Våld i nära relationer

Dina besök på olika webbsidor sparas i webbläsaren. För att dölja vilka webbsidor du har besökt kan du radera historik, lagrade sidor med mera i din webbläsare. Nedan får du instruktioner hur du gör i de vanligaste webbläsarna.

Firefox

1. Välj "Rensa ut tidigare historik" från Verktygsmenyn.
2. Välj vilket tidsintervall som ska tas bort. Om du nyss varit inne och vill ta bort det senaste du gjort väljer du "Senaste timmen".
3. Tryck på "Ta bort".

Du kan också välja funktionen "Privat surfning" vilket gör att inget av det du gör under en sådan session kommer att sparas. Det tar bort behovet av att rensa i historiken.

Internet Explorer

1. Välj "Ta bort webbhistorik" från Verktygsmenyn.
2. Tryck på var och en av "Ta bort..."-knapparna, utom "Ta bort sparade lösenord" ("Ta bort allt..."-knappen tar bort även sparade lösenord).
3. Tryck på "Stäng"-knappen för att stänga dialogrutan.

Du kan också välja funktionen "InPrivate-surfning" från menyn Verktyg. Inget av det du gör kommer sparas i webbläsaren och du behöver inte rensa historiken i din webbläsare efteråt.

Google Chrome

1. Klicka på Verktyg-knappen (Tre prickar längst upp, till höger)
2. Klicka på "Fler verktyg"
3. Klicka på "Ta bort webbinformation…"
4. Välj tidsintervall längst upp
5. Se till så att rutorna är markerade för ”Webbhistorik”, ”Cookies och andra webbplatsdata” samt ”Cachade bilder och filer”.
6. Klicka på "Rensa data"

Du kan också välja Inkognito-läget för surfningen. Då sparas inget du gör i det fönstret. Det tar bort behovet av att rensa i historiken.

Safari

1. Välj "Historik" i menyn.
2. Välj sedan "Visa historik" och ta bort de adresser som besökts och som ska döljas. Alternativt välj "Rensa historik" för att ta bort alla adresser med en gång.

I Safari kan du välja funktionen "Privat surfning". Inget av det du gör kommer sparas i webbläsaren och du behöver inte rensa historiken i din webbläsare efteråt. Kom ihåg att stänga av funktionen när du surfat klart.

OBS! Även om det efter rensning inte kommer att synas vilka sidor du har besökt, så finns det en möjlighet att någon annan person som regelbundet använder datorn kan se att en rensning har gjorts.

OBS! Efter en rensning kommer det inte att synas vilka sidor du har besökt. Men det finns en möjlighet att någon annan person, som regelbundet använder datorn, kan se att en rensning har gjorts.

Är du utsatt för våld och hot av någon som står dig nära?

Att utsätta någon för våld är brottsligt och bör anmälas till både polisen och socialtjänsten. Om du behöver akut hjälp, ring 112. Vill du göra en polisanmälan ringer du 114 14.

Behöver du råd och stöd så ringer du kommunens socialtjänst på telefonnummer 0381-360 00. Du kommer då till kommunens Kontaktcenter. Be att få prata med en handläggare för våld i nära relation. Du kan också kontakta en hjälporganisation eller telefonjour.

Behandling för dig som är utsatt för våld och hot

Mår du dåligt efter att ha varit utsatt för våld i en nära relation, trots att relationen är avslutad?Har du jobbiga minnesbilder? Svår att koncentrera dig? Tappat livsglädjen?

Det finns hjälp att få.

ATV Jönköpings län är en del av Rehabiliteringscentrum i Region Jönköpings län. ATV erbjuder psykologisk behandling för personer som kommit ur en relation där det förekommit våld men har utvecklat en lindrig till måttlig psykisk ohälsa på grund av tidigare utsatthet för våld i nära relation.

Behandlingen kan innehålla bland annat:

• Fördjupad kunskap om hur våldet påverkat tankar, känslor och beteenden.
• Metoder för att skapa en fungerande vardagsstruktur, med syfte att hitta en yttre och inre balans.
• Strategier för att hantera svåra känslor, kroppslig anspänning, minnesbilder och/eller besvärande tankar.
• Terapeutiskt arbete med att hantera traumatiska minnen eller bearbetning av våldshändelser om de fortfarande påverkar negativt.

Kontaktuppgifter
Om du vill komma i kontakt med ATV ska du kontakta Rehabiliteringscentrum i Region Jönköpings län, de har ett regionövergripande ansvar.
Telefon: 010- 241 10 10
E-post: rehabiliteringscentrum.jonkoping@rjl.se

Mer information

Läs mer om olika typer av övergrepp och våld i nära relation på 1177.se

Att bli lyssnad på och trodd är oerhört viktigt för den som blivit utsatt för våld och hot. Du kan hjälpa din vän genom att våga fråga. Här är några saker du kan tänka på:

• Ställ raka och konkreta frågor som till exempel ”Slår x dig?” eller ”Är du rädd för x?”. Fokusera på den våldsutsattas egen upplevelse.
• Lyssna utan att ifrågasätta, utan att skuldbelägga den utsatte eller ursäkta den som utsätter.
• Markera tydligt att det är fel att kränka, förnedra, slå och utnyttja någon sexuellt.
• Säg också till om du misstänker att situationen är farlig.
• Visa att du finns där och att du stöttar oavsett val.

