Eksjö kommun erbjuder stöd och hjälp till dig som har utsatts för hot eller våld av en närstående och vill förändra din situation. Kommunen kan också hjälpa dig som utsätter andra för våld eller har svårt att hantera ilska och aggressioner.
Våld i nära relationer är en kränkning av mänskliga rättigheter och ett folkhälsoproblem som kan få allvarliga konsekvenser för den som utsätts. Eksjö kommun ser allvarligt på detta och jobbar ständigt med att nå ut till och hjälpa den som är utsatt för våld i nära relationer. Kärlek ska inte göra ont.
Våld i nära relationer i siffror:
Dölj ditt besök på webben
Dina besök på olika webbsidor sparas i webbläsaren. För att dölja vilka webbsidor du har besökt kan du radera historik, lagrade sidor med mera i din webbläsare. Nedan får du instruktioner hur du gör i de vanligaste webbläsarna.
Firefox
Du kan också välja funktionen "Privat surfning" vilket gör att inget av det du gör under en sådan session kommer att sparas. Det tar bort behovet av att rensa i historiken.
Internet Explorer
Du kan också välja funktionen "InPrivate-surfning" från menyn Verktyg. Inget av det du gör kommer sparas i webbläsaren och du behöver inte rensa historiken i din webbläsare efteråt.
Google Chrome
Du kan också välja Inkognito-läget för surfningen. Då sparas inget du gör i det fönstret. Det tar bort behovet av att rensa i historiken.
Safari
I Safari kan du välja funktionen "Privat surfning". Inget av det du gör kommer sparas i webbläsaren och du behöver inte rensa historiken i din webbläsare efteråt. Kom ihåg att stänga av funktionen när du surfat klart.
OBS! Även om det efter rensning inte kommer att synas vilka sidor du har besökt, så finns det en möjlighet att någon annan person som regelbundet använder datorn kan se att en rensning har gjorts.
OBS! Efter en rensning kommer det inte att synas vilka sidor du har besökt. Men det finns en möjlighet att någon annan person, som regelbundet använder datorn, kan se att en rensning har gjorts.
Är du utsatt?
Är du utsatt för våld och hot av någon som står dig nära?
Att utsätta någon för våld är brottsligt och bör anmälas till både polisen och socialtjänsten. Om du behöver akut hjälp, ring 112. Vill du göra en polisanmälan ringer du 114 14.
Behöver du råd och stöd så ringer du kommunens socialtjänst på telefonnummer 0381-360 00. Du kommer då till kommunens Kontaktcenter. Be att få prata med en handläggare för våld i nära relation. Du kan också kontakta en hjälporganisation eller telefonjour.
Behandling för dig som är utsatt för våld och hot
Mår du dåligt efter att ha varit utsatt för våld i en nära relation, trots att relationen är avslutad?Har du jobbiga minnesbilder? Svår att koncentrera dig? Tappat livsglädjen?
Det finns hjälp att få.
ATV Jönköpings län är en del av Rehabiliteringscentrum i Region Jönköpings län. ATV erbjuder psykologisk behandling för personer som kommit ur en relation där det förekommit våld men har utvecklat en lindrig till måttlig psykisk ohälsa på grund av tidigare utsatthet för våld i nära relation.
Behandlingen kan innehålla bland annat:
Kontaktuppgifter
Om du vill komma i kontakt med ATV ska du kontakta Rehabiliteringscentrum i Region Jönköpings län Länk till annan webbplats., de har ett regionövergripande ansvar.
Telefon: 010- 241 10 10
E-post: rehabiliteringscentrum.jonkoping@rjl.se
Mer information
Läs mer om olika typer av övergrepp och våld i nära relation på 1177.se Länk till annan webbplats.
Känner du någon som är utsatt?
Att bli lyssnad på och trodd är oerhört viktigt för den som blivit utsatt för våld och hot. Du kan hjälpa din vän genom att våga fråga. Här är några saker du kan tänka på:
Det viktigaste är att du försöker förmå den våldsutsatta att söka hjälp. Men det kan vara en lång sträcka dit. Därför är det viktigt att någon finns där under tiden. Det är viktigt att inte vara dömande om hon eller han inte lämnar relationen. Visa istället att personen är värd någonting annat.
Du kan också agera genom att:
OBS! Tänk på att barn som lever i familjer där det förekommer våld är barn som far illa. Alla vuxna har ett ansvar att reagera och göra en anmälan om oro om vi tror att ett barn behöver hjälp.
Utövar du våld?
Har du utövat våld i en nära relation? Är du villig att söka stöd och hjälp för att sluta ta till våld?
Kontakta då kommunens socialtjänst på telefonnummer 0381-360 00. Du kommer då till kommunens kontaktcenter. Be att få prata med en kvinnofridshandläggare. Det är aldrig försent att ändra ditt beteende.
Behandling för dig som utövar våld
Upplever du själv eller din närstående att du kan bli skrämmande eller kränkande i er relation?
Skapar din svartsjuka problem i nära relationer? Har du varit våldsam?
Blir du för arg och får utbrott som du ångrar efteråt?
Den som har någon form av skrämmande, kränkande eller skadande beteende i en nära relation kan få behandling på Alternativ till våld - ATV Jönköpings län.
Kontaktuppgifter
ATV Jönköpings län är en del av Rehabiliteringscentrum Jönköpings län. Länk till annan webbplats. Om du vill komma i kontakt med ATV ska du kontakta Rehabiliteringscentrum Jönköping, de har ett regionövergripande ansvar.
Telefon: 010- 241 10 10
E-post: rehabiliteringscentrum.jonkoping@rjl.se
Telefonlinjen- Välj att sluta
En anonym stödlinje för den som vill få hjälp att förändra ett kontrollerande eller våldsamt beteende. Samtalet är gratis och syns inte på telefonräkningen. Telefonen bemannas av personal med stor vana av att prata med personer som har våldsproblem.
Telefon: 020-555 666
Mer information finns på valjattsluta.se. Länk till annan webbplats.
Mer information
Läs mer om olika typer av övergrepp och våld i nära relation på 1177.se Länk till annan webbplats.
Vad är våld?
Våldet har många olika skepnader, oftast flera samtidigt. Här ges några exempel på våld:
Varningstecken
Våldsamma personer har ofta ett beteendemönster som du tidigt kan upptäcka. Din partner kanske:
Du måste komma ihåg att din partner har ett val. Han eller hon kan välja att inte bryta ner dig eller slå, men gör det ändå.
Vem blir utsatt för våld?
Vem som helst kan utsättas för våld; oavsett kön, ålder eller ursprung. En relation börjar sällan med en smäll. Våldet smyger sig ofta fram och blir snabbt en del av vardagen utan att du märker det förrän den där smällen kommer, om ens då. Du är inte en sämre människa för att du blir utsatt för våld. Du ska inte skämmas eller känna skuld över detta. Det krävs snarare mycket mod för att våga be om hjälp och en enorm styrka att lämna en våldsam relation.
Dubbelt utsatt
För en del grupper av människor kan det av olika anledningar vara svårare att söka hjälp. Dessa grupper anses vara dubbelt utsatta, eller mer än så då du kan tillhöra flera grupper samtidigt. Du har dock lika stor rätt till hjälp som någon annan.
Dubbelt utsatta grupper:
Barn som blivit utsatt för eller bevittnat våld
Att se sin förälder bli slagen och förnedrad, och kanske själv bli direkt utsatt är nog bland det svåraste ett barn kan uppleva. Den känsla av vanmakt som drabbar barnet när det inte kan stoppa våldet, kan komma att påverka barnets uppväxt på olika sätt.
Att växa upp i ett hem med våld och hot om våld skapar känslor av otrygghet. Barnen kan få svårt med sin egen självkänsla, svårt att förstå sitt eget känsloliv och svårt att fungera i relation till andra.
Barn reagerar på våld på olika sätt. Barnen kan få
Många av barnen är i behov av behandling.
En del barn försöker ge sig in i föräldrarnas konflikt för att försöka få stopp på våldet. Det är heller inte ovanligt att barn upplever starka lojalitetskonflikter; de vill skydda men riskerar att aggressiviteten riktas mot dem själva. Många barn lever i separerade familjer där det kan vara den nya eller före detta partnern som utövar våld.
Alla barn har rätt till en trygg och säker miljö och ska skyddas mot alla former av våld, utnyttjande, övergrepp och kränkningar. Om du misstänker att ett barn far illa är det viktigt att göra en anmälan om oro. Om du arbetar i en verksamhet som berör barn och ungdomar är du skyldig att göra en anmälan.
Utsatta husdjur
I relationer där våld förekommer och det finns djur i hemmet så är djuren ofta också utsatta. Antingen genom direkt våld eller hot om våld. Om djur i hemmet misshandlas systematiskt så är det hög risk för allvarligt våld även mot mänsklig partner.
Låt inte ditt husdjur hindra dig från att lämna ett destruktivt förhållande. Prata istället med polis eller socialtjänst om din oro för att hitta lösningar för både dig och ditt djur.
Detta kan du få hjälp med
Kommunens socialtjänst tittar på varje individuell situation och lyssnar på dina behov och önskemål. Kommunen kan erbjuda allt från stödsamtal till skyddat boende. Stödsamtal kan ges både till den våldutsatte, eventuella barn och till den som utsätter andra för våld. Kommunen kan också hjälpa dig att ta kontakt med andra myndigheter såsom polisen och Skatteverket angående ansökan om skyddad identitet och kontaktförbud. Behöver du ekonomisk hjälp för att kunna lämna så kan du ansöka om detta.
Om du känner att du vill få råd, stöd och hjälp att bygga upp självkänslan utan att vända dig direkt till socialtjänsten går det även bra att besöka öppenvården. Du kan få upp till tio enskilda rådgivande samtal utan att behöva skriva in dig.
Praktiska tips om vad du kan göra själv
Organisationer för hjälp och stöd
Det finns flera organisationer och kommunala verksamheter som kan hjälpa dig om du behöver råd och stöd.
På 1177 Vårdguiden finns information om att bli utsatt för våld i en relation Länk till annan webbplats. och kontaktuppgifter till hjälporganisationer. 1177 Vårdguiden har också information riktad till barn om att våga berätta
Länk till annan webbplats. om man är ledsen eller orolig.
Är du själv under 18 år och vill veta mer om dina rättigheter och vad som är rätt eller fel, gå gärna in på Brottsoffermyndighetens webbplats ”Jag vill veta” Länk till annan webbplats..
Kvinnofridslinjen
En anonym, nationell stödtelefon för dig som utsatts för hot eller någon form av våld-fysiskt, psykiskt eller sexuellt. Närstående är också välkomna att ringa.
Samtalet är kostnadsfritt och syns inte på telefonräkningen.
Telefon: 020-50 50 50
Mer information på kvinnofridslinjen.se. Länk till annan webbplats.
Podd – Dolda motiv i rampljuset
Dolda motiv i rampljuset är en podd som syftar till att med information och ökad kunskap verka förebyggande mot våld i nära relationer. Avsnitten ges ut var fjärde vecka och det första publicerades den 25 februari 2021. Nedan kan du lyssna på det senaste avsnittet och du hittar alla avsnitt av Dolda motiv i rampljuset på Google Podcasts. Länk till annan webbplats. Du kan även hitta podden på Spotify, Apple Podcasts och där poddar finns.
Textversion, avsnitt 1, "Vad är våld?"
Du har mig i ditt grepp, på tusen skilda sätt
Du får mig dit du vill, ja, du står aldrig still
Kan inte se dig klart, för du viskar ohörbart
Men jag håller mig vid liv, jag håller mig vid liv
Jag önskar att nångång, få vakna till din sång
Som vaggar mig till ro, istället för oro
För jag känner mig som en slav, som dansar runt sin grav
Men jag håller mig vid liv, jag håller mig vid liv
Vår kärlek den är svart, din kärlek gör mig ont
Jekyll och Mrs Hyde, vart vill du komma?
Du lyssnar på dolda motiv i rampljuset, en podd om våld i nära relationer producerat av Eksjö kommun
Välkomna till dolda motiv i rampljuset, jag som pratar heter Pernilla, och jag heter Annasofia, vi arbetar på socialtjänsten med våld i nära relationer här i Eksjö kommun
Vad var det här för vackert?
Ja visst var det. Det greppar tag om en och det berör
Gissa vad den kommer ifrån, för jag har inte skrivit den själv.
Jaså har du inte? Det trodde jag att du hade gjort.
Förklaring till låttexten om var den kommer ifrån: Uno Svenningssons låt: ”Du kommer ångra det här”.
(Anders Wedin, Moneybrother. Han hade ett punkband som hette 'Monster' och en låt som heter 'You’ll Be Sorry' som Uno Svenningsson har översatt till en svensk version och heter 'Du kommer ångra det här'.
Jag översätter ju allt till våld i nära relationer, precis som den här podden ska handla om.
Ja berätta mer. Varför sitter vi här?
Vi jobbar ju på socialtjänsten och vi jobbar med våld i nära relationer, och med tanke på att vi inte kan nå ut till några nu på grund av Corona, så hur gör vi då för att nå ut till alla? För det här är en podd för alla! även för de som jobbar inom olika verksamheter, även för oss inom socialtjänsten, och att vi vill hjälpa folk, de som är utsatta för våld.
Tanken med den här podden är också att vi ska prata så att alla förstår.
Dagens avsnitt kommer att handla om vad är våld? Olika begrepp, vad innebär nära relation? Vem har rätt till stöd och hjälp av oss på socialtjänsten.
Våld i nära relationer är ett extremt känsligt ämne som ingen pratar om men vi vet att man behöver prata om det, vet du någon som är utsatt, är du själv utsatt, men vet inte hur du ska få hjälp, vi vill hjälpa just dig. Våga ta sig ur.
Det kanske inte är så självklart vem som är utsatt för våld i nära relationer, det kan vara vem som helst. Kvinnorna är dom mest utsatta när det gäller våld i nära relation, se dig omkring. Det kan vara du det kan vara jag, en medarbetare, din brukare, din mamma eller din bästa vän. Det finns ingen ålder på våldet.
Fyra av tio kvinnor lever eller har levt med våld plus det mörkertal som finns.
En kvinna var tredje vecka slås ihjäl av en närstående.
Våld i nära relation är misshandel, våldtäkt, ofredande, hot eller liknande som någon i din närhet utsätts för.
Nära relation räknas man, hustru, förälder eller någon släkting.
Ett samhällsproblem som måste förebyggas, och det är det som vi vill göra med den här podden. Vi vill upplysa, kartlägga och våga pratat om våld i nära relation. Kvinnor är de som är mest utsatta för våld i nära relation.
Våld i nära relation är inget som syns utåt, utan det stannar inom hemmets väggar, svårt att hitta vittnen, döljs med ett falskt leende utåt och fina kläder.
Man har rätt att känna sig trygg i hemmet!
Den mörka sanningen döljs bakom den ljusa fasaden.
Man vågar inte prata om våldet, det kan finnas mycket skuldkänslor kring detta, det är inget man pratar om till exempel i lunchrummet.
Hur kan våldet benämnas?
Mäns våld, sker utanför hemmet, krig, gäng och så vidare
Mäns våld mot kvinnor, oftast ser rent statistiskt, vi på socialtjänsten benämner
Våld i nära relationer, det finns i olika konsultationer, så därför benämner vi våld i nära relationer i Eksjö kommun. Andra kommuner kan benämna på annat sätt.
