  • Materiellt våld – Förstörelse av annans egendom eller hot om detta.
  • Hedersrelaterat våld – Då en individ inte får bestämma över sin kropp, sexualitet eller liv. Till exempel om att studera vidare eller vem man ska gifta sig med. I dessa fall kan en hel släkt vara förövare.
  • Latent våld – Då man blir påmind om tidigare våldsutövning genom till exempel våldsutövarens kroppshållning eller uttryck.
  • Hot om våld– Då våldet ”hänger i luften” och skapar en ständig rädsla.

Varningstecken

Våldsamma personer har ofta ett beteendemönster som du tidigt kan upptäcka. Din partner kanske:

  • ​har ett ombytligt humör och blir lätt våldsam och aggressiv
  • är mycket svartsjuk
  • försöker att kontrollera dig och vill veta vem du talar med, sms:ar med och umgås med på sociala medier
  • försöker att förändra dig och skala bort det som är du
  • ringer dig mer än normalt, dyker upp på ditt jobb eller liknande
  • kan prata sig ur situationer och charmar omgivningen för att få som han eller hon vill
  • har en nedlåtande syn på kvinnor, om det är en man, och kallar till exempel lättklädda kvinnor för horor
  • får dig att känna dig dum, ointelligent, knäpp eller dålig
  • pressar dig att ha sex
  • får dig att undvika att träffa familj och vänner för att slippa konflikter med din partner
  • skrämmer dig med hjälp av våld eller ett hotfullt beteende
  • hotar med att skada sig själv eller ta sitt liv om du gör slut

Du måste komma ihåg att din partner har ett val. Han eller hon kan välja att inte bryta ner dig eller slå, men gör det ändå.

Vem blir utsatt för våld?

Vem som helst kan utsättas för våld; oavsett kön, ålder eller ursprung. En relation börjar sällan med en smäll. Våldet smyger sig ofta fram och blir snabbt en del av vardagen utan att du märker det förrän den där smällen kommer, om ens då. Du är inte en sämre människa för att du blir utsatt för våld. Du ska inte skämmas eller känna skuld över detta. Det krävs snarare mycket mod för att våga be om hjälp och en enorm styrka att lämna en våldsam relation.

Dubbelt utsatt

För en del grupper av människor kan det av olika anledningar vara svårare att söka hjälp. Dessa grupper anses vara dubbelt utsatta, eller mer än så då du kan tillhöra flera grupper samtidigt. Du har dock lika stor rätt till hjälp som någon annan.

Dubbelt utsatta grupper:

  • barn och ungdomar under 18 år
  • äldre (65 år och äldre)
  • homo-, bi- och transsexuella
  • utlandsfödda
  • människor som lever med en funktionsnedsättning
  • människor som lever med ett missbruk och/eller beroende
  • människor som lever inom en så kallad hederskultur

Barn som blivit utsatt för eller bevittnat våld

Att se sin förälder bli slagen och förnedrad, och kanske själv bli direkt utsatt är nog bland det svåraste ett barn kan uppleva. Den känsla av vanmakt som drabbar barnet när det inte kan stoppa våldet, kan komma att påverka barnets uppväxt på olika sätt.

Att växa upp i ett hem med våld och hot om våld skapar känslor av otrygghet. Barnen kan få svårt med sin egen självkänsla, svårt att förstå sitt eget känsloliv och svårt att fungera i relation till andra.

Barn reagerar på våld på olika sätt. Barnen kan få

  • magont
  • sömn- och koncentrationssvårigheter
  • aggressivitet
  • psykiska problem
  • ångest
  • rädslor
  • fobier
  • hälsoproblem som eksem eller ätstörningar.

Många av barnen är i behov av behandling.

En del barn försöker ge sig in i föräldrarnas konflikt för att försöka få stopp på våldet. Det är heller inte ovanligt att barn upplever starka lojalitetskonflikter; de vill skydda men riskerar att aggressiviteten riktas mot dem själva. Många barn lever i separerade familjer där det kan vara den nya eller före detta partnern som utövar våld.