Det viktigaste är att du försöker förmå den våldsutsatta att söka hjälp. Men det kan vara en lång sträcka dit. Därför är det viktigt att någon finns där under tiden. Det är viktigt att inte vara dömande om hon eller han inte lämnar relationen. Visa istället att personen är värd någonting annat.

Du kan också agera genom att:

• Ringa anonymt till socialtjänsten, polisen, kvinnojour, kvinnofridslinjen eller RFSL:s brottsofferjour. Där kan du diskutera din oro med någon som vet mycket om våld i nära relation.
• Göra en polisanmälan. Våld i nära relationer kan vara ett brott och faller då under allmänt åtal.

OBS! Tänk på att barn som lever i familjer där det förekommer våld är barn som far illa. Alla vuxna har ett ansvar att reagera och göra en anmälan om oro om vi tror att ett barn behöver hjälp.

Har du utövat våld i en nära relation? Är du villig att söka stöd och hjälp för att sluta ta till våld?

Kontakta då kommunens socialtjänst på telefonnummer 0381-360 00. Du kommer då till kommunens kontaktcenter. Be att få prata med en kvinnofridshandläggare. Det är aldrig försent att ändra ditt beteende.

Behandling för dig som utövar våld

Upplever du själv eller din närstående att du kan bli skrämmande eller kränkande i er relation?
Skapar din svartsjuka problem i nära relationer? Har du varit våldsam?
Blir du för arg och får utbrott som du ångrar efteråt?

Den som har någon form av skrämmande, kränkande eller skadande beteende i en nära relation kan få behandling på Alternativ till våld - ATV Jönköpings län.

Kontaktuppgifter
ATV Jönköpings län är en del av Rehabiliteringscentrum Jönköpings län. Om du vill komma i kontakt med ATV ska du kontakta Rehabiliteringscentrum Jönköping, de har ett regionövergripande ansvar.
Telefon: 010- 241 10 10
E-post: rehabiliteringscentrum.jonkoping@rjl.se

Mer information

Läs mer om olika typer av övergrepp och våld i nära relation på 1177.se

Våldet har många olika skepnader, oftast flera samtidigt. Här ges några exempel på våld:

• Fysiskt våld – Slår, knuffar, sparkar, tar stryptag, biter, bränner, skakar.
• Sexualiserat våld – Sexuella trakasserier, sexuellt ofredande, våldtäkt.
• Psykiskt våld – Hån, glåpord, direkta eller indirekta hot, stalking, kontrollering, social isolering.
• Försummelse – Kan förvägras hjälp med att komma ur sängen, få för lite, för mycket eller felaktig medicin.
• Ekonomiskt våld – Vägra någon tillgång till sin egen ekonomi, kontroll av inköp.
• Materiellt våld – Förstörelse av annans egendom eller hot om detta.
• Hedersrelaterat våld – Då en individ inte får bestämma över sin kropp, sexualitet eller liv. Till exempel om att studera vidare eller vem man ska gifta sig med. I dessa fall kan en hel släkt vara förövare.
• Latent våld – Då man blir påmind om tidigare våldsutövning genom till exempel våldsutövarens kroppshållning eller uttryck.
• Hot om våld– Då våldet ”hänger i luften” och skapar en ständig rädsla.

Våldsamma personer har ofta ett beteendemönster som du tidigt kan upptäcka. Din partner kanske:

• ​har ett ombytligt humör och blir lätt våldsam och aggressiv
• är mycket svartsjuk
• försöker att kontrollera dig och vill veta vem du talar med, sms:ar med och umgås med på sociala medier
• försöker att förändra dig och skala bort det som är du
• ringer dig mer än normalt, dyker upp på ditt jobb eller liknande
• kan prata sig ur situationer och charmar omgivningen för att få som han eller hon vill
• har en nedlåtande syn på kvinnor, om det är en man, och kallar till exempel lättklädda kvinnor för horor
• får dig att känna dig dum, ointelligent, knäpp eller dålig
• pressar dig att ha sex
• får dig att undvika att träffa familj och vänner för att slippa konflikter med din partner
• skrämmer dig med hjälp av våld eller ett hotfullt beteende
• hotar med att skada sig själv eller ta sitt liv om du gör slut

Du måste komma ihåg att din partner har ett val. Han eller hon kan välja att inte bryta ner dig eller slå, men gör det ändå.

Vem som helst kan utsättas för våld; oavsett kön, ålder eller ursprung. En relation börjar sällan med en smäll. Våldet smyger sig ofta fram och blir snabbt en del av vardagen utan att du märker det förrän den där smällen kommer, om ens då. Du är inte en sämre människa för att du blir utsatt för våld. Du ska inte skämmas eller känna skuld över detta. Det krävs snarare mycket mod för att våga be om hjälp och en enorm styrka att lämna en våldsam relation.