En stor del av det våld som män utövar mot kvinnor sker i nära relationer.
Våldet kan ta sig i många olika uttryck, det kan röra sig om grovt våld och sexuella övergrepp men också om handlingar som inte definieras som brott enligt lag.
Man kan skilja på "situationsvåld" och "makt- och kontrollvåld"
Det situationsbundna parvåldet liknar det våld som utövas inom familjen. Det börjar i en konflikt som övergår i ett gräl, som i sin tur övergår i fysiskt våld, men som sällan är av karaktär som ger fysiska skador. De har inte sin grund i den ena partens strävan efter kontroll över den andra utan i dålig kontroll- och argumentationsförmåga och kanske också i bristande närhet i relationen.
Skillnader mellan kvinnors och mäns utsatthet för fysiskt våld bekräftas av kriminalstatistiken.
Vilka är det då som utövar våldet?
80 procent är misstänkta män. 96 procent gällande sexualbrott är misstänkta män.
Detta tyder på att våldet är starkt kopplat till kön och maskulinitet.
Att utöva våld i nära relationer kan vara ett medel för att stärka våldsutövarens känsla av manlighet. Under våldsutövandet kan män uppleva att de uttrycker typiskt ”manliga” attribut; aggressivitet, styrka och kontroll.
Man ska inte visa några känslor, inte gråta som ”man” och så vidare.
Män utsätts för mer fysiskt våld av okända utomstående än vad kvinnor gör.
Men att utsättas för våld i sitt eget hem, en plats där man ska kunna slappna av och känna sig trygg, och av en person man har en nära relation till, påverkar en på ett annat sätt.
När det gäller dödligt våld i nära relationer är könsskillnaden betydande. Det är fyra till fem gånger vanligare att kvinnor blir dödade av en partner eller före detta partner än att män blir det
Våld i nära relationer är ett samhällsproblem, ett folkhälsoproblem, vi måste lyfta det här nu, ett jämställdhetsproblem.
Våld i nära relationer är oftast ett mönster av handlingar, inte bara en form utan det är oftast kombinationer av fysiskt, psykiskt och sexuellt våld.
Allt från att bli förlöjligas till att utsättas för våldtäkt eller allvarliga hot.
Fysiskt våld kan innebära att förövaren biter, river, drar i håret, bränner, skakar eller knuffar. Det kan också bestå av örfilar, knytnävsslag, slag med tillhyggen, knivstick, sparkar, stryptag. att bli fasthållen. Det som oftast syns. Lättare att prata om, och kanske våga fråga personen hur de har fått blåmärket.
Sen har vi psykiskt våld som kan upplevas värre.
Psykiskt våld kan handla om hot, tvång, trakasserier, glåpord och förlöjliganden. Den våldsutsatta kan också utsättas för kontroll och social isolering.
Svartsjuka, din partner skickar otaliga sms eller telefonsamtal när du är iväg, handlar om kontroll och makt.
Även våld eller hot om våld mot husdjur kan räknas till den psykiska utsattheten.
Vad innebär då sexuellt våld, ett känsligt ämne för många att prata om. Det innebär våldtäkt eller andra påtvingade sexuella handlingar, alternativt sexuella handlingar som den utsatte inte vågar säga nej till räknas till sexuellt våld. Kan man bli våldtagen av sin man? -Ja det kan man, samtycke ska även ske inom äktenskapet.
Som profession, ställ gärna följdfrågor, då många kvinnor med invandrarbakgrund oftast inte får säga nej till sin man, då lyfter man fram problematiken.
Försummelse kan exempelvis bestå i att den utsatta inte får behövlig hjälp med mat, medicin eller hygien. Den utsatta kan förvägras hjälp med att komma ur sängen, få för lite, för mycket eller felaktig medicin. Partnern kan sno din medicin.
Ekonomiskt våld innebär att vägra den utsatta att ha insyn i ekonomin. Får inte ha eget bankkonto, måste redovisa kvitto varje gång denne handlar, etc.
Många kvinnor kan få höra att de inte klarar sig ekonomiskt, jo det finns hjälp att få.
Materiellt våld kan innebära förstörelse eller stöld av den utsattas personliga tillhörigheter, bohag, värdesaker, etc. Mycket hot finns inom materiellt våld.
Funktionshinderrelaterat våld
Med det menas handlingar som direkt riktar sig mot själva funktionsnedsättningen hos den våldsutsatta och försvårar en redan utsatt situation. Våldsutövaren kan exempelvis flytta undan rollatorn eller ta ut batterierna ur hörapparaten
Finns ett syfte att ”skada” inte typ ”glömma någon på toaletten”
Är du synskadad så kan förövaren möblera om i syfte att skada.
Eftervåld, Kvinnor riskerar ofta att utsättas för mer och kraftigare våld i samband med en separation. När det gäller dödligt våld framgår att separation ofta varit ett motiv eller del av motiv till gärningen. En separation kan också utlösa våld, även om det inte förekommit tidigare i relationen. Det kan ha varit lättare våld tidigare eller betraktat det som våld, utan man tror att det har varit en dålig relation. Även barnen kan bli en bricka i spelet.
Eftervåld kräver en kunskap som man behöver jobba vidare med.
Kvinnor riskerar ofta att utsättas för mer och kraftigare våld i samband med en separation. När det gäller dödligt våld framgår att separation ofta varit ett motiv eller del av motiv till gärningen. En separation kan också utlösa våld, även om det inte förekommit tidigare i relationen.
Svårt att upptäcka våldet
Våldet upprepas: undersökningar om våld i nära relationer visar att våldet, hoten och trakasserierna ofta inte är en engångsföreteelse. I synnerhet kvinnorna utsätts för återkommande hot och våld. Våldsutsatta kvinnor har också beskrivit att våldet trappats upp och blivit allt grövre. Därför är det viktigt att våldet upptäcks tidigt.
Att vara utsatt för våld av en närstående är en omständighet som många gånger gör att benägenheten att berätta om våldet – och att polisanmäla det – är mindre än om våldsutövaren är någon annan. Ibland kan omgivningen lägga märke till tecken på att en individ har utsatts för våld. Ofta finns dock inga tydliga tecken, eller så kan de stå för något annat.
Hur många barn upplever våld?
Flera studier uppskattar cirka 10 procent av alla barn i Sverige har upplevt våld i hemmet och ca 5 procent upplever våld ofta. Barn berättar sällan för andra, på grund av rädsla, förvirring, lojalitet, skuld & skam. Det finns risk för att deras utsatthet inte uppmärksammas.
Våldets bakomliggande orsaker
Orsakerna till våld i nära relationer kan diskuteras med olika teoretiska perspektiv. Det strukturella perspektivet har fokus på bristande jämställdhet och skev maktfördelning mellan könen. Samhällsperspektivet-inriktat på socioekonomiska förhållanden, sociopsykologiska perspektivet-fokuserar på faktorer i relationen och i det individualpsykologiska perspektivet är fokus på individuella faktorer.
Vad innebär nära relation?
Begreppet ”närstående” är könsneutralt och syftar på varje person som den våldsutsatta bedöms ha en nära och förtroendefull relation till. Det kan handla om såväl makar, sambor, pojk- eller flickvänner, som föräldrar, syskon, barn eller andra släktingar. Det kan även gälla andra personer som den våldsutsatta har eller har haft en nära och förtroendefull relation till.
Vem har rätt till stöd?
Alla som blir utsatta för våld i nära relationer, oavsett kön eller könsidentitet, har rätt till stöd och skydd. Detta framgår i Socialtjänstlagens 5 kapitel, paragraf 11. Omfattar alla brottsoffers rätt till stöd och hjälp, med avgränsningen för brott som avser våld i nära relationer.
Vilken hjälp kan man få?
Socialnämnden ska särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation (5 kap. 11 § Andra stycket SoL). Socialnämnden ska kunna erbjuda hjälpinsatser av olika slag.
Hur jobbar vi på socialtjänsten?
Vid ansökan om stöd/hjälp måste en utredning inledas. Kartlägger behovet av stöd och leder till ett beslut om insats eller inte. Finns olika insatser beroende av omfattningen av stödbehovet som skyddat boende, öppenvårdsinsats eller hjälp med kostnaden för låsbyte exempelvis.
Anmälningsskyldighet
Myndigheter vars verksamheter berör barn och unga (samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten och kriminalvården) har en lagstadgad skyldighet att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Detsamma gäller även för dem som är anställda hos sådana myndigheter. (14 kap. 1 § SoL).
Summering
Fortsatt arbete kring att upptäcka våld tidigt. Uppmanar till att Våga se, våga fråga och sedan agera vid misstanke om våld i nära relation. Agera ”nu” då våldet kan eskalera.
Känner du igen dig eller känner du någon annan som är utsatt för våld i nära relation finns hjälp att få.
Kontakt
Socialtjänsten Eksjö kommun, Biståndsenheten:
Besöksadress: Mejerigatan 5, Eksjö
Telefon: 0381-36 000
Kvinnojouren Linnéorna i Eksjö: 0381- 61 11 76
Kvinnofridslinjen: 020-50 50 50
BRIS: barn och unga 116 111
Tris: (klockan 8-18) 0774-40 66 00
Nästa avsnitt
Äldre/LSS, våldets konsekvenser av covid-19.
Textversion, avsnitt 2, "Pandemins påverkan på våldet"
Hej och välkomna till ett nytt avsnitt av Dolda motiv i rampljuset.
Jag som pratar heter Pernilla och vid min sida har jag min kollega Annasofia och vi arbetar på socialtjänsten i Eksjö kommun.
Vad ska vi prata om idag Pernilla?
Vi tackar för den fina respons som vi har fått från föregående avsnitt
I detta avsnitt diskuterar vi om våld hos äldre/LSS och konsekvenserna av covid-19. Vi går igenom olika begrepp och vad det innebär för de äldre/LSS. Vi kommer även att prata om vem som har rätt till stöd och vilken hjälp de få av socialtjänsten.
Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade
I lagen står det att personer med funktionsnedsättning ska kunna få hjälp att leva som andra. Sverige har flera lagar som hjälper människor med funktionsnedsättning. Vi förkortar det till LSS
För vissa innebär en karantän hemma bara tristess över att vara isolerad. Men för många kan det innebära en betydligt värre och farligare tillvaro. För en del personer är nämligen hemmet den allra farligaste platsen man kan vara på.
För att vi ska komma åt problemet med våld i nära relationer krävs det också att vi agerar om vi misstänker att någon far illa. Fråga, knacka på, orosanmäl eller ring 112. Hellre en gång för mycket än en gång för lite.
”Våld mot äldre kvinnor ett dolt samhällsproblem”
Brist på kunskap, förutfattade meningar och generaliseringar försvårar för utsatta kvinnor att få hjälp.
Det vi vill lyfta fram är att våldet går inte i pension.
Svenska studier visar att 16 procent av kvinnorna och 13 procent av männen har erfarenhet av våld efter sin 65-årsdag.
Majoriteten av våld i nära relation utövas av män mot kvinnor, men det är vanligt att man som äldre blir utsatt av ett vuxet barn, barnbarn, eller vårdare.
Det är vanligare att den som har sjukdom eller funktionsnedsättning på grund av ålder utsätts för våld. Det är därför inte ovanligt att även män utsätts för våld av sin partner.
Försummelse
Om den som ska ta hand om dig undanhåller dina mediciner eller inte hjälper dig att ge dig mat så är det försummelse och ett sätt att utöva makt och kontroll.
Hur har covid-19 påverkat situationen påverkat äldre människor och dem med en funktionsnedsättning?
Samhällets insatser för att förhindra och minska smittspridningen under covid-19 genom bland annat olika restriktioner, medför en ökad isolering, för redan utsatta grupper, såsom personer med funktionsnedsättning och äldre personer.
Detta innebär isolering, och ökat beroende av närstående också en ökad risk att utsättas för mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck.
Och det jag tänker är att isolering även kan innebära försämrade möjligheter att ta del av samhällets stödinsatser.
En riskfaktor är att det finns stereotypa föreställningar som utgår från en individs ålder, vilket kallas för ålderism, vilket menas med en homogen grupp.
Ålderism kan innebära att omgivningen har svårt att föreställa sig att en äldre person kan utöva/eller bli utsatt för våld då det inte passar in på vår stereotypa bild av en äldre person.
Äldre personer löper större risk att utsättas för olika typer av våld av nära anhörig, partner eller av vård- och omsorgspersonal, och det är viktigt att poängtera att våld i nära relationer inte upphör för att en person uppnår en viss ålder
Våld i nära relationer mot personer med funktionsnedsättning kan ta olika former och uttryck.
Det är vanligt att våldet riktas mot funktionsnedsättningen.
Våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning vittnar om att våldet, både det fysiska och psykiska, riktas mot det som gör mest ont, dvs funktionsnedsättningen
Del 2
Ja det du säger Pernilla är så viktigt att känna till. Att våld mot personer med funktionsnedsättning inbegriper utöver sådant som fysiskt, psykiskt och sexuellt våld, men även våld som riktas mot en intellektuell, psykisk eller fysisk funktionsnedsättning
Vi tog ju upp ett exempel i förra avsnittet om hur du lätt kan försvåra och begränsa min rörelsefrihet om jag inte kan se.
Det kan innebära att en person exempelvis blir förvägrad nödvändiga hjälpmedel för att klara sådant som att förstå, höra eller gå. Tar bort ditt hjälpmedel, och möblerar om och så vidare.
Vad är det som gör att det kan vara svårt att upptäcka att det förekommer våld mot en person som har en funktionsnedsättning?
Det finns olika hinder för att våldet mot personer med funktionsnedsättningen ska upptäckas av omgivningen:
Funktionsnedsättningen hindrar den våldsutsatta att berätta om våldet, om hon inte har tal, eller om hon inte kan samtala med andra utan våldsutövarens insyn
Det finns också en del fördomar om funktionsnedsättningar.
Ja, exempelvis ses personer med funktionsnedsättning som ”könslösa” eller ”icke-sexuella”, vilket påverkar i vilken omfattning omgivningen kan föreställa sig henne utsättas för sexualbrott.
Och en annan fördom är att personer med funktionsnedsättning lever skyddat från omvärlden och därmed även skyddad från våld, samt att det är för omgivningen svårt att föreställa sig hjälpare, anhöriga som potentiella våldsutövare.
Personer med funktionsnedsättning står oftast i beroendeställning till sin omgivning för att klara det dagliga livet. Beroendet bidrar till att kvinnan stannar i relationen där hon utsätts för våld.
För kvinnor med psykisk funktionsnedsättning kan det finnas en rädsla att inte bli trodd.
Jag vill påminna våra lyssnare om att våld i nära relation finns i alla samhällsklasser, religioner, åldrar och etnicitet.
Män som utövar våld mot kvinnor i nära relationer är sällan idealtypen för gärningsmän. De har en personlig relation till offret, som ofta framhåller deras positiva sida, likaväl som att kvinnor som utsätts för våld i nära relationer är sällan idealtypen för brottsoffer.
Om jag misstänker att en kvinna med funktionsnedsättning utsätt för våld hur ska jag gå tillväga?
Kvinnor med funktionsnedsättning är de främsta experterna på sina funktionsnedsättningar och därför gynnas arbetet av att man lyssnar och ställer frågor om deras behov, önskemål och funktioner
Ytterligare en aspekt att beröra här är det beroendeförhållande som kan finnas i relationen.