Alla barn har rätt till en trygg och säker miljö och ska skyddas mot alla former av våld, utnyttjande, övergrepp och kränkningar. Om du misstänker att ett barn far illa är det viktigt att göra en anmälan om oro. Om du arbetar i en verksamhet som berör barn och ungdomar är du skyldig att göra en anmälan.

Utsatta husdjur

I relationer där våld förekommer och det finns djur i hemmet så är djuren ofta också utsatta. Antingen genom direkt våld eller hot om våld. Om djur i hemmet misshandlas systematiskt så är det hög risk för allvarligt våld även mot mänsklig partner.

Låt inte ditt husdjur hindra dig från att lämna ett destruktivt förhållande. Prata istället med polis eller socialtjänst om din oro för att hitta lösningar för både dig och ditt djur.

Detta kan du få hjälp med

Kommunens socialtjänst tittar på varje individuell situation och lyssnar på dina behov och önskemål. Kommunen kan erbjuda allt från stödsamtal till skyddat boende. Stödsamtal kan ges både till den våldutsatte, eventuella barn och till den som utsätter andra för våld. Kommunen kan också hjälpa dig att ta kontakt med andra myndigheter såsom polisen och Skatteverket angående ansökan om skyddad identitet och kontaktförbud. Behöver du ekonomisk hjälp för att kunna lämna så kan du ansöka om detta.

Om du känner att du vill få råd, stöd och hjälp att bygga upp självkänslan utan att vända dig direkt till socialtjänsten går det även bra att besöka öppenvården. Du kan få upp till tio enskilda rådgivande samtal utan att behöva skriva in dig.

Praktiska tips om vad du kan göra själv

  • Dokumentera – Spara sms och e-post, skriv dagbok och fotografera skador. Du har även rätt att kräva att dina skador fotograferas vid läkarbesök. Om du har bevis på kläderna, tvätta dem inte. Allt som kan bidra till en starkare bevisföring är bra att spara.
  • Anmäl – Polisanmäl våldet. Den som utsätter dig för detta utför en olaglig handling.
  • Packa – Om du tror att du kan behöva lämna relationen akut så är det bra att vara förberedd med en packad väska. Förvara väskan på en skyddad plats i ditt eget hem, hos en nära vän eller kanske på jobbet. Det viktiga är att förövaren inte hittar den och att du kan nå den dygnet runt. Väskan kan till exempel innehålla:
    • pass/ID
    • mediciner
    • bankkort och kontonummer
    • telefon- och adresslista
    • extra SIM-kort till mobilen (OBS! Tänk på att smarta mobiler går att spåra. Är du inte tekniskt lagd så lämna din mobil hemma alternativt ha en helt annan, för förövaren okänd, mobil i väskan.)
    • kläder och hygienartiklar till både dig och eventuella barn

Organisationer för hjälp och stöd

Det finns flera organisationer och kommunala verksamheter som kan hjälpa dig om du behöver råd och stöd.

1177 Vårdguiden finns information om att bli utsatt för våld i en relationlänk till annan webbplats och kontaktuppgifter till hjälporganisationer. 1177 Vårdguiden har också information riktad till barn om att våga berättalänk till annan webbplats om man är ledsen eller orolig.

Är du själv under 18 år och vill veta mer om dina rättigheter och vad som är rätt eller fel, gå gärna in på Brottsoffermyndighetens webbplats ”Jag vill veta”länk till annan webbplats.

Podcast – Dolda motiv i rampljuset

Dolda motiv i rampljuset är en podd som syftar till att med information och ökad kunskap verka förebyggande mot våld i nära relationer. Avsnitten ges ut var fjärde vecka och den första episoden publicerades den 25 februari 2021.