För en del grupper av människor kan det av olika anledningar vara svårare att söka hjälp. Dessa grupper anses vara dubbelt utsatta, eller mer än så då du kan tillhöra flera grupper samtidigt. Du har dock lika stor rätt till hjälp som någon annan.

Dubbelt utsatta grupper:

• barn och ungdomar under 18 år
• äldre (65 år och äldre)
• homo-, bi- och transsexuella
• utlandsfödda
• människor som lever med en funktionsnedsättning
• människor som lever med ett missbruk och/eller beroende
• människor som lever inom en så kallad hederskultur

Att se sin förälder bli slagen och förnedrad, och kanske själv bli direkt utsatt är nog bland det svåraste ett barn kan uppleva. Den känsla av vanmakt som drabbar barnet när det inte kan stoppa våldet, kan komma att påverka barnets uppväxt på olika sätt.

Att växa upp i ett hem med våld och hot om våld skapar känslor av otrygghet. Barnen kan få svårt med sin egen självkänsla, svårt att förstå sitt eget känsloliv och svårt att fungera i relation till andra.

Barn reagerar på våld på olika sätt. Barnen kan få

• magont
• sömn- och koncentrationssvårigheter
• aggressivitet
• psykiska problem
• ångest
• rädslor
• fobier
• hälsoproblem som eksem eller ätstörningar.

Många av barnen är i behov av behandling.

En del barn försöker ge sig in i föräldrarnas konflikt för att försöka få stopp på våldet. Det är heller inte ovanligt att barn upplever starka lojalitetskonflikter; de vill skydda men riskerar att aggressiviteten riktas mot dem själva. Många barn lever i separerade familjer där det kan vara den nya eller före detta partnern som utövar våld.

Alla barn har rätt till en trygg och säker miljö och ska skyddas mot alla former av våld, utnyttjande, övergrepp och kränkningar. Om du misstänker att ett barn far illa är det viktigt att göra en anmälan om oro. Om du arbetar i en verksamhet som berör barn och ungdomar är du skyldig att göra en anmälan.

I relationer där våld förekommer och det finns djur i hemmet så är djuren ofta också utsatta. Antingen genom direkt våld eller hot om våld. Om djur i hemmet misshandlas systematiskt så är det hög risk för allvarligt våld även mot mänsklig partner.

Låt inte ditt husdjur hindra dig från att lämna ett destruktivt förhållande. Prata istället med polis eller socialtjänst om din oro för att hitta lösningar för både dig och ditt djur.

Kommunens socialtjänst tittar på varje individuell situation och lyssnar på dina behov och önskemål. Kommunen kan erbjuda allt från stödsamtal till skyddat boende. Stödsamtal kan ges både till den våldutsatte, eventuella barn och till den som utsätter andra för våld. Kommunen kan också hjälpa dig att ta kontakt med andra myndigheter såsom polisen och Skatteverket angående ansökan om skyddad identitet och kontaktförbud. Behöver du ekonomisk hjälp för att kunna lämna så kan du ansöka om detta.

Om du känner att du vill få råd, stöd och hjälp att bygga upp självkänslan utan att vända dig direkt till socialtjänsten går det även bra att besöka öppenvården. Du kan få upp till tio enskilda rådgivande samtal utan att behöva skriva in dig.

• Dokumentera – Spara sms och e-post, skriv dagbok och fotografera skador. Du har även rätt att kräva att dina skador fotograferas vid läkarbesök. Om du har bevis på kläderna, tvätta dem inte. Allt som kan bidra till en starkare bevisföring är bra att spara.
• Anmäl – Polisanmäl våldet. Den som utsätter dig för detta utför en olaglig handling.
• Packa – Om du tror att du kan behöva lämna relationen akut så är det bra att vara förberedd med en packad väska. Förvara väskan på en skyddad plats i ditt eget hem, hos en nära vän eller kanske på jobbet. Det viktiga är att förövaren inte hittar den och att du kan nå den dygnet runt. Väskan kan till exempel innehålla:
  • pass/ID
  • mediciner
  • bankkort och kontonummer
  • telefon- och adresslista
  • extra SIM-kort till mobilen (OBS! Tänk på att smarta mobiler går att spåra. Är du inte tekniskt lagd så lämna din mobil hemma alternativt ha en helt annan, för förövaren okänd, mobil i väskan.)
  • kläder och hygienartiklar till både dig och eventuella barn

Det finns flera organisationer och kommunala verksamheter som kan hjälpa dig om du behöver råd och stöd.

På 1177 Vårdguiden finns information om att bli utsatt för våld i en relation och kontaktuppgifter till hjälporganisationer. 1177 Vårdguiden har också information riktad till barn om att våga berätta om man är ledsen eller orolig.

Är du själv under 18 år och vill veta mer om dina rättigheter och vad som är rätt eller fel, gå gärna in på Brottsoffermyndighetens webbplats ”Jag vill veta”.

Dolda motiv i rampljuset är en podd som syftar till att med information och ökad kunskap verka förebyggande mot våld i nära relationer. Avsnitten ges ut var fjärde vecka och den första episoden publicerades den 25 februari 2021.