Ja, många våldsutsatta med funktionsnedsättning är beroende av andra i sitt dagliga liv. Det handlar om vård, stöd och service utförd av nära anhöriga, personliga assistenter, färdtjänstchaufförer eller annan personal. Dessa personer kan vara de som upptäcker att någon är utsatt för våld – men de kan också vara förövarna.
Det beroendeförhållande som kan uppstå mellan den våldsutsatta och den som har till uppgift att ge vård och service kan bli förödande vid en våldssituation. Den ena parten behöver den andres stöd och hjälp för att kunna fungera.
Del 3
Osynlighet kan dels handla om att det som den våldsutsatta utsätts för inte betraktas som ett brott utan benämns som ”missförhållanden” eller ”brister” i olika verksamheter. Det blir vårdfrågor i stället för rättsliga frågor, eftersom man bortdefinierar brottet
Här är det viktigt att handläggare som utför en utredning att det skrivs ut, det rätta ordet för ”brister och missförhållanden”.
Det kan också vara svårt att upptäcka brott ifall kvinnan själv inte betraktar sig som utsatt för en brottslig handling
Att den våldsutsatta får vård, stöd och service av anhöriga och därmed blir mycket beroende av dem har också angetts som en orsak till att brott kan osynliggöras
Konsekvenser av isolering och av covid-19:
Att vara utsatt för våld och kränkande handlingar kan föra med sig en rad konsekvenser – fysiskt, psykiskt, socialt och ekonomiskt. Vilka konsekvenser kan det föra med sig?
Psykisk ohälsa i form av exempelvis depression och ångest, även få konsekvenser som bristande tillit till sig själv och andra.
Isolering – att inte komma ut i sociala sammanhang.
Försämrad förmåga att vara förälder då den våldsutsatta kan ha svårt att skydda både sig själv och sina barn
Tecken och symptom på att våld kan förekomma:
Ibland kan omgivningen lägga märke till tecken på att någon kan ha utsatts för våld. Ofta finns dock inga tydliga tecken, eller så kan de stå för något annat. En del av symtomen kan dessutom överlappa med symtom på en sjukdom eller funktionsnedsättning, men om man är uppmärksam och har kunskap om våld så ökar sannolikheten för att upptäcka våldsutsatthet.
Var observant på fysiska skador och tecken: Så gott som alla fysiska skador kan uppstå genom våld. Det kan handla om blåmärken, krosskador, frakturer, sår, stickskador samt brännskador. Skadorna kan ha uppkommit på en mängd olika sätt – genom slag, sparkar, knuffar och stryptag.
Vad finns det för psykiska reaktioner som är bra att vara observant på?
Våldsutsatthet kan medföra såväl kort- som långvariga psykiska besvär. Andra uttryck för psykisk ohälsa är dåligt självförtroende samt att den våldsutsatta ändrar sin personlighet och exempelvis blir tillbakadragen. Personen kan också bli utåtagerande och börja utöva våld mot andra eller bli självdestruktiv. Dessutom kan den våldsutsatta reagera på våldet genom att undvika vissa personer eller vissa platser, eller motsätta sig fysisk kontakt.
Även depression och ångest är vanliga reaktioner på våld, och den som har utsatts kan utveckla posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Våldsutsatta har även en högre risk för självmord. Våldsutsatthet kan förstärka annan psykisk ohälsa, men psykisk ohälsa måste också ses som en reaktion på våldet.
Inte glömma att missbruk kan vara en indikation på våld – och tvärtom.
Forskningen visar på att kvinnor som är utsatta för våld missbrukar alkohol och droger i högre grad än andra kvinnor. En hög konsumtion av alkohol och droger kan därmed indikera att en kvinna är utsatt för misshandel. Det kan därför vara motiverat att ställa frågor om alkohol- och drogvanor till kvinnor som är våldsutsatta – och att tvärtom ställa frågor om våld till kvinnor med missbruksproblem.
Del 4
Vidare visar forskningen på att få kvinnor söker hjälp, varför är det så?
Ofta döljer kvinnor att de är utsatta för våld, för att de skäms eller känner skuld. Kvinnorna kan också dölja sin utsatthet för att de är rädda för repressalier ifall deras situation blir känd. Det kan därför vara svårt för omgivningen, såväl anhöriga och vänner som personal, att bli medvetna om att kvinnan är utsatt för våld. Det är inte ovanligt att båda parter förnekar eller förringar våldet.
Personal som mött våldsutsatta äldre kvinnor pekar på att skammen över våldsutsattheten är stor. Kvinnorna kan skämmas över att de under många år har levt i en våldsam relation, utan att ha kunnat bryta sig loss. Skammen och skulden kan göra att de på alla sätt försöker dölja sin situation.
Om vi sammanfattar lite om de svårigheter som finns för att kunna stötta och uppmärksamma en våldsutsatthet hos äldre människor och människor med funktionsnedsättning med tanke på covid-19.
När vi träffar människor i olika sammanhang tänker jag att bemötandet är a och o för att få till en givande och förtroendefull dialog. Vad kan ett bra bemötande innebära?
Ett bra bemötande är:
Att vilja se, att vilja veta och att våga fråga är grundläggande förutsättningar för att kunna identifiera och hjälpa en person i svåra situationer
Det är viktigt att utgå från den person man har framför sig och man kan behöva formulera sig olika beroende på den våldsutsattas förmåga att kommunicera. Personen i fråga är i en utsatt situation och kan känna sig utlämnad. Hon kan också vara rädd att inte bli trodd och förstådd.
För att kunna hjälpa en våldsutsatt person så är ett första steg att få vetskap om våldet.
De flesta personer som utsätts för våld vill inte se sig själva som våldsutsatta och tänker kanske inte på att de faktiskt utsätts för misshandel, övergrepp och våldtäkt. När man ställer frågor om våld är det därför viktigt att använda konkreta ord, exempelvis slagen eller knuffad.
Det är samtidigt viktigt att tänka på att det kan vara smärtsamt för den våldsutsatta att redogöra för våldsamma händelser. Särskilt svårt kan det vara att tala om sexuella övergrepp.
Varför stannar kvinnan?
Många kanske frågar sig: varför stannar kvinnan i en relation där hon utsätts eller riskerar att utsättas för hot och våld? Varför går inte mannen?
Många kvinnor kan dock ha svårt att bryta sig loss från en våldsam relation och detta kan vara besvärligt för omgivningen att förstå. Forskare har försökt finna förklaringar till varför det är så svårt för kvinnor att gå men det varierar från individ till individ. För många handlar det om rädsla för fortsatt våld om de lämnar sin partner.
Orsaker till att kvinnan stannar kan vara:
För en äldre kvinna kan ytterligare faktorer tillkomma som gör det svårt att bryta upp, i synnerhet om hon har en sjukdom eller funktionsnedsättning. Äldre kvinnor befinner sig dessutom inte längre i arbetslivet och får inte samma referensramar som kvinnor i arbete.
Normaliseringsprocessen
Kvinnan kan också stå ut med våldet för att det har blivit så ”normalt” att hon inte ser det längre, eller för att hon under många år vant sig vid att bli illa behandlad.
Ja det du pratar om kallas för normaliseringsprocessen som uppstår i våldsrelationer. För kvinnan är det mycket viktigt att omgivningen – personal och andra i hennes närhet – kan uppmärksamma situationen.
Är kvinnan beroende av praktisk hjälp kan hon också känna stor tveksamhet att lämna relationen. Rädslan att inte få någon hjälp i framtiden – eller ovilja att be anhöriga om hjälp – kan göra att hon väljer att stanna
Hur och under vilka omständigheter frågor om våld ställs är betydelsefullt:
Att tänka på:
Dina rättigheter
Frihet från våld är en mänsklig rättighet och samhällets ansvar. kommunen har det yttersta ansvaret för att du som är våldsutsatt får det stöd och den hjälp som du behöver.
Om du upplever våld eller hot om våld eller att din integritet kränks – kontakta socialtjänsten eller din biståndshandläggare.
Om du är anhörig/stödjare och orolig för att någon du känner är utsatt kontakta socialtjänsten eller biståndshandläggare för rådgivning.
Du som arbetar med människor, och som kan möta dem som har erfarenhet av våld i nära relationer, är viktig och kan göra stor skillnad om du har god kunskap om problematiken och vet vad ni i er verksamhet kan göra för människor som har erfarenhet av våld.
Att våldsutsatta inte berättar om våld vid sina besök inom hälso- och sjukvården kan till viss del bero på att den som utsatts inte sätter sina fysiska och psykiska besvär i samband med sin situation.
Därför kan det vara svårt för personal att skilja på vad som är våld och vad det kan finnas för sjukdomsbild.
Kontakt
Biståndsenheten
Besöksadress: Mejerigatan 5
Telefon: 0381-360 00
Kontakta din biståndshandläggare.
På kommunens hemsida finns mer information om kontaktuppgifter till andra idéella organisationer etcetera.
Textversion, avsnitt 3, "Hedersrelaterat våld och förtryck"
Hedersrelaterat våld och förtryck har sin grund i den strukturella maktobalansen mellan män och kvinnor i samhället. Visar sig i att våldet och förtrycket bygger på strikt patriarkala värderingar. I en hederskontext har män och pojkar därmed en regel högre ställning än kvinnor och flickor.
Vi hälsar vår gäst Hoda välkommen till programmet
Vad är hedersrelaterat våld och förtryck? Vi diskuterar kring ämnet.
Hedersrelaterat våld och förtryck handlar om att upprätthålla gemensamma normer och värderingar som råder i den egna familjen/släkten eller ett större kollektiv.
Det kan också handla om att återupprätta familjens eller släktens anseende om det skadats.
Heder handlar om en kollektiv moral där kontrollen av kvinnans sexualitet är en förutsättning för upprätthållandet av kollektivet och patriarkatet.
Ideologin bakom HRV = hedersrelaterat våld och förtryck är typiskt sett djupt rotad i det kulturella arvet hos förövarna och våldet är ofta utfört i samarbete med andra familjemedlemmar eller medlemmar i den kulturella gruppen.
Den patriarkala ideologin bakom HRV spelar kausal roll genom att den påverkar uppfattningar och föreställningar hos dem som utför detta våld. Den får gärningspersonerna att uppfatta det som om offren har uppfört sig på ett orättfärdigt, vanhedrande och skamligt sätt inför förövarna, deras familjer och sociala sammanhang.
Den får också förövarna att tro att de har en skyldighet att spela en roll av en kulturell beskyddare och skiljedomare genom att med våld hindra offer att uppträda på ett ”felaktigt” sätt eller att straffa dem för att de har uppträtt felaktigt.
Så det som framkommer är att HRV är relaterat till kultur.
Man pratar även om att HRV skulle vara kopplat till religion och traditioner, vad är skillnaden?
Vi diskuterar skillnaden mellan kulturellt och religion kopplat till HRV.
Det är förstås människor som brukar våld, inte kulturer. Men personliga ideologier dvs system och ideal, som påverkar och influerar människor att bruka våld är kulturellt baserade.
Våldet begås ofta mot människor som inte tillhör eller identifierar sig med samma grupper. Våld av detta slag har identifierats som ”kollektivt våld”.
Hedersrelaterat våld & förtryck (HRV) kan definieras som faktiskt våld, eller försök till, eller hot och, sådant våld motiverat, åtminstone delvis av uppfattningar om heder.
Särskilda kännetecken som karakteriserar HRV: Det är en specifik form av våld motiverat av personliga, men kulturellt grundade, uppfattningar som uppmuntrar och närmast tvingar fram våld som ett svar på en upplevd orättvisa, vanheder, skam eller annan attack mot en gärningsperson, dennes familj eller deras samhällen.
Moraliskt motiverande, samtidigt som det är uppenbart omoraliskt i det normativa samhälle där detta våld sker.
Hur kan vi beskriva våldets uttryck i en hederskontext?
Hedersrelaterat våld och förtryck kan ta sig många olika uttryck och det kan röra sig om många olika slags handlingar:
”Kontrollen kan sträcka sig från vardagliga former av begränsningar i flickors och kvinnors liv som berör exempelvis klädval, socialt umgänge och rörelsefrihet till livsval som utbildning, jobb och giftermål och skilsmässa. I sin mest extrema form resulterar hederstänkandet i hot om våld och våld, inklusive dödligt våld”.
Rapporter runt om i världen indikerar att HRV är vanligt förekommande och också i allmänhet en mycket allvarlig form av våld.
Hur vanligt är det i Sverige? Cirka 240 000 flickor och kvinnor är utsatta för HRV.
Det har uppskattats att cirka 5000 flickor och kvinnor mördas varje år i hederns namn. Hur ser du på den här siffran? Vad är mord? Hur har det mörkats?
Andra konsekvenser för brottsoffren är bland annat könsstympning, vanställdhet, traumatisering, självmord, depression, missbruk, förskjutning från släkt och vänner, och sexuella övergrepp.
Konsekvens av att ta av sig slöja? Diskussionsfråga!
De allvarligaste hoten och motiven om heder som kan leda till hedersmord:
Hedersrelaterat våld uttryck:
Vänd dom inte ryggen, socialstyrelsen (2014)
"När det gäller hedersrelaterat våld finns två olika slags utsatthet: Beskriva närmare
Den ena handlar om att tvingas leva med begränsningar, kontroll och förtryck för att följa normerna om bland annat kyskhet och oskuld samt normen om att kollektivet ska sättas före individen.
Den andra handlar om att utsättas för bestraffningar, hot och våld om man bryter mot normerna. "Den som öppet utmanar eller trotsar den rådande normen anses dra skam över hela familjen och riskerar att straffas fysiskt för att familjen eller ett utökat kollektiv ska återfå det som uppfattas som förlorad heder”
Syftet med att bestraffa normöverträdelserna är alltså, i förövarnas ögon, att återvinna familjens heder. Dessa bestraffningar kan handla om allt från känslomässig utpressning till fysiskt våld eller uppmaningar till självmord eller mord.
”Det fysiska våldet är ofta ett uttryck för att förtrycket inte fungerar"
Kontrollen av flickors och kvinnors sexualitet betraktas därför som nödvändig för att upprätthålla familjens anseende.
Det innebär att rykten kan räcka för att en familj ska anses förlora sin heder.
Det kan också medföra att flickor och kvinnor som utsätts för sexuella övergrepp inte vågar berätta om det, och att de skuldbeläggs om det kommer fram.
Att leva i en hederskontext innebär att det finns förväntningar och krav på att familjens, släktens eller ett ännu större kollektivs intressen sätts framför de egna.
Att leva i ett kollektivistiskt sammanhang kan innebära att det finns förväntningar och/eller krav på att sätta familjens, släktens eller ett ännu större kollektivs intressen framför sina egna. Det innebär att individerna kan tvingas att göra avkall på sina grundläggande mänskliga rättigheter
Den som inte gör det riskerar att övertalas, pressas eller utsättas för fysisk eller psykisk bestraffning. Val av partner är till exempel många gånger inte en individs eget val utan en angelägenhet för familjen eller ett större kollektiv.
En kollektivistisk struktur kan också, för de barn och unga som växer upp i ett sådant sammanhang, bland annat innebära svårigheter att utveckla ett tydligt eller helt ”jag”.
Det kan också medföra sämre förmåga hos individen att utveckla sin självständighet. De ungas handlingar och val kan istället styras av viljan att vara någon annan till lags, och av rädslan för bestraffningar om man bryter mot familjens och kollektivets normer och värderingar.