Episod 1 – Transkribering

Dolda motiv i rampljuset – avsnitt 01

Du har mig i ditt grepp, på tusen skilda sätt

Du får mig dit du vill, ja, du står aldrig still

Kan inte se dig klart, för du viskar ohörbart

Men jag håller mig vid liv, jag håller mig vid liv

Jag önskar att nångång, få vakna till din sång

Som vaggar mig till ro, istället för oro

För jag känner mig som en slav, som dansar runt sin grav

Men jag håller mig vid liv, jag håller mig vid liv

Vår kärlek den är svart, din kärlek gör mig ont

Jekyll och Mrs Hyde, vart vill du komma?

Du lyssnar på dolda motiv i rampljuset, en podd om våld i nära relationer producerat av Eksjö kommun

Välkomna till dolda motiv i rampljuset, jag som pratar heter Pernilla, och jag heter Annasofia, vi arbetar på socialtjänsten med våld i nära relationer här i Eksjö kommun

Vad var det här för vackert?

Ja visst var det. Det greppar tag om en och det berör

Gissa vad den kommer ifrån, för jag har inte skrivit den själv.

Jaså har du inte? Det trodde jag att du hade gjort.

Förklaring till låttexten om var den kommer ifrån: Uno Svenningssons låt: ”Du kommer ångra det här”.

(Anders Wedin, Moneybrother. Han hade ett punkband som hette 'Monster' och en låt som heter 'You’ll Be Sorry' som Uno Svenningsson har översatt till en svensk version och heter 'Du kommer ångra det här'.

Jag översätter ju allt till våld i nära relationer, precis som den här podden ska handla om.

Ja berätta mer. Varför sitter vi här?

Vi jobbar ju på socialtjänsten och vi jobbar med våld i nära relationer, och med tanke på att vi inte kan nå ut till några nu på grund av Corona, så hur gör vi då för att nå ut till alla? För det här är en podd för alla! även för de som jobbar inom olika verksamheter, även för oss inom socialtjänsten, och att vi vill hjälpa folk, de som är utsatta för våld.

Tanken med den här podden är också att vi ska prata så att alla förstår.

Dagens avsnitt kommer att handla om vad är våld? Olika begrepp, vad innebär nära relation? Vem har rätt till stöd och hjälp av oss på socialtjänsten.

Våld i nära relationer är ett extremt känsligt ämne som ingen pratar om men vi vet att man behöver prata om det, vet du någon som är utsatt, är du själv utsatt, men vet inte hur du ska få hjälp, vi vill hjälpa just dig. Våga ta sig ur.

Det kanske inte är så självklart vem som är utsatt för våld i nära relationer, det kan vara vem som helst. Kvinnorna är dom mest utsatta när det gäller våld i nära relation, se dig omkring. Det kan vara du det kan vara jag, en medarbetare, din brukare, din mamma eller din bästa vän. Det finns ingen ålder på våldet.

Fyra av tio kvinnor lever eller har levt med våld plus det mörkertal som finns.

En kvinna var tredje vecka slås ihjäl av en närstående.

Våld i nära relation är misshandel, våldtäkt, ofredande, hot eller liknande som någon i din närhet utsätts för.

Nära relation räknas man, hustru, förälder eller någon släkting.

Ett samhällsproblem som måste förebyggas, och det är det som vi vill göra med den här podden. Vi vill upplysa, kartlägga och våga pratat om våld i nära relation. Kvinnor är de som är mest utsatta för våld i nära relation.

Våld i nära relation är inget som syns utåt, utan det stannar inom hemmets väggar, svårt att hitta vittnen, döljs med ett falskt leende utåt och fina kläder.

Man har rätt att känna sig trygg i hemmet!

Den mörka sanningen döljs bakom den ljusa fasaden.

Man vågar inte prata om våldet, det kan finnas mycket skuldkänslor kring detta, det är inget man pratar om till exempel i lunchrummet.

Hur kan våldet benämnas?