Våldet kan också vara sanktionerat, pådrivet och/eller tillåtas av familjemedlemmar eller släktingar som inte direkt medverkar i att utöva våld.
Tecken på utsatthet:
Det är framför allt flickor och unga kvinnor som drabbas av hedersrelaterat våld och förtryck, men det är viktigt att uppmärksamma att även pojkar och unga män utsätts.
Både unga kvinnor och unga män kan till exempel tvingas att gifta sig mot sin egen vilja och kan också utsättas för våld om de har en relation med någon som familjen eller släkten inte accepterar.
Pojkar och unga män kan även utsättas för våld om de stödjer eller beskyddar flickor eller kvinnor som bryter mot normerna
Pojkar eller unga män förmås vakta över systrar eller kvinnliga kusiner, eller tvingas utsätta exempelvis sin mamma eller sina systrar för olika former av förtryck eller våld.
Syskon kan tvingas bevittna hedersrelaterat våld, även om de själva inte är direkt utsatta.
Hedersrelaterat våld och förtryck kan dessutom drabba homo- och bisexuella personer av båda könen samt transpersoner särskilt hårt.
Hedersrelaterat våld mot homo- och bisexuella samt transpersoner
I sammanhang som präglas av ett hedersrelaterat tänkande är det otänkbart med något annat än en heterosexuell relation. Homo- eller bisexuella ungdomar samt transpersoner kan därför vara mycket utsatta. De kan leva med hot eller vara utsatta för våld, på samma sätt som heterosexuella ungdomar som lever i ett sammanhang präglat av ett hederstänkande. De som är homo- eller bisexuella eller transpersoner kan uppfattas som en skam och bli utstötta av familjen och släkten.
Kontrollen kan hårdna och ta sig mer våldsamma uttryck om familjen får veta att ungdomar är homo- eller bisexuella eller transpersoner.
Många hbt-ungdomar drabbas av så kallade omvändelseförsök. Det inne-bär att familjemedlemmar eller släktingar försöker få dem att bli heterosexuella, till exempel genom att med tvång föra bort dem till släktens ursprungsland för att träffa en viss religiös ledare eller hitta en lämplig partner av motsatt kön. En aspekt av omvändelseförsöken är tvångsäktenskap.
En del flickor/kvinnor kan bli våldtagna för att omvändas.
Centralt är också att valet av partner inte är individens utan familjens eller ett större kollektivs angelägenhet.
Har du stött på den här problematik när du jobbade på skyddat boende?
Personal inom vård och omsorg/skola kan misstänka att en person är utsatt för våld, men vara osäkra på grunden för sina misstankar. De kan också tveka att fråga hur det ligger till för att de inte vet vad de skulle göra om misstankarna bekräftar.
Ibland uppstår starka konflikter mellan etik och moral.
För att kunna hjälpa en person som är utsatt för hedersrelaterat våld är det första steget att få vetskap om våldet så att den utsatta får den hjälp och det stöd som hon eller han har rätt till och behöver.
Det är viktigt att personal inom socialtjänst och hälso- och sjukvård/skola som möter personer som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck har kunskap om och förmåga att se tecken på detta.
Begrepp: När personen väl berättar eller det kommer fram är det inte heller säkert att han eller hon använder ord som ”heder” utan de talar kanske om oro, lojalitetskonflikter och familjeproblem eller har funderingar kring oskuld och äktenskap. Viktigt att använda rätt ord och formuleringar.
Hur viktigt anser du att vi använder rätt ord och begrepp vid utredningar?
Ungdomar kan känna en stark ambivalens mellan att vilja vara kvar hos familjen och att vilja lämna den, på grund av vad de är utsatta för.
Pojkar och unga män kan också ha mycket dubbla känslor om de både är utsatta själva och har blivit påtvingade att utsätta exempelvis sina systrar för kontroll och hot.
Mellan närstående existerar ofta olika slags beroendeförhållanden som medger att våld utövas upprepat och systematiskt, och många har svårt att berätta på eget initiativ på grund av rädsla som är kopplad till hot samt känslor av skuld och skam som för både vuxna och barn kan göra det svårt att berätta om våldserfarenheter.
Många personer söker därför inte hjälp utan försöker dölja våldsutsattheten, och ibland vill de inte ens erkänna det för sig själva. Den som är utsatt kan även vara rädd för att vad som kan hända om de berättar.
Att ställa frågor om våld är ett sätt att upptäcka våldet så att det kan uppmärksammas även om den som är utsatt inte själv har valt att aktivt söka hjälp att utsättas för mer våld om hon eller han berättar.
Att vilja se, att vilja veta och att våga fråga är grundläggande förutsättningar för att kunna identifiera och hjälpa en person i svåra situationer. Det handlar om att våga lyssna och kunna ta emot en berättelse.
Kunskap behövs om den kollektiva dimensionen av hedersrelaterat våld och om risken för att den unge ska giftas bort. De professionella behöver också förstå att rykten kan få allvarliga konsekvenser och att vissa som är utsatta för våld och förtryck även kan vara förövare och delaktiga i att utsätta andra för samma sak.
När man pratar om hedersrelaterat förtryck och våld finns det en risk för att generalisera och kategorisera människor, det vill säga att alla människor med ett specifikt ursprung tillskrivs samma sätt att se på uppfostran, sexualitet och möjligheten att påverka sitt liv. Men att inte synliggöra det hedersrelaterade våldet är ett lika stort problem.
Om en tolk behövs vid samtal med den utsatta personen själv eller med andra berörda är det helt avgörande att tolkningen sker på ett korrekt sätt. Det är viktigt att använda en tolk som är neutral både i förhållande till den våldsutsatta och till den eller dem som utövar våldet, så att använda en familjemedlem som tolk kan vara direkt olämpligt.
Den utsatta personen måste också lita på tolken och då kan könet ha betydelse.
Den som behöver tolkhjälp kan därför tillfrågas om hon eller han föredrar en kvinnlig eller manlig tolk.
Man behöver vara medveten om att det gäller en redan känslig situation och att tolken ytterligare kan begränsa den våldsutsatta personens vilja och möjlighet att tala fritt.
Kontaktuppgifter
Vi tackar Hoda för att hon har varit med oss, och vill bidra med sin kunskap kring HRV.
Nästa avsnitt så fortsätter vi med att prata om HRV, och vi har med oss en gäst som har varit utsatt för heder och brutit sig loss från en våldsam relation.
Fortsätt att stödja oss i kampen att sprida kunskap om våld i nära relation.
Pernilla ska avsluta med att läsa en dikt som ofta citeras, och Karin Boye anges som upphovsman
Dikten är ofta citerad och Karin Boye anges som upphovsman
Textversion, avsnitt 4, "Följderna efter våldet"
Välkommen till avsnitt 4, av dolda motiv i rampljuset.
Som vanligt är det jag Pernilla och min kollega Annasofia som kommer att ta med er på en resa inom hedersrelaterat våld och förtryck, vi fortsätter där vi avslutade i föregående avsnitt.
Vi tackar för den fina respons som vi har fått från föregående avsnitt.
Vill du berätta mer om vad som kommer att hända i detta avsnitt, frågar Annasofia?
Innehåll: Här tar vi upp om följderna av eftervåld när man har levt i en hederskontext. Vilken hjälp kan man få av socialtjänsten och vilken kunskap kan socialtjänsten behöva? Vår gäst förklarar och berättar hur hon tog sig ur.
Diana vår gäst presenterar sig, hon studerar på universitetet.
Pernilla läser en dikt som hon har skrivit själv:
Normaliseringsprocessen
Varför lämnar hon bara inte? – så brukar det heta…
Det är svårare än många tror
Gränser utplånas och förflyttas
Hennes livsrum krymper
Inte tänka själv
Inte känna vad hon vill
Inte göra vad hon vill
Kontroll, förskjutning
Undergiven, hjärntvättad, isolering…
Våldet…
Varför lämnar hon inte?
Våldet lämnar inte dig…
Kvinnan anpassar sig...
genom att göra hans verklighet till sin egen…
av Pernilla Granath
Varför lämnar hon bara inte…??? Det är en fråga som återkommer i olika sammanhang, hur tänker du kring det Diana?
Kvinnorna vet inte att de är utsatta för våld, normaliserat sen barndomen.
Och vanligt är det att kvinnor utsätts för patriarkala förtryck i deras hemland, är det något du upplevde i din familj? Diana svarar att det har hon inte, hon är uppväxt i en familj med moderna traditioner.
Kulturen/tradition verkar ha en inverkan att utge normer på hur kvinnor ska vara och bete sig, Hur ser du på det? Diana svarar, förtrycket, normaliserat sen barnsben, identifiera snabbt, att det är så det här ska vara.
Män försöker ständigt påminna kvinnorna att det är de som har makten och då kan även våldshandlingar inräknas. Flickor och pojkar lär sig sina roller i tidig ålder. Är det något du upplevde/erfarenhet av Kontroll vid puberteten, i svensk kultur så har barnen ett större livsutrymme när tjejerna blir äldre.
Det är vanligt att mannens familj lägger sig i och försöker kontrollera kvinnan. Innan kvinnan gifter sig är det vanligt att hennes familj samt släkt kontrollerar och bestämmer över henne. Hur ser familjebandet ut? Beskriv gärna! Diana berättar att exmakes mamma inte ville att Diana skulle studera utan hon skulle vara hemma och vara en bra kvinna.
I och med att kvinnornas ursprungsland är annat än Sverige, kan våldets isolering förutom att avskärma dem från släkt och bekanta, även medföra svårigheter och problem för dem att integreras i det svenska samhället. - Diana berättar att mycket förväntas av dom, hålla sig till mannens regler, informationen måste nå ut till kvinnorna, och vi måste nå de på ett bra sätt. Får kvinnorna ta del av informationen? Kvinnor har fått information men det är mannen som tar emot informationen.
De kan på så vis även gå miste om viktig kunskap om vilka regler och mänskliga rättigheter som gäller i Sverige. De har också redan innan äktenskapet blivit kontrollerade i sina hem och fått uppleva isolation på ett annat vis.
Vad kan vi i samhället hjälpa till med, vad behöver utvecklas för att möjliggöra lättillgänglig information för att nå ut? Alla måste hjälpas åt att sprida information, från olika myndigheter.
Del 2, Dianas historia
Berättelse hur du har levt och hur du tog dig ur en hederskontext.
Ex i hemlandet, ung 18, aldrig varit kär innan, kär i honom, som ung var det vackert, romantiserade beteendet, hade inga andra referensramar.
Överbeskyddande, hennes föräldrar skeptiska, han ville förlova sig direkt, förlovade sig efter 1 ½ år, gifte sig därefter.
Gå ner i vikt, passa in i normen för brud, behöver inte utbilda, kan jobba, man ser inte varningssignalerna. Han kom till Sverige, hon hade blivit antagen i Lund, en dröm, hoppade av, hittade en lägenhet, fast inkomst, kom han till Sverige. Hon minns förtrycket när han kom till Sverige, hon kände att något inte var ok, ville ge en chans, när de gifte sig så ramlade polletten ner. Det går inte att lämna honom då hon inte var ren efter giftermålet. Isolerad från familjen, kräva intyg, när hon jobbade, se schema, komma hem i tid, en fru sak inte vara social, får inte prata md grannar, började att förändra sig. När hon såg det tydligt var när hon inte fick studier, hon gjorde det i smyg. Jobbade inom vården hade rörligt schema, men han hade koll.
Kompenserade med CSN, studerade 2 ½ år i smyg, i klädesförrådet, gömde böcker där. Det här är inte normalt beteende att inte våga berätta för sin man, när han fick veta, så skulle han inte hjälpa henne, du är inte frisk att klara skolan. Hon påpekade att någons blod kommer att rinna om du vill skilja dig. Rädd för sin familj skull, han var omtyckt, en bra man han var manipulativ gällande hennes familj, men var rädd om sin lillebror. Osynliga regler, patriarkala regler, hur en kvinna skulle vara. Så länge jag inte är otrogen eller slår dig så kan du inte lämna mig. Men det övergick till fysiskt våld. Måste lyda mannen, hans mamma sa att du måste lyda din man, fick inte jobba natt, sexuella övergrepp. Vågade inte berätta för sina föräldrar. Jag skulle bli boven, det finns ingen som vill ha dig när du är skild. Icke ärbar kvinna. Rädd att något skulle hända så vågade inte lämna honom, skämdes. När han blev svensk medborgare så kom han och ville skilja sig, han sa upp sig och flyttade utomlands. Diana blev väldigt tacksam, han kontrollerade uppbrottet. Varit gifta i 4 ½ år.
Berätta om eftervåldet, vad har du upplevt? – Diana berättar; Ekonomiskt nedbruten, fått tagit lån, fick en depression. Fick mycket stöd av sina föräldrar. Är mycket stark som person idag.
Diana hade ögon i nacken beskriver hon.
Eftervåldet handlar om vad som händer sen. Under tiden du har varit utsatt, självreglerande kontrollmekanism. Ensamheten, chocken lämnar kroppen. Upplever beroende av mannen.
Man behöver väldigt mycket stöd för man blir väldigt ensam. Man kanske har förberett sig på att lämna, men sen så kommer känslorna över en, man vet att man kommer att bli ensam men när man väl sitter där ensam så blir det tufft.
Upplevde du ensamhet? Ja, jag hade stort stöd av mina föräldrar säger Diana. Tog flera år att kunna tag i sitt liv. Tog 5 år innan hon orkade studera igen. Mannen hade fortfarande kontroll över henne, andra människor runt honom kunde rapportera vad hon gjorde. Rädd att få dåligt rykte.
När vågade du berätta om din historia? Det var 2019, när hon började studera. Hon ville förklara för andra hur normalisering och uppbrottsprocessen kunde se ut.
Är det vanligt att kvinnorna har svårt att fatta egna beslut och är osjälvständiga eftersom de levt i ett kollektiv innan där individen har fått stå tillbaka? Ja, absolut, samtidigt när vi kommer till det här livet, vad som förväntas av dig, du är begränsad, du föds in i det, allt handlar om honom, verklighetsuppfattningen som han har gett dig.
Vi på socialtjänsten vill bedriva ett stärkande arbete för att få kvinnorna att känna sig trygga i sig själva och våga ta egna beslut är även något som tidigare forskning har visat.
Hur ska vi på socialtjänsten tänka, när vi utreder ett HRV-ärende? Viktigt att fråga hur kvinnan mår, lyssna på hennes berättelse, hur mycket får hon bestämma själv, kan hon utbilda sig, kan arbeta med obekväma arbetstider? Varningssignal, även om hon jobbar, så kan hon vara begränsad på jobbet, var jobbar hon, schema, får inte jobba med män, arbetstider. Hur ser din arbetssituation ut?
Fanns en eftersträvan att leva i frihet eftersom man har varit förtryckt och levt instängd i sitt tidigare liv.
Svårigheterna kan bero på att hedersrelaterat våld och förtryck, liksom andra typer av våld i nära relation, i regel sker bakom stängda dörrar och att konsekvenserna av att berätta om vad man utsätts för kan bli ödesdigra.
Tystnadskulturen kopplad till en hederskontext handlar om att utsatthet för vissa typer av brott kan vara oerhört stigmatiserande för familjen om den blir allmänt känd. Föräldrar och bröder upplever ett ansvar, särskilt för döttrars och mammors beteende, när det gäller sexualitet.
Hedersrelaterat våld och förtryck kan vara komplicerat att förstå och hantera för omgivningen.
Den som är utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck kan känna sig kluven ifall hon eller han samtidigt älskar, tycker synd om eller på andra sätt bryr sig om den som utövar våldet, tänker närmast på familjen, släkten.
Är det något du har upplevt efter ditt uppbrott? Frågor som vi ställer till Diana:
Hur lever du i dag? Känner du att du har fått göra några uppoffringar?
Ja, jag fick vänta med att studera, hade velat studera mycket tidigare, men hamnade i en depression efter uppbrottet. Jag har tillåtit en man som har begränsad mig som kvinna
Vilket stöd hade du i din process? Inte från myndigheter, tänkte att jag kommer att klara mig själv. Min familj och vänner berättar Diana.
Är det något du tycker att vi på socialtjänsten ska tänka på? Eller få mer kunskap i?
Våga fråga och lyssna på den våldsutsatta säger Diana.
Kontaktuppgifter
Biståndsenheten: Mejerigatan 5, Eksjö
Kvinnojourén Linnéorna Eksjö: 0381-61 11 76
Kvinnofridslinjen: 020-50 50 50
BRIS: 116 111
TRIS: 0774-40 66 00
Mejladress: irampljuset@eksjo.se
Vi vill tacka vår gäst Diana idag för att hon har med starkt mod velat vara med och berättat om sin berättelse och även gjort oss mycket klokare med sin kunskap.
Tillsammans ska vi arbeta för mänskliga rättigheter och att varje individ ska få leva i harmoni och trygghet och att få bestämma över sitt eget liv!
Vi vill tacka Eksjö kommun som ställer upp och orkar med oss i kampen att kunna upplysa människor om våld i nära relationer
Nästa avsnitt så kommer vi att ha en gäst som ytterligare kommer att få berätta sin egen berättelse om att ha levt i en våldsam relation, och hur hon har tagit sig ur och lever nu i en kärleksrelation, följ med oss då!
Hej då och ta hand om varandra!
Textversion, avsnitt 5, "Linas berättelse"
Pernilla läser upp Linas dikt inledningsvis
Dikt:
Du är den som får mitt hjärta att strama, men aldrig av rädsla eller känslan utav fara.
Du ger mig endast känslan av att vara älskad och omhändertagen.
Av dig får jag aldrig ont i magen.
Jag är van vid rädsla, glåpord och skada men så får det absolut inte längre vara.
Du skulle aldrig tillåta ett sådant beteende, nej det enda jag får av dig är ditt varma leende.
Trots mina mentala ärr står du vid min sida. Även när dessa får mig att verkligen lida.
Med mitt ex var jag rädd för allt, men med dig kan jag känna mig stark.
Tillsammans vet jag att vi allt kan klara.
Jag älskar dig och du mig och så enkelt får det faktiskt lov att vara.
Av Lina
Vi hälsar alla välkomna till programmet, gäst Lina och kompis Karolina.
Vi tackar för den fina respons och stöd och alla som vill vara med och gästa oss
Detta avsnitt handlar om Lina som har levt i psykiskt och kontrollerande våld, där hon har tagit sig ur och börjat lita på kärleken igen i en ny relation.
”Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom att denna handling skadar, smärtar, skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att göra något som den vill.”
Vår gäst Lina, kommer att berätta om sin tid när hon levde i en relation där hon blev utsatt för olika former av våld.
Linas berättelse är helt och hållet hennes egen historia som hon vill berätta för oss.
Lina bor och lever i annan kommun och har ingen koppling till Eksjö kommun.
Lina har levt i en våldsam relation i cirka 3 år, han höjde henne till skyarna. Han började sedan att kontrollera henne, både psykiskt, ekonomiskt och fysiskt. Träffades genom en gemensam vän, träffades när hon var 16 år men blev tillsammans när hon var 18 år. Han var omtyckt och rolig av alla. Började med kontroll och nedlåtande och påpekade saker hon gjorde. Ca 3 månader in i förhållandet började. Ingen i omgivningen märkte något, utan det var i slutet av relationen som de märkte att hon började att må dåligt.
Ekonomiskt våld, han handlade upp hennes pengar så att hon inte kunna köpa något vilket gjorde henne att bli beroende av honom. Det var sällan hon fick handla ensam, han var alltid närvarande. Det har påverkat henne mycket fysiskt, psykiskt, och ekonomiskt våld, hon går via psykiatrin. Hur gick uppbrottet till? Hennes mamma märkte att något var fel, henens mamma tog med henne till Spanien. Först ville han inte träffas eller så kan vi vara kk under tiden. Han kunde dyka upp och försöka tvinga på henne pengar så hon skulle vara i skuld till honom. Vad hade omgivningen kunnat göra? Han fick henne att känna att hon inte är värd någon. Vi pratar om normaliseringsprocessen.
Pratar om osunda relationer. Tog några år innan hon insåg att relationen var fel. Vet inte att man har kunnat tagit kontakt med socialtjänsten. Vad hade vi kunnat hjälpa dig med? Jag var inte mottaglig under den tiden, jag hade nog skyddat vårt förhållande säger Lina.
Ungdomar i åldern 15–24 år är den grupp i samhället som är mest utsatt för våld säger forskningen.
Var går gränsen mellan ett dåligt förhållande och våld?
Hur hjälper man varandra, om man upptäcker att en kompis lever i en våldsam relation?
Personer som har lämnat en relation med våld känner ofta skam och skuld, inte bara för att de själva kanske ser sig som orsak till våldet, utan även för att de inte har brutit upp från relationen tidigare.
Det finns ett tabu kring att prata om våld, och den som lever med våld tar ofta på sig skulden för det som händer och vill inte avslöja sin situation för någon.
Lina berättar om sitt nuvarande förhållande, hur hon kan tänka mycket på sitt gamla förhållande, men att våga prata med sin sambo om detta. Det kan ta lång tid innan du kommer över det, eftervården är viktig.
När började du att öppna dig för att prata om din situation för någon?
Människor som har utsatts för våld söker ofta hälso- och sjukvård på grund av diffusa fysiska eller psykiska symtom, ofta utan att vara medvetna om att deras ohälsa kan ha samband med det våld de utsatts för. Kan vara lik andra diagnoser.
Är det något som du känner igen?
Vad finns det för signaler som man kan vara uppmärksam på?
Vi diskuterar vad är en schysst relation?
Om någon säger nej så är det nej, man frågar varandra, att man möter varandra med ömhet, att man inte förändrar någon, att inte ändra sig själv.
Att båda vill vara tillsammans. Att finnas för varandra!
Intresseras sig för varandra, hitta lösningar till varandra, respektera varandras olikheter.
Även om tonåringar definitionsmässigt fortfarande är barn, kan de utsättas för partnervåld på samma sätt som vuxna.
Våldet i relationen kan vara psykiskt, fysiskt, sexuellt, ekonomiskt eller digitalt.
Det är en helt annan värld i dag, det var mer tabu förr att prata om våld i nära relation. Det är viktigt att våga lyfta frågan, och att man kan hjälpa andra.
Digitalt våld är exempelvis att hota med spridning av privata foton eller filmer. Unga berättar ofta att sexuellt våld är vanligt. Att börja arbeta mot killars våld mot tjejer är en förutsättning för att mäns våld mot kvinnor ska upphöra och det arbetet måste intensifieras och prioriteras omedelbart. Bara så kan vi uppnå visionen om ett jämställt samhälle fritt från våld och Sverige leva upp till sina åtaganden både nationellt och internationellt.
Hur tänker ni att samhället behöver agera för att förebygga våld i nära relationer?
Våga fråga, hur man mår, hur ser relationen ut, hur pratar vi med andra, detta är ett samhällsproblem. Att börja i tidig ålder.
Mer information, få hjälp av kreatörer som tilltalar folk, få inspiration att väcka folk, civilkurage. Samverkan är viktigt, att gå till unga tjejer i tidig ålder. Bjud in folk att prata och diskutera kring våld i nära relationer. Samhället påverkar unga hur de ska tänka och göra.
Män/killar och pojkar har stora krav på sig, just hur en ”man” ska vara.
Skolans ansvar gällande stöd, skydd och åtgärder när det gäller elever som både utsätts och utövar denna typ av våld ska förtydligas. Skolan ska ha porrkritiska samtal med barn och unga.
Rutinmässiga frågor om psykiskt, fysiskt och sexuellt våld som definieras med exempel ska ställas till alla unga inom både hälso- och sjukvården och elevhälsovården, socialtjänsten.
Satsningar mot killars våld mot tjejer och våld i ungas relationer, både när det gäller prevention och stöd, måste resurssättas och prioriteras på samma sätt som när det gäller vuxna.
Bredare och fler kunskapshöjande insatser gällande killars våld mot tjejer.
Vad är det som gör att man söker hjälp som ung, vågar man söka hjälp?
Idag befinner sig vår gäst i en kärleksfull relation, och är nu nyförlovad, och vågar prata om sitt förhållande. Vågar prata med sin nya sambo.
Att som vänner kunna prata med varandra, och öppna till att hjälpa andra personer. Finns hopp om ett nytt liv utan sin förövare.
Vad är skillnaden om du skulle vara 25 år och äldre?
Våga prata, och stå upp för sig själv, våga sätt ner foten, och det finns hjälp att få av socialtjänsten. Det är inte fel på dig, vi tar dig på allvar.
Tänk på dig själv i första hand!
Vi tackar Lina och Karolina för deras mod att ställa upp i programmet. Nästa avsnitt handlar om Kvinnor som dödas i nära relation.
Tackar Eksjö kommun för samarbetet med oss. Ta hand om er och var rädda om varandra!
Textversion, avsnitt 6, "Dödligt våld i nära relation"
Pernilla läser en självskriven novell, "Kvinnor som dödas i nära relation"
Lisa hade just lämnat av barnen hos mormor. Det var länge sedan som hon och Erik hade en kväll för sig själva. Det har varit lite spänt mellan dom ett tag nu. Lisa börjar att känna igen tecknen hos Erik eller vad säger man? Den röda tråden, hon hatar det! Den röda tråden,,, handlingarna, mönstret av handlingarna. Han har slagit henne förut, många gånger, men det är inte det värsta. Det är när han trycker ner henne och kallar henne för fula ord inför barnen. Han uttrycker att hon är ”värdelös”, att hon kan ingenting, - vad ska jag med dig till? – ”du duger inte ens i sängen”, ful är du också, ”fet och ful”. Lisa känner hur tårarna tränger upp ur tårkanalerna. Nä det här duger inte tänker Lisa, nu ska vi ha en mysig kväll. Lisa hade varit hos frissan tidigare under dagen, köpt en ny röd tajt klänning som framhäver hennes former. Hon har städat hela huset, det är väldigt viktigt för Erik att det är rent och fint hemma. Därför har Lisa slutat att jobba, för hur ska hon annars hinna? Både ett heltidsjobb och med två små barn. Lisa upplever att Erik blev mer svartsjuk när hon väntade Joel, det första barnet, det var då den första örfilen kom, Lisa blev väldigt chockad, hon såg den inte komma lixom. Hon vet att det går över, han blir ångerfull efteråt och köper henne vackra rosor, 20 Stycken röda rosor för att vara exakt, säger att det kommer aldrig att hända igen.. Mönstret... den röda tråden, fan vad hon hatar det..
Lisa fixar till det sista i vardagsrummet, där hon har dukat med finporslinet som de fick i bröllopspresent för 4 år sedan. Maten stod i ugnen, hon har gjort en lasagne som Erik älskar, han brukar vara ganska petig med maten annars, han finner alltid något som är fel, maten var för salt, eller torrt, eller så hittade han på något för att ha en anledning till att bråk ska uppstå.
Lisa kände sig ovanligt trött, hon tänker att 5 minuter på soffan skadar inte, han kommer inte förrän om 50 minuter. Lisa somnade så fort hon lade ner huvudet på soffkudden. Med ett ryck så vaknade hon till, Lisa kände att det luktade bränt från köket, fan jävlar skit tänkte Lisa. Lisa har nog aldrig svurit så mycket som nu. Lisa går ut i köket och öppnar ugnen, oset for upp i ansiktet som ett spa, det närmast spa hon kommer just nu tänker hon. Lisa känner hur hon får en stor klump i magen när hon ser att lasagnen som hon har jobbat med hela dagen är bränd, just som hon känner att tårarna börjar rinna så hör hon hur nyckeln sätts i dörrlåset…
Skrivet av Pernilla
5 kvinnor dödas inom loppet av 3 veckor
31 mars 2021
Kvinnan i Höör hann bara bli 18 år innan en 26-årig man berövade henne livet, vilket han senare erkände. Hon försvann spårlöst och ett flertal människor gick ut för att leta efter henne då ingenting pekade på att hon försvunnit frivilligt. 24 timmar senare hittas hon död.
3 april 2021
En kvinna knivhuggs till döds i en lägenhet i Flemingsberg, södra Stockholm. Polisen hittade henne med svåra skador efter att ett vittne ringde in till larmcentralen och hon fick åka akut till sjukhuset. Halv ett på dagen meddelades det att kvinnan avlidit till följd av attacken som misstänks vara gjord av sambon. Vid mordet blir barnen vittne.
17 april 2021
Så sent som i lördags misshandlade en man en kvinna på öppen gata i Alvesta, strax innan klockan 13.00 på dagen. När polisen väl var på plats konstaterades kvinnan död. Mannen hittades i en närliggande lägenhet och greps för mord. Den 19 april häktades mannen på sannolika skäl misstänkt för mord
315 kvinnor sedan 1 januari år 2000.
Varje år mördar cirka 13 män någon kvinna de haft eller har en relation till, enligt statistik från Brottsförebyggande rådet, BRÅ. Det kan vara att mannen är ex-pojkvän till en kvinna som gått vidare från relationen och skapat ett eget liv – något mannen inte gillar. Inte sällan missbrukar han också, eller lider av psykisk ohälsa.
Dödligt våld mot kvinnor utgör den mest extrema formen av mäns våld mot kvinnor. Det största bakomliggande motivet till dödligt partnervåld mot kvinnor är mannens behov av kontroll över kvinnan. Detta blir tydligt då brotten ofta begås i samband med separation eller med svartsjuka som motiv. Under 2019 dödades 16 kvinnor av förövare som de haft en pågående eller avslutad parrelation med.
Hur ser kunskapen ut vad gäller kvinnor som dödas i nära relation?
Kunskapen om det dödliga våldet mot kvinnor i nära relationer är relativt liten. Hur många faller till exempel offer för detta brott?
16 fall av kvinnorna dödas av en man som de vid brottstillfället har eller har haft en nära relation till, det vill säga nuvarande eller tidigare make, sambo, fästman eller pojkvän.
Det är mycket vanligt att gärningsmannen redan före det aktuella brottstillfället har hotat och misshandlat kvinnan.
Vad kan det finnas för motiv till att döda sin partner?
Svartsjuka och problem i samband med separationer var motivet i 60 procent av fallen. Gärningsmannen som ofta har ett stort behov av att kontrollera har, när han känt sitt kontrollbehov hotat, dödat kvinnan. Utifrån den rapportering är det lätt att tro att dessa brott har ökat.