Mäns våld, sker utanför hemmet, krig, gäng och så vidare

Mäns våld mot kvinnor, oftast ser rent statistiskt, vi på socialtjänsten benämner

Våld i nära relationer, det finns i olika konsultationer, så därför benämner vi våld i nära relationer i Eksjö kommun. Andra kommuner kan benämna på annat sätt.

En stor del av det våld som män utövar mot kvinnor sker i nära relationer.

Våldet kan ta sig i många olika uttryck, det kan röra sig om grovt våld och sexuella övergrepp men också om handlingar som inte definieras som brott enligt lag.

Man kan skilja på "situationsvåld" och "makt- och kontrollvåld"

Det situationsbundna parvåldet liknar det våld som utövas inom familjen. Det börjar i en konflikt som övergår i ett gräl, som i sin tur övergår i fysiskt våld, men som sällan är av karaktär som ger fysiska skador. De har inte sin grund i den ena partens strävan efter kontroll över den andra utan i dålig kontroll- och argumentationsförmåga och kanske också i bristande närhet i relationen.

Skillnader mellan kvinnors och mäns utsatthet för fysiskt våld bekräftas av kriminalstatistiken.

Vilka är det då som utövar våldet?

80 procent är misstänkta män. 96 procent gällande sexualbrott är misstänkta män.

Detta tyder på att våldet är starkt kopplat till kön och maskulinitet.

Att utöva våld i nära relationer kan vara ett medel för att stärka våldsutövarens känsla av manlighet. Under våldsutövandet kan män uppleva att de uttrycker typiskt ”manliga” attribut; aggressivitet, styrka och kontroll.

Man ska inte visa några känslor, inte gråta som ”man” och så vidare.

Män utsätts för mer fysiskt våld av okända utomstående än vad kvinnor gör.

Men att utsättas för våld i sitt eget hem, en plats där man ska kunna slappna av och känna sig trygg, och av en person man har en nära relation till, påverkar en på ett annat sätt.

När det gäller dödligt våld i nära relationer är könsskillnaden betydande. Det är fyra till fem gånger vanligare att kvinnor blir dödade av en partner eller före detta partner än att män blir det

Våld i nära relationer är ett samhällsproblem, ett folkhälsoproblem, vi måste lyfta det här nu, ett jämställdhetsproblem.

Våld i nära relationer är oftast ett mönster av handlingar, inte bara en form utan det är oftast kombinationer av fysiskt, psykiskt och sexuellt våld.

Allt från att bli förlöjligas till att utsättas för våldtäkt eller allvarliga hot.

Fysiskt våld kan innebära att förövaren biter, river, drar i håret, bränner, skakar eller knuffar. Det kan också bestå av örfilar, knytnävsslag, slag med tillhyggen, knivstick, sparkar, stryptag. att bli fasthållen. Det som oftast syns. Lättare att prata om, och kanske våga fråga personen hur de har fått blåmärket.

Sen har vi psykiskt våld som kan upplevas värre.

Psykiskt våld kan handla om hot, tvång, trakasserier, glåpord och förlöjliganden. Den våldsutsatta kan också utsättas för kontroll och social isolering.

Svartsjuka, din partner skickar otaliga sms eller telefonsamtal när du är iväg, handlar om kontroll och makt.

Även våld eller hot om våld mot husdjur kan räknas till den psykiska utsattheten.

Vad innebär då sexuellt våld, ett känsligt ämne för många att prata om. Det innebär våldtäkt eller andra påtvingade sexuella handlingar, alternativt sexuella handlingar som den utsatte inte vågar säga nej till räknas till sexuellt våld. Kan man bli våldtagen av sin man? -Ja det kan man, samtycke ska även ske inom äktenskapet.

Som profession, ställ gärna följdfrågor, då många kvinnor med invandrarbakgrund oftast inte får säga nej till sin man, då lyfter man fram problematiken.