Mörkertalet
Personer som anmälts försvunna i Sverige men som aldrig kommer tillrätta, så att polisen därför inte rubricerat fallet som något annat än ett försvinnande.
Personer utan någon anknytning till Sverige som fallit offer för dödligt våld i landet, men aldrig anmäls försvunna och vars kroppar heller aldrig påträffas.
Personer som fallit offer för dödligt våld och där dödsfallet i sig konstaterats, men varken polis eller rättsläkare misstänker att ett brott har begåtts.
Vad kan ligga bakom att man väljer att döda sin partner?
Det är mycket vanligt att gärningsmännen lider av psykisk sjukdom eller störning.
80 procent av de män som dödar en kvinna i en nära relation är psykiskt sjuka eller psykiskt störda. En fjärdedel av fallen begår gärningsmännen självmord i samband med brotten. Dessa män lider dubbelt så ofta som andra gärningsmän av psykisk sjukdom.
Alkohol spelar en betydligt mindre roll vid dödligt våld mot kvinnor i nära relationer än vid dödligt våld generellt.
Vem är kvinnan som dödas I en nära relation?
Genomsnittet är strax över 40 år. Det handlar om människor som överlag är mindre socialt marginaliserade än vid det allmänna dödliga våldet, även om majoriteten trots allt är av en låg socioekonomisk status.
Bostaden är den vanligaste brottsplatsen men är det någon skillnad mellan kvinnor och män som dödas?
Det är dock en viss skillnad mellan kvinnor och män, där det är vanligare att kvinnor utsätts för dödligt våld på dagtid (54 procent) och att män drabbas nattetid (64 procent). För kvinnor är det också mycket vanligare att brottsplatsen är inomhus (79 procent) än för män (40 procent).
Fakta, från Brottsförebyggande rådet (BRÅ)
Det finns ju olika våldsmetoder mot kvinnor och män. Vilken är den vanligaste?
Den vanligaste våldsmetoden vid dödligt våld i Sverige är våld med kniv.
När brottsoffret är kvinna är vanliga våldsmetoder strypning, kvävning eller hängning och våld med trubbigt tillhygge, medan det mot män är nästan lika vanligt med skjutvapen som med kniv.
Det är vanligast att brottsoffret avlider innan hen kommer under ambulans eller akutsjukvård; det gäller i två tredjedelar av samtliga fall.
En jämförelse mellan könen visar att det är vanligare att kvinnor avlider innan de kommer under sjukvård. En rimlig förklaring till detta är att kvinnor i större utsträckning faller offer för dödligt våld i den egna bostaden och att det därför tar längre tid innan brottet upptäcks.
Vilka är gärningspersonerna?
Vad gäller analyser av gärningspersoner är det viktigt att ha i minnet att de självklart endast rör kända gärningspersoner, och att uppklaringen skiljer sig åt mellan olika typer av dödligt våld.
Exempelvis är uppklaringen 93 procent i fall där brottsoffret är en kvinna och 59 procent i fall där brottsoffret är en man.
Detta innebär att osäkerheten är betydligt större i beskrivningar av gärningspersoner vid brott mot män än i beskrivningar av gärningspersoner vid brott mot kvinnor.
Stämmer det att gärningspersonen oftast känner brottsoffret?
Ja, en dryg tredjedel av gärningspersonerna har dödat en familjemedlem (35 procent).
Oftare självmord bland dem som dödat en kvinna
Det är vanligare att gärningspersonen begår eller försöker begå självmord när brottsoffret är en kvinna.
I två tredjedelar av de totalt drygt 30 fall där gärningspersonen begått eller försökt begå självmord efter gärningen är brottsoffret en kvinna.
I de festa fall rör det sig om dödligt våld i familjen.
Om vi tittar lite till på vad som kan vara bakomliggande motiv och orsaker till dödligt våld
Ofta finns det också flera olika motiv och orsaker som leder fram till det dödliga våldet.
Detta skiljer sig åt beroende på om det är en man eller kvinna som utsätts för dödligt våld. När det är en kvinnas som dödas beror det i första hand på separation och svartsjuka.
Psykisk ohälsa hos gärningspersonen och kraftig berusning är andra orsaker som utlöst händelserna med kvinnliga brottsoffer.
När män utsätts för dödligt våld är det i stället ofta kopplat till den kriminella miljön, att gärningspersonen vill hämnas en tidigare oförrätt eller att det finns ekonomiska motiv.
Vad innebär dödligt våld i nära relationer?
Dödligt våld i nära relationer: Dödligt våld där brottsoffer och gärningsperson har eller har haft en partnerrelation.
Likheterna visar tydligt på att det inte går att tala om förebyggande åtgärder mot dödligt våld generellt; att motverka familjerelaterat dödligt våld kräver helt andra metoder än arbetet mot kriminella gäng.
De flesta brotten sker i det egna hemmet, ögonvittnen saknas i större utsträckning än vid andra typer av dödligt våld och det tar också längre tid innan brottet upptäcks jämfört med andra typer av dödligt våld.
Dödligt våld i nära relation – identifiera riskerna i tid
Trots tidigare nämnda skiftningar finns det vid dödligt våld i nära relationer ofta en tidigare historia av hot och våld.
I nära nio av tio fall är offret en kvinna, och i fyra av tio fall framgår det av ärendet att gärningspersonen tidigare brukat våld mot brottsoffret, i hälften av dessa fall har våldet också anmälts till polisen.
En kartläggning som Kriminalvården gjort, av män som dödat kvinnan de haft barn med, visar också att psykisk ohälsa hos förövaren är en viktig riskfaktor.
Hur ska vi jobba med det dödliga våldet som sker i nära relationer?
Jag tänker att det är viktigt att samverka med olika samhällsaktörer, men hur tänker du?
Även om våldet i stor utsträckning sker innanför hemmets dörrar bör det alltså i flera fall finnas indikationer som olika aktörer i samhället kan agera på, innan det dödliga våldet är ett faktum.
Förutom polisen kan det exempelvis röra sig om akutmottagningar inom sjukvården eller psykiatrin, socialtjänsten eller frivilligorganisationer som arbetar med våldsutsatta kvinnor.
Polis och socialtjänst arbetar sedan länge med olika verktyg för strukturerade hot och riskbedömningar av kvinnor som är utsatta för våld i nära relationer. Det är dock svårt att få en uppfattning om hur vanligt det är att sådana bedömningar görs.
Rutinmässigt fråga alla kvinnor vi kommer i kontakt med om de varit utsatta för våld.
Vad göra?
Rutinmässigt fråga alla kvinnor vi kommer i kontakt med om de varit utsatta för våld.
Samverkan med andra samhällsaktörer.
Kontaktuppgifter:
Biståndsenheten
Mejerigatan 5, Eksjö
Telefon: 0381-360 00
E-post: irampljuset@eksjo.se
Kvinnofridslinjen: 020-50 50 50
Polis: 112 (Akut)
Polis: 114 14 (Anmälan)
Textversion, avsnitt 7, "Alternativ till våld"
Välkommen till avsnitt 7, som idag kommer att handla om alternativ till våld – ATV. Med oss är leg psykoterapeut Kjell Nordén och Anna Alm Mårtensson på Länsstyrelsen som arbetar med våld i nära relationer.
Annasofia: Vad är ATV? Beskriv närmare vad det innebär. Kjell berättar vad ATV står för – alternativ till våld för våldsutövare.
Våldet är utövarens problem! Det är dennes psykiska problem. Det är hans sätt att hantera sina känslor och relationer på. Det är hans val av handling utifrån hans upplevelse av situationen. Våld täcker hans behov. Våld, dominans, förtryck och kontroll handlar om hur utövaren reglerar sina känslor.
Pekar mot att det främst är män som har utövat mindre grovt våld som själva söker hjälp för detta. Många gör det för att deras parrelation är i fara, eller att deras partner har ställt krav på att de ska söka hjälp.
Ånger och skam efter våldsutövandet. Hur vanligt är det?
Självinsikt? Hur ser det ut?
Normalisering, likväl som våldet påverkar de våldsutsatta så blir det en normalisering för våldsutövaren.
När och hur söker män hjälp? Som oftast för sent!
Mannen – vem är han? Alla typer av män.
Mekanismerna bakom mäns våld;
Orsaker:
Upptrappningsprocessen:
Varför vill män inte erkänna våld eller få behandling?
Vad kan vi göra?
Barnens makt
Finns det en bra (våldsam) pappa?
… Slutar använda våld.
… Medger våld.
… Tar ansvar för våldet: våldet handlar om mig, det är fel och det är mitt fel
… Visar motsatsen till våld; säkerhet, förutsägbarhet, pålitlighet och engagemang.
… Är ett stöd för mamman.
Nej, det finns ingen bra våldsam pappa.
Om mannen får hjälp att förstå hur problemen uppstår och paret därefter går på några gemensamma samtal med fokus på hur de kommunicerar kan relationen i en del fall snabbt förändras i positiv riktning.
ATV
För personer som utövat våld i en nära relation
ATV Jönköpings län erbjuder psykologisk behandling för personer som varit utövat våld i en nära relation. De har upplevts som skrämmande och kränkande och våldet kan ha varit fysiskt men det även handla om psykiskt våld i form av kränkningar, skrämmande utbrott med materiellt våld eller kontroll och svartsjuka.
Behandlingen för personer som utövat våld i en nära relation kan innehålla bland annat:
Efter bedömningsfasen komma fram till om det är vår hjälp som personen behöver och vill ha.
Klargöra personens problem och öka medvetenhet om vad som är aggressivitet och våld i en nära relation.
Lära personen att känna igen och hantera tankar och känslor som ökar risken för aggression och våld i olika former.
Hitta alternativa handlingsmönster och strategier istället för bete sig hotfullt eller våldsamt.
Bli bättre på att kommunicera behov och känslor på ett tydligt och respektfullt sätt i sina nära relationer.
Om personen har behov av det, förstå hur upplevelser tidigare i livet påverkat, och hur man kan leva mer som man vill och inte som man lärt sig.
Förmedla kontakt till barnbehandlare på annan mottagning eller arbeta vidare med föräldraskap exempelvis genom kommunens Familjebehandling.
Välj att sluta
En stödlinje för våldsutövare: 020-555 666
Välj att sluta är en nationell telefonlinje för dig som vill få hjälp att förändra ett kontrollerande eller våldsamt beteende. Hos oss får du möjlighet att prata anonymt med en rådgivare som har stor erfarenhet av dessa frågor. Här får du stöd och råd, vi kan också hjälpa till att gräva vidare till behandling om du vill och behöver. Är du utsatt för våld eller har frågor om ilska, kontrollerande och våldsamt beteende är du också välkommen att ringa till oss.
Hur får man kontakt med ATV?
Vi tackar för våra gäster att de vill använda sig av vår podd för spridning av att vilja sluta slå.
Nästa avsnitt kommer att handla om suicid, ett extra avsnitt, som ligger i tiden plus barn som upplever våld i nära relation.
Sen tar vi ett sommaruppehåll, fortsätt gärna att lyssna på oss, Socialtjänsten är öppen året runt alla dagar i veckan
Kontaktuppgifter:
Biståndsenheten
Mejerigatan 5, Eksjö
Telefon: 0381-360 00
E-post: irampljuset@eksjo.se
Kvinnofridslinjen: 020-50 50 50
Välj att sluta, en stödlinje för våldsutövare: 020-555 666
BRIS: 116 111
Polis: 112 (Akut)
Polis: 114 14 (Anmälan)
Textversion, avsnitt 8, "Våldets påverkan på den psykiska hälsan"
Tro
Jag vill känna tro
Jag vill känna morgondagen nalkas här i lugn och ro
I en vintervärld, finns det någon tro?
Jag vill känna önskan om en tid så ljus som friheten
Känna tro igen
I detta avsnitt i podden Dolda motiv i rampljuset kommer vi prata om hur våldet påverkar den psykiska hälsan och hur det i sin tur kan vara riskfaktor för suicid, både tankar och handlingar. Vi kommer även ta upp hur man kan uppmärksamma att någon är suicidnära och hur man kan tänka i bemötandet och vad finns det för stöd att få. Denna podd vänder sig till dig som själv upplever våld, som känner ngn som är våldsutsatt eller bara önskar mer kunskap inom området.
Avsnittet är cirka en timma och går att nå där poddar finns.
Vid Suicid är det 1 574 personer om man jämför med trafikolyckor som är 324 personer per år. Nationellt, Regionalt och lokalt uppdrag vid förebyggande arbete gällande suicid.
För att beskriva utvecklingen från den första allvarliga suicidtanken till fullbordat suicid används ofta begreppet ”den suicidala processen”. Kan du försöka förklara vad det innebär Pernilla?
Beskriver utvecklingen från den första allvarliga suicidtanken till fullbordat suicid.
Många gånger av ett mönster av mer eller mindre tydlig suicidal kommunikation till omgivningen och kan kortare eller längre tid.
Det som ligger till grund för den suicidala processen är interaktionen mellan biologiska, psykologiska och sociala förutsättningar, samtidigt som individen utsätts för kronisk stress.
Andra faktorer som påverkar den suicidala processen är individens förmåga att kunna be om och ta emot hjälp.
Det är även av stor betydelse vilken förmåga omgivningen och hälso- och sjukvårdspersonalen har att känna igen och ta den suicidnära personens suicidala kommunikation på allvar.
Oftast pågår processen i flera år (bland yngre kan den vara kortare). Det finns alltså många möjligheter att upptäcka, ingripa och hjälpa människor att ändra processens förlopp.
Det finns flera orsaker/riskfaktorer, både kliniska och inte, som kan vara bakomliggande orsak till ett suicidalt beteende:
Det finns inte någon enskild, tydlig orsak bakom ett suicidfall. Ju fler riskfaktorer desto större är suicidrisken.De enskilt största riskfaktorerna för suicid är tidigare suicidförsök och psykisk sjukdom.Risken att dö efter ett suicidförsök ökar om personen har en psykisk sjukdom eller lider av psykisk ohälsa.Risken är också förhöjd om personen gjort flera suicidförsök och vid tidigare suicidförsök använt en våldsam metod.Äldre personer står jämfört med yngre för ett större antal fullbordade suicid.
Det som också kan ligga bakom ökad psykisk ohälsa och risk för suicid är livsomställningar:
Traumatiska händelser under barndomen som förlust av förälder, sexuella övergrepp och mobbning ökar risken för suicid. Barn och unga som gör suicidförsök lever ofta i en familjesituation med missbruk, våld och bristande kommunikation. De psykiska och somatiska besvären, särskilt hos flickor, har ökat och fortsätter att öka, även suicidförsök bland unga flickor har ökat de senaste åren. Cirka 40-50 ungdomar under 20 år tar sitt liv i Sverige varje år, av dem är cirka fem under 15 år.
Sårbarheter:
Var ska man se suicid som psykologiska olycksfall?
Vi kan dela in skyddsfaktorerna i både generella och personliga. De generella skyddsfaktorerna är:
Personliga skyddsfaktorer:
Det finns fler grupper som har en ökad risk för suicid och som sagt tidigare är det vanligt att personer med risk för suicid har en kombination av flera riskfaktorer:
Skyddsfaktorer:
Skyddsfaktorerna stärker en individs förmåga att hantera svåra situationer, och därmed ses andra utvägar än suicid. Detta är av vikt för att utveckla det suicidpreventiva arbetet. Det varierar vad som gör att risken att begå suicid minskar. Exempel på skyddsfaktorer:
Förebyggande arbete, vad är det?
Farliga myter
Sanningen är den..
Hur vet man om någon planerar att ta sitt liv?
Vad göra?
Signaler att vara uppmärksam på;
Verbala uttryck:
Andra suicidala signaler:
Om man ställer frågan, kan den suicidnära personen ha bestämda tankar och planer om hur han eller hon ska gå tillväga.
Det kan tilläggas att suicidnära personer som är tydliga med sina varningssignaler utgör en hög risk om:
Om det förekommer suicidtankar eller suicidalabeteenden;
Löften:
Hur ska jag veta vad jag ska säga?
Vad kan jag göra för att hjälpa?
Om du själv har självmordstankar:
Stödlinjer - förmedla hopp om hjälp
STYRKA av Marie Fredriksson
Att vara stark är inte att aldrig falla, att alltid
veta, att alltid kunna
Att vara stark är inte att alltid orka skratta,
att hoppa högst eller vilja mest
Att vara stark är inte att lyfta tyngst,
att komma längst eller att alltid lyckas
Att vara stark är att se livet som det är, att
acceptera dess kraft och ta del av den
Att falla till botten, att slå sig hårt och
alltid komma igen
Att vara stark är att våga hoppas när ens tro är
som svagast
Att vara stark är att se ett ljus i mörkret och
alltid kämpa för att nå dit
Kontaktuppgifter:
Biståndsenheten
Mejerigatan 5, Eksjö
Telefon: 0381-360 00
E-post: irampljuset@eksjo.se
Kvinnofridslinjen: 020-50 50 50
Välj att sluta, en stödlinje för våldsutövare: 020-555 666
BRIS: 116 111
Polis: 112 (Akut)
Polis: 114 14 (Anmälan)
Textversion, avsnitt 9, "Barn som upplever våld"
Dagens avsnitt handlar om barn som upplever våld i familjen, och tillsammans med vår gäst så ska vi ta upp om den nya barnfridsbrottslagen som trädde i kraft den 1 juli 2021, samt berätta hur arbetar vi på socialtjänsten med de orosanmälningar som kommer in till oss.Gäst: Elin, enhetschef för barn och unga i Eksjö kommun
Citat från Astrid Lindgren:
"Det är inte lätt att vara barn” läste jag i en tidning och blev högst förvånad, för det är inte varje dag man läser något i tidningarna som verkligen är sant.”
“Ge barnen kärlek, mera kärlek och ännu mera kärlek, så kommer folkvettet av sig själv.”
”De som alltid låter barn göra som de vill har fullständigt missförstått begreppet frihet. Det är direkt fegt att säga till sina barn: Gör som ni vill.”
”Man kan inte piska in något i barn, men man kan smeka fram mycket ur dem.”
Våld i familjen är en av de allvarligaste riskerna för barns hälsa och utveckling.
Lagstiftning:
Samtal kring de olika lagstiftning som gynnar barn:
Enligt artikel 19 i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonvention) har varje barn rätt att skyddas mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande inklusive sexuella övergrepp av föräldrar, vårdnadshavare eller annan som har hand om barnet.
FÖRÄLDRARBALKEN 6 kap. 2§
Den som har vårdnaden om ett barn har ett ansvar för barnets personliga förhållanden och ska se till att barnets behov enligt 1 § Länk till annan webbplats.blir tillgodosedda. Barnets vårdnadshavare svarar även för att barnet får den tillsyn som behövs med hänsyn till barnets ålder, utveckling och övriga omständigheter samt ska bevaka att barnet får tillfredsställande försörjning och utbildning
Ett särskilt barnfridsbrott från 1 juli 2021
Att utsätta barn för att bevittna våld i nära relationer har tidigare inte varit brottsligt enligt lag. Men från den 1 juli 2021 införs en ny bestämmelse i brottsbalken om det nya brottet barnfridsbrott.Det blir hädanefter straffbart att utsätta barn för att bevittna vissa brottsliga gärningar i en nära relation, till exempel vålds- och sexualbrott. Barnfridsbrott ska kunna ge fängelse i upp till två år. Ett grovt barnfridsbrott ska kunna ge fängelse i upp till fyra år. Syftet med den nya lagen är att stärka det straffrättsliga skyddet för barn som bevittnar vissa brott mellan närstående eftersom dessa barn enligt forskning löper ökad risk att drabbas av både psykisk och fysisk ohälsa. Barnfridsbrottet gör det straffbart att låta ett barn bevittna vissa uppräknade brott i 3, 4, 6 och 12 kap. BrB samt straffbara försök till de angivna brotten. Brottet förutsätter att barnet är närstående eller tidigare närstående till både gärningspersonen och målsäganden i grundbrottet (det bevittnade brottet).
Relationen mellan gärningspersonen och målsäganden i grundbrottet saknar betydelse. Brottet är gradindelat (ringa, normalgrad, grovt) och kommer även ingå i grov fridskränkning.Barnet som bevittnat brott blir målsägande och har rätt till biträde av särskild företrädare/målsägandebiträde. Bevittna innebär i barnfridsbrottet att barnet ska ha sett eller hört de väsentliga delarna av brottet. Det finns inget krav på att barnet förstår att det som händer utgör ett brott eller att barnet kan ge uttryck för sin upplevelse.Uppskattas att ca 10 % av alla barn i Sverige har upplevt våld i hemmet någon gång. 5 % av barnen upplever ofta. Det finns en stark koppling mellan att bevittna våld och utsättas för våldet. Barn som växer upp i familjer där det förekommer upprepat våld lever under mycket speciella omständigheter. Barnets bästa måste alltid vara i fokus!
Våldets påverkan på barnet:
Spädbarn:
Förskoleåldern:
Skolbarn:
Arv och miljö
Det sociala nätverk som omger familjen är avgörande
för barns upplevelse av våld. Hur barnen själva, deras syskon, mor- och farföräldrar samt andra vuxna reagerar på, och hanterar, den ena förälderns våld mot den andra kan bidra till att våldet antingen upphör eller fortsätter.
Barn som delaktiga vittnen, När den ena föräldern utsätter sin partner för våld vet de flesta barn vad som pågår och många har både hört våld och sett våld och upplevt dess konsekvenser.
För att förstå ett barns situation då det upplever våld i sin familj är det helt centralt att den förälder som utsätts – typiskt sett mamman – i de flesta fall är någon som barnet har en nära relation till och är beroende av för trygghet och omsorg.
Att barn ser och hör våld betyder inte att de är ”utanförståendebetraktare. Man talar därför om dessa barn som ”delaktiga vittnen” i en situation som de inte själva valt eller ansvarar för, men tvingas förhålla sig till på något sätt.
Barnets personliga utveckling grundas på arv och miljö.
Arvet och miljön kompletterar varandra och båda två formar oss till de människor vi är.
Miljön är som sagt utgångspunkten och arvet har en stor betydande roll.
Men vi människor utvecklas och formar oss själva med hjälp av miljön beroende på vart vi lever, i vilka förhållanden, de normer och värderingar vi växer upp i med mera.
Särskilt utsatta grupper:
Riskfaktorer:
Skyddsfaktorer:
Barnets agerande vid våld i närmiljön:
Våld och omsorgsförmåga:
Extra god omsorgsförmåga, Vissa våldsutsatta mammor försöker aktivt kompensera för de negativa effekterna av våldet. Att vara mamma och ge omsorg till ett barn kan fungera som en buffert mot den stress och belastning som våldet innebär.
Samhällets bemötande:
Vad försvårar barnets bästa:
Vikten av samverkan:
Finns det hopp:
”Gör vad du känner är rätt i hjärtat, för du kommer bli kritiserad ändå”
Eleanor Roosevelt
Kontaktuppgifter:
Biståndsenheten
Mejerigatan 5, Eksjö
Telefon: 0381-360 00
E-post: irampljuset@eksjo.se
Kvinnofridslinjen: 020-50 50 50
Välj att sluta, en stödlinje för våldsutövare: 020-555 666
BRIS: 116 111
Polis: 112 (Akut)
Polis: 114 14 (Anmälan)
Textversion, avsnitt 10 och 11, "Missbruk och våld"
Inledning
Har inte visat
Inte vågat att se
Att va nån annan
Inte vilja vara med
Vågar du släppa taget
Fast du lever för nån annan
Att vara älskad och få ge nånting tillbaks
Fast alla andra säger du finns inte kvar
Vågar du släppa taget
Jag behöver inte dig idag
Behöver inte dig idag
Av Clara Klingenström
Äntligen kommer ett nytt avsnitt av Dolda motiv i rampljuset och som vanligt kommer ni lyssna på mig Pernilla och min kollega Annasofia. Dagens avsnitt handlar om en särskilt sårbar grupp som lätt glöms bort. Vi kommer att prata om hur det är att vara kvinna som är våldsutsatt och därtill har ett missbruk av alkohol och /eller narkotiska preparat. Till vår hjälp har vi med oss en person som vet vad hon pratar om, har ett stort hjärta och bär på mkt klokhet. Välkommen Miriam! Miriam arbetar som enhetschef på öppenvården.
Idag ska vi prata om kvinnor som har ett missbruk av alkohol eller narkotika och deras utsatthet vad gäller våld i den nära relationen. Men först ska vi börja med att prata lite generellt om våld i nära relation och skillnaden mellan män och kvinnor. Vi vet att oavsett könstillhörighet eller sexuell läggning kan det förekomma våld i nära relationer. Det kan dock skilja sig åt hur våldet ter sig och i vilken omfattning och grad.
Både män och kvinnor utsätts för våld – men på olika sätt.
Vi har även i tidigare avsnitt pratat om att vissa grupper är mer utsatt och sårbara än andra vad gäller våld. Dessa är:
Och idag som sagt ska vi fokusera på de kvinnorna med missbruksproblem och samtidigt befinner sig i en våldsam relation och hur denna sårbarhet hindrar till att ta sig bort från denna situation och möjligheterna till stöd.
Enligt ett delbetänkande till Missbruksutredningen utgör kvinnor cirka en tredjedel av patienterna inom missbrukarvården.
Statistik visar att 90 % av kvinnor med substansberoende har upplevt våld. Vi kan alltså inte bortse ifrån att majoriteten av alla kvinnor i beroende behöver mötas upp i sin våldsutsatthet och få förståelse utifrån våldets mekanismer.
Det som gör gruppen extra sårbara är:
Vad behöver vi ha med oss…Hur ska vi göra för att särskilt uppmärksamma denna grupp? Dvs att kunna erbjuda de insatserna utifrån behov?
Våldsutsatta kvinnor i missbruk eller beroende – vilka är de?
Nu ska vi prata om sambandet mellan upplevelse av våld, missbruk och den psykiska hälsan. Har du några tankar kring det Miriam?
Att anmäla att man blivit utsatt för våld kan vara svårt i vissa situationer omöjligt, men hur är det för de kvinnor som uteblivit våldsutsatta och samtidigt har ett beroende av och missbrukar narkotika exempelvis?
Hemlöshet och sexuella tjänster i utbyte mot droger och bostad låter som en slogan, men det är det verkligen inte utan har en vidare och tragisk innebörd.
Vilken roll spelar missbruket i en våldsam relation – och vilka faktorer kan försvåra ett uppbrott från en våldsam tillvaro för kvinnor med missbruks- eller beroendeproblem?
Våld mot kvinnor i missbruk eller beroende behöver belysas mer.
Skyddade boenden och kvinnojourer inte tar emot missbrukare av alkohol eller droger – åtminstone inte då de befinner sig i ett aktivt missbruk.
Bristfälligt, vilket är problem för dessa kvinnor som behöver ett skydd.
Skiljer det sig något när det finns ett känt missbruk sedan tidigare, behandlingskontakt finns och framkommer våld i nära relation?
Hur arbetar vi i kommunens öppenvård med de som är utsatta för våld i nära relationer?
Samverkan mellan olika professioner:
Samtidigt är våldsutsatta kvinnor med missbruks- och beroendeproblem inte är en homogen grupp utan individer som lever under olika sociala villkor och med olika förutsättningar. Den enskilda individen ska alltid vara utgångspunkten för bedömning av situationen och behoven.
Tack för att du Miriam har varit med oss idag och delat med dig av din värdefulla kunskap.
Tack ni som lyssnar, ni möjliggör att kunskapen sprids vidare via etern.
Fortsätt att stödja oss i kampen att sprida kunskap om våld i nära relation!
Avslutning
Styrkan som finns i mig
Gör att jag kan bli fri från dig
Du fick mig att bli nån annan
Jag behöver inte dig idag
Nu letar jag mig tillbaks
Struntar i alla svar
Vill inte va nån annan
Jag behöver inte dig idag
Av Clara Klingenström
Kontaktuppgifter:
Biståndsenheten
Mejerigatan 5, Eksjö
Telefon: 0381-360 00
E-post: irampljuset@eksjo.se
Kvinnofridslinjen: 020-50 50 50
Kvinnojouren Linnéorna i Eksjö: 0381-61 11 76
Välj att sluta, en stödlinje för våldsutövare: 020-555 666
Tris (Tjejers Rätt i Samhället): 0774-40 66 00
BRIS: 116 111
Polis: 112 (Akut)
Polis: 114 14 (Anmälan)
Textversion, avsnitt 12, "En vecka fri från våld"
Välkommen till dagens avsnitt som kommer att handla om den oranga dagen – dolda motiv i rampljuset. Orange Day är dagen då FN uppmanar hela världen att uppmärksamma och manifestera mot våld mot kvinnor. Som en ljus och optimistisk färg representerar orange en värld fri från våld mot kvinnor och flickor.
25 november – Internationella dagen för avskaffandet av våld mot kvinnor instiftades av FNs generalförsamling år 1999. Orange Day kampanjen startades år 2008 av FNs dåvarande generalsekreterare som utnämnde den 25:e varje månad till Orange Day. År 2010 skapade FN:s generalförsamling UN Women, enheten för jämställdhet och stärkandet av kvinnors rättigheter. Världen över lyser kända byggnader upp i orange, människor bär något orange och engagerar sig på olika sätt för att manifestera mot våldet.
Viktiga årtal:
Historien bakom systrarna Mirabal
Systrarna Patria (född 1924), Minerva (1926) och María Teresa Mirabal (1935), som sedermera blev kända som de fjärilarna (Las Mariposas på spanska), blev symboler för våldet mot kvinnor i Latinamerika.
Under 1950-talet gav sig systrarna Patria Mercedes, Bélgica Adela, María Argentina Minerva och Antonia María Teresa Mirabal Reyes in i motståndskampen mot Rafael Trujillo, diktator i Dominikanska republiken. – Patria, Minerva och María Teresa – mördades av Trujillos män den 25 november 1960.
Långtifrån alla känner till bakgrunden. Datumet har firats sedan 1981 i Latinamerika till minne av systrarna Mirabal. De lönnmördades och blev folkhjältar för sitt okuvliga motstånd mot Dominikanska republikens forne diktator, sexualförbrytaren och massmördaren Rafael Trujillo.
Tre av de fyra systrarna drogs efter en trygg och skyddad barndom in i motståndskampen mot diktatorn Trujillo, en kamp som de förenade med sina vardagsliv, äktenskap och djupa familjegemenskap.