Försummelse kan exempelvis bestå i att den utsatta inte får behövlig hjälp med mat, medicin eller hygien. Den utsatta kan förvägras hjälp med att komma ur sängen, få för lite, för mycket eller felaktig medicin. Partnern kan sno din medicin.

Ekonomiskt våld innebär att vägra den utsatta att ha insyn i ekonomin. Får inte ha eget bankkonto, måste redovisa kvitto varje gång denne handlar, etc.

Många kvinnor kan få höra att de inte klarar sig ekonomiskt, jo det finns hjälp att få.

Materiellt våld kan innebära förstörelse eller stöld av den utsattas personliga tillhörigheter, bohag, värdesaker, etc. Mycket hot finns inom materiellt våld.

Funktionshinderrelaterat våld

Med det menas handlingar som direkt riktar sig mot själva funktionsnedsättningen hos den våldsutsatta och försvårar en redan utsatt situation. Våldsutövaren kan exempelvis flytta undan rollatorn eller ta ut batterierna ur hörapparaten

Finns ett syfte att ”skada” inte typ ”glömma någon på toaletten”

Är du synskadad så kan förövaren möblera om i syfte att skada.

Eftervåld, Kvinnor riskerar ofta att utsättas för mer och kraftigare våld i samband med en separation. När det gäller dödligt våld framgår att separation ofta varit ett motiv eller del av motiv till gärningen. En separation kan också utlösa våld, även om det inte förekommit tidigare i relationen. Det kan ha varit lättare våld tidigare eller betraktat det som våld, utan man tror att det har varit en dålig relation. Även barnen kan bli en bricka i spelet.

Eftervåld kräver en kunskap som man behöver jobba vidare med.

Kvinnor riskerar ofta att utsättas för mer och kraftigare våld i samband med en separation. När det gäller dödligt våld framgår att separation ofta varit ett motiv eller del av motiv till gärningen. En separation kan också utlösa våld, även om det inte förekommit tidigare i relationen.

Svårt att upptäcka våldet

Våldet upprepas: undersökningar om våld i nära relationer visar att våldet, hoten och trakasserierna ofta inte är en engångsföreteelse. I synnerhet kvinnorna utsätts för återkommande hot och våld. Våldsutsatta kvinnor har också beskrivit att våldet trappats upp och blivit allt grövre. Därför är det viktigt att våldet upptäcks tidigt.

Att vara utsatt för våld av en närstående är en omständighet som många gånger gör att benägenheten att berätta om våldet – och att polisanmäla det – är mindre än om våldsutövaren är någon annan. Ibland kan omgivningen lägga märke till tecken på att en individ har utsatts för våld. Ofta finns dock inga tydliga tecken, eller så kan de stå för något annat.

Hur många barn upplever våld?

Flera studier uppskattar ca 10 % av alla barn i Sverige har upplevt våld i hemmet och ca 5% upplever våld ofta. Barn berättar sällan för andra, på grund av rädsla, förvirring, lojalitet, skuld & skam. Det finns risk för att deras utsatthet inte uppmärksammas.

Våldets bakomliggande orsaker

Orsakerna till våld i nära relationer kan diskuteras med olika teoretiska perspektiv. Det strukturella perspektivet har fokus på bristande jämställdhet och skev maktfördelning mellan könen. Samhällsperspektivet-inriktat på socioekonomiska förhållanden, sociopsykologiska perspektivet-fokuserar på faktorer i relationen och i det individualpsykologiska perspektivet är fokus på individuella faktorer.

Vad innebär nära relation?

Begreppet ”närstående” är könsneutralt och syftar på varje person som den våldsutsatta bedöms ha en nära och förtroendefull relation till. Det kan handla om såväl makar, sambor, pojk- eller flickvänner, som föräldrar, syskon, barn eller andra släktingar. Det kan även gälla andra personer som den våldsutsatta har eller har haft en nära och förtroendefull relation till.

Vem har rätt till stöd?

Alla som blir utsatta för våld i nära relationer, oavsett kön eller könsidentitet, har rätt till stöd och skydd. Detta framgår i Socialtjänstlagens 5 kapitel, paragraf 11. Omfattar alla brottsoffers rätt till stöd och hjälp, med avgränsningen för brott som avser våld i nära relationer.

Vilken hjälp kan man få?

Socialnämnden ska särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation (5 kap. 11 § Andra stycket SoL). Socialnämnden ska kunna erbjuda hjälpinsatser av olika slag.

Hur jobbar vi på socialtjänsten?

Vid ansökan om stöd/hjälp måste en utredning inledas. Kartlägger behovet av stöd och leder till ett beslut om insats eller inte. Finns olika insatser beroende av omfattningen av stödbehovet som skyddat boende, öppenvårdsinsats eller hjälp med kostnaden för låsbyte exempelvis.

Anmälningsskyldighet

Myndigheter vars verksamheter berör barn och unga (samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten och kriminalvården) har en lagstadgad skyldighet att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Detsamma gäller även för dem som är anställda hos sådana myndigheter. (14 kap. 1 § SoL).

Summering

Fortsatt arbete kring att upptäcka våld tidigt. Uppmanar till att Våga se, våga fråga och sedan agera vid misstanke om våld i nära relation. Agera ”nu” då våldet kan eskalera.

Känner du igen dig eller känner du någon annan som är utsatt för våld i nära relation finns hjälp att få.

Kontakt

Socialtjänsten Eksjö kommun, Biståndsenheten:
Besöksadress: Mejerigatan 5, Eksjö
Telefon: 0381-36 000

Kvinnojouren Linnéorna i Eksjö: 0381- 61 11 76

Kvinnofridslinjen: 020-50 50 50

BRIS: barn & unga 116 111

Tris: (8-18) 0774-40 66 00

Mer information finns på www.eksjo.selänk till annan webbplats

Nästa avsnitt

Äldre/LSS, våldets konsekvenser av covid-19.

Kontakt

Kontaktcenter

Besök:

Mejerigatan 5, Eksjö

Post:

Eksjö kommun, 575 80 Eksjö

Telefon:

0381-360 00

E-post:

kommun@eksjo.se

Fax:

0381-166 00


Fler kontaktuppgifter
och länkar finns under de olika avsnitten på denna sida.

Om du behöver akut hjälp, ring 112.
Vill du göra en polisanmälan ringer du 114 14.

HJÄLPTE DEN HÄR SIDAN DIG? JA NEJ

Sidan senast uppdaterad: 25 februari 2021

Våld i nära relationer, Eksjö kommun

Eksjö kommun erbjuder stöd och hjälp till dig som har utsatts för hot eller våld av en närstående och vill förändra din situation. Kommunen kan också hjälpa dig som utsätter andra för våld eller har svårt att hantera ilska och aggressioner.

En text som ni kan byta i kontaktboxen. Ta bort modulen så syns inte övrigtfältet. När texten är uppdaterad, ta bort utropstecknet i modulnamnet.

Till toppen

Translate page

Use Google to translate the web site. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Kontaktcenter

Besök:Södra Kyrkogatan 4, Eksjö

Post:575 80 Eksjö

Telefon: 0381–360 00

E-post: kommun@eksjo.se

Fax:0381–166 00

Öppettider

Telefon:

Måndag–fredag 8.00–16.00
Torsdagar jämna veckor 8.00–15.00
Lunchstängt 12.00–12.45

Besök:

Måndag–fredag 8.00–16.00
Lunchstängt 12.00–12.45

Dag före röd dag, dag före afton och vid så kallade klämdagar stänger Kontaktcenter klockan 12.00.

Felanmälan

Felanmälan om el, fjärrvärme, sop- och avfallshantering, vatten- och avloppsledningar, gator, park och bredband görs till Eksjö Energi.