Trujillos välde kännetecknades av korruption, personkult, nepotism (svågerpolitik) och våld. Massakrer och folkmord på invånarna från grannlandet Haiti hörde till vardagen. Han utnämnde en av sina söner till överste när han var fyra år gammal. Trujillo och hans familj förskingrade landets resurser och blev enormt rika, de fick arbetare och bönder att arbeta på deras plantager för en spottstyver och dominikanerna flydde landet, många bosatte sig i USA, Mexiko och Spanien. Städer och monument till hans ära svalde landets resurser och det fanns inga gränser för hans girighet.
Trujillo var känd för sina sexuella övergrepp mot unga flickor och han skickade soldater för att kidnappa unga bondekvinnor som han utnyttjade och sedan lämnade. Många av dem hamnade sedan i prostitution och misär.
Systern Minerva utbildade sig till advokat men kunde aldrig praktisera eftersom Trujillo själv såg till att hon aldrig kunde arbeta som jurist.
Ryktet var att Trujillo hade velat ha en romantisk affär med henne och hon hade avböjt, Trujillo hade blivit besatt av henne och använde all sin makt för att hämnas på systrarna Mirabal. Antonia, den yngsta av systrarna, var en begåvad matematiker. De bildade en underjordisk motståndsrörelse och ledde flera uppror mot Trujillo. De fängslades och torterades flera gånger, både FN och OAS, den mellanstatliga organisationen för länderna på den amerikanska kontinenten, utövade påtryckningar mot Trujillo för att frige dem.
Han gick med på det, men beslutade i hemlighet att lönnmörda dem. De mördades den 25 november 1960, bara några månader innan Trujillo mördades, den 30 maj 1961. De mördades på en enslig bergsväg den 25 november 1960 efter att ha besökt sina fängslade män. Morden betydde inte slutet för hans styre utan sonen Ramfis, som levde playboyliv i Paris, hämtades för att efterträda sin far.
En våg av hämnd och våld mot de inblandade i mordet på Trujillo svepte över landet och systrarna Mirabal blev symboler för folkets motstånd. I deras namn saboterades järnvägar och fartyg som skeppade iväg varor till USA och Europa från Trujillos imperium.
Nu har huset där systrarna växte upp förvandlats till ett museum och FN har gjort den 25 november till en dag för att protestera mot våldet mot kvinnor. I hela världen demonstrerar kvinnor och män, men få kommer ihåg att det är systrarna Mirabal som vi hyllar den dagen.
År 2008 startade FNs dåvarande generalsekreterare FN-kampanjen UNiTE To End Violence Against Women för att stödja civilsamhället och det globala initiativet 16 Days of Activism against Gender-Based Violence.
16 days startar varje år den 25 november på internationella dagen mot våld mot kvinnor och avslutas den 10 december på internationella dagen för mänskliga rättigheter.
UNiTE kampanjen är en flerårig pågående global insats för att förebygga och eliminera våld mot kvinnor och flickor i världen. UNiTE kampanjen har även utnämnt den 25:e varje månad till Orange Day.
Som en ljus och optimistisk färg representerar orange en värld fri från våld mot kvinnor och flickor. FN uppmanar med kampanjen regeringar, företag, organisationer, media, civilsamhället och privatpersoner att uppmärksamma och ta ställning mot våld mot kvinnor.
I samband med Orange Day och den 25 november och under 16 days färgas hela världen orange för att manifestera mot våldet. Världen över lyser kända byggnader upp i orange, människor bär något orange och engagerar sig genom att anordna event och manifestationer för att uppmärksamma våld mot kvinnor.
Statistik:
Varje år arrangeras en vecka fri från våld i länet. Här samlar vi de programpunkter som erbjuds - kostnadsfritt för dig som vill lära dig mer inom våldsområdet.
Veckan syftar till att sprida kunskap kring mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Budskapet är att våld går att förebygga.
Under veckan inträffar även den internationella dagen för avskaffandet av våld mot kvinnor, Orange day, som FN instiftat. Detta uppmärksammar vi genom att lysa upp länet i färgen orange.
Mer information att tillgå
Vi kommer nu att ha uppehåll med podden till efter årsskiftet, då kommer vi att lägga krutet på effekter av våldet och ha med oss en gäst, och få höra hennes historia.
Vi vet att våldet inte tar julledigt, och vi finns på plats hela julen samt socialjouren.
Kontaktuppgifter:
Biståndsenheten
Mejerigatan 5, Eksjö
Telefon: 0381-360 00
E-post: irampljuset@eksjo.se
Kvinnofridslinjen: 020-50 50 50
Kvinnojouren Linnéorna i Eksjö: 0381-61 11 76
Välj att sluta, en stödlinje för våldsutövare: 020-555 666
Tris (Tjejers Rätt i Samhället): 0774-40 66 00
BRIS: 116 111
Polis: 112 (Akut)
Polis: 114 14 (Anmälan)
Textversion, avsnitt 13, "Våld i unga relationer"
Hälsar alla välkomna till avsnitt 13, Dolda motiv i rampljuset med mig Pernilla och min kollega Annasofia. Vi är lite ringrostiga då det var ett tag sen som vi spelade in.
I dagens avsnitt ska vi prata om våld i unga relationer, är det någon skillnad på våldet beroende på hur gammal man är? Det ska vi försöka svara på snart. Så häng på!
Vad är nära relationer när vi pratar om ungdomar som upplever våld?
Vad är våld i ungas nära relationer?
Hur vanligt är det?
Vem utövar våld i ungas nära relationer?
Maktobalans i unga relationer
Varför är det så svårt att se om någon blir utsatt för våld?
Bortförklaringar, ursäkter och löften..
Vad finns det för koppling mellan normer och föreställningar om kön, sexualitet och relationer?
Ung och övervakad – våld i digital form
Mobilen lämnar spår – vad menas med det?
Nya verktyg, samma mekanismer
Våld kopplat till Tinder, pornografi och förväntningar
Dagens porr
Är porren jämställd?
Hur kan porren påverka relationen och synen på vad som är ok?
Kopplingen mellan våld och ohälsa
Lagar och regler
Lagar och regler – Jämställdhetsmyndigheten (jamstalldhetsmyndigheten.se) Länk till annan webbplats.
Vi får inte heller glömma samtyckeslagen. Det var första juli 2018 som sexualbrottslagstiftningen trädde i kraft. Den bygger på principen om att allt sex ska vara frivilligt, ibland kallas den också för samtyckeslagen.
Svartsjuka är inte romantisk
Tack för oss! Vi tackar för idag och hoppas att kunnat förmedla lite ny kunskap kring hur våldet kan te sig i unga relationer.
Nästa avsnitt så fortsätter vi med att prata om ungdomar och fokuserar då på sexuell exploatering.
Fortsätt att stödja oss i kampen att sprida kunskap om våld i nära relation, tillsammans gör vi en förändring.
Kontaktuppgifter:
Biståndsenheten
Mejerigatan 5, Eksjö
Telefon: 0381-360 00
E-post: irampljuset@eksjo.se
Textversion, avsnitt 14, "Sexuell exploatering"
Hälsar alla välkomna till Dolda motiv i rampljuset och avsnitt 14 med mig Annasofia och min kollega Pernilla.
I föregående avsnitt pratade vi om våld i unga relationer och i dag ska vi fortsätta ha fokus på ungdomar och beröra ämnet sexuell exploatering och vad det innebär.
Sexuell exploatering, vad menas med det?
Sexuell exploatering är ett samlingsbegrepp för olika former av sexuellt utnyttjande. I svensk rätt är sexuell exploatering en definition av ett flertal olika brott, till exempel:
Vilka och hur?
Självskadebeteende
Men varför?
Miljöer på internet
Unga som säljer sex
Sugardejting
Var sker det här dejtandet?
När någon ställer upp på sex i utbyte mot gåvor har det så avgörande samtycket försvunnit och förövaren gör sig skyldig till sexköp.
Om den som utsätts för så kallad sugardejting är under 18 år så begår förövaren ett sexualbrott, det vill säga utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling. Är den utsatta under 15 är brottsrubriceringen våldtäkt av barn.
Även pojkar och unga män utnyttjades genom sugardejtning
Vad säger sexköpslagen?
Vad är Grooming?
Hur kan grooming gå till?
De här berättelserna är baserade på verkliga fakta, men både namn och användarnamn är påhittade.
Isak:
Fredrik_01 började chatta med Isak, 12 år, när de spelade onlinespel. Snart spelade och chattade de dagligen och pratade bland annat om fotboll och tjejer. När Isaks pengar tog slut innan sommaren var Fredrik_01 snäll och satte in 200 kronor på hans spelkonto. Under sommaren fyllde han även på Isaks kontantkort till mobilen.
Isak var glad över att ha hittat en så schysst kompis. Därför var det inte konstigt att de skulle träffas hemma hos Fredrik_01. Isak gick dit själv eftersom de kände varandra så väl och bodde i samma stad.
Men när han kom dit visade det sig att Fredrik_01 var en gubbe som ville att Isak skulle göra äckliga saker med honom. Isak blev väldigt förvånad eftersom han hade trott att killar inte råkade ut för sådant här. Det tog tre år innan Isak vågade berätta vad som hänt för någon.
Julia:
Julia, 12 år, kände sig ofta ganska ensam. Hon ägnade allt mer tid åt att chatta och tyckte det var en av de bästa dagarna i hennes liv när hon och Fluffis99 hittade varandra. Julia tyckte att det var så skönt att Fluffis99 nästan alltid fanns där hon loggade in. Ingen hade tidigare sagt till henne att hon var söt och fin.
Hon tyckte att det kändes som om Fluffis99 förstod henne när hon berättade om sitt liv och om vad som var jobbigt. Efter ett tag skrev Fluffis99 att de borde prova att bli modeller. Hon hade en jättebra kontakt som hon till och med hade träffat på riktigt, en helschysst kille som hette Gustav.
Gustav och Julia började umgås online och han ville se henne i webbkameran, helst utan tröja, för att kunna avgöra om hon skulle passa som modell. Han sa att han gillade vad han såg. Julia kanske skulle kunna bli modell! Hon blev väldigt glad. Hon hade aldrig känt sig så uppskattad av någon.
Tänk att Gustav, en fotograf, tyckte att hon var snygg. Han ville se mer av henne i webbkameran och Julia skickade dessutom några bilder. Till sist fick Julia veta att Gustav och Fluffis99 var samma person. Fluffis99 var alltså en 57-årig man som använde sig av flera smeknamn.
Från grooming till snabba hot och utpressning
Hur kan jag prata med barn om grooming?
Tips till dig som är förälder, vad kan man som förälder tänka på?
Vad kan vi göra - våldsprevention
Tack för oss!
Kontaktuppgifter:
Biståndsenheten
Mejerigatan 5, Eksjö
Telefon: 0381-360 00
E-post: irampljuset@eksjo.se
Textversion, avsnitt 15, "Effekter av våldet, del 1"
Du gråter, pratar snabbt
Ändå förstår jag allt
Berätta vad han har gjort
Försök att andas
Vi ska packa dina saker mitt i natten
Ta din väska och gå
Vi ska packa dina saker i en taxi
Och dra därifrån
Och om det så tar tusen gånger
Ska jag hjälpa dig att lämna honom
Om det så tar tusen gånger
Ska jag hjälpa dig att lämna honom
Om det så tar tusen gånger
Ska jag hjälpa dig att lämna honom
Jag kommer säga det, tills du tror på det
Dеt är inte ditt fel
Jag kommer säga dеt, tills du tror på det
Det är inte ditt fel
Det var aldrig det
Välkommen till avsnitt 15 av podden Dolda motiv i rampljuset.
Dagens avsnitt handlar just om effekter av våldet och hur det påverkar den psykiska hälsan.
Idag har vi med oss en gäst som heter Sharlee, som ska med egna ord få berätta sin berättelse, välkommen hit!
Effekter av våldet:
Sharlees egna berättelse:
Sharlee berättar om en period i sitt liv då hon var våldsutsatt från sitt X. Han har utsatt henne för fysiskt, psykiskt, och sexuellt våld, det förekom både grovt fysiskt våld och förnedring och kontroll. Sharlee levde med detta i 3 år. Effekten av våldet har yttrat sig genom PTSD, depressioner, panikångest och fysiska effekter. Hon har fått uppsöka sjukhus flertalet gånger under denna period. Sharlee fick leva under sekretess under en period. Sharlee kan inte arbeta idag på grund av den psykiska ohälsa som hon blev drabbad av.
Sharlee kom i kontakt med en kvinnojour som hjälpte henne att bryta och flytta från mannen.
Kontaktuppgifter:
Biståndsenheten
Mejerigatan 5, Eksjö
Telefon: 0381-360 00
E-post: irampljuset@eksjo.se
Textversion, avsnitt 16, "Effekter av våldet, del 2"
Välkommen till dagens avsnitt där vi kommer att fortsätta där det förra avslutade. Vi har kvar Sharlee på tråden som är fortsatt med oss och, där vi nu kommer att fokusera på effekter av våldet.
De kvinnor och män som hade utsatts för allvarligt sexuellt, fysiskt och/eller psykiskt våld uppgav i betydligt högre utsträckning symtom på depression och riskbruk av alkohol, och även kroppsliga symtom som huvudvärk, smärta i axlar eller nacke, yrsel eller återkommande tarmbesvär jämfört med dem som inte varit utsatta. Det var även flera gånger vanligare att uppge symtom på posttraumatiskt stressyndrom och självskadebeteende.
Psykisk ohälsa – depression och självskadebeteende
Fysisk hälsa
Vad hände sen?
Kontaktuppgifter:
Biståndsenheten
Mejerigatan 5, Eksjö
Telefon: 0381-360 00
E-post: irampljuset@eksjo.se
Textversion, avsnitt 17, "Människohandel, del 1"
Vi hälsar alla välkomna till avsnitt 17 av Dolda motiv i rampljuset med mig Annasofia och min kollega Pernilla. I dagens avsnitt ska vi prata om människohandel, vad innebär det?
Vad är människohandel?
Vad säger lagen om människohandel?
Om människohandel för sexuella ändamål:
Andra orsaker till att det sker handel med människor:
Människohandel för tiggeri och brottslig verksamhet:
Människohandel för tvångsarbete:
Människohandel för tvångsarbete alternativt arbetskraftsexploatering inom kroppsvårdsverksamheter:
Tvångsarbete eller en situation som innebär nödläge
För att ge en bild av hur omfattande människohandel är och hur det ser ut i ett jämställdhetsperspektiv tänkte jag att vi ska nämna lite hur statistiken ser ut:
Flyktingar från Ukraina löper risk för människohandel:
Målet är att förebygga prostitution och människohandel för alla ändamål i Sverige. En viktig del i arbetet är att förbättra skyddet för utsatta och öka lagföringen av förövare.
Vi tackar för idag och hoppas att ni vill fortsätta att följa ossKontaktuppgifter:
Biståndsenheten
Mejerigatan 5, Eksjö
Telefon: 0381-360 00
E-post: irampljuset@eksjo.se
Textversion, avsnitt 18, "Människohandel, del 2"
I dagens avsnitt ska vi fortsätta att prata om människohandel och prostitution, om vem som är förövare, samt om samverkan mellan olika aktörer och stödinsatser.
Profiler: förövare och organiserade brottsnätverk
Kriminella nätverk
Förövarnas tillvägagångssätt – rekrytering av offren
Förövarnas tillvägagångssätt – transport av offren
Samverkan flera myndigheter nödvändigt
Stödfunktioner för att upptäcka prostitution och människohandel
Stödinsatser
När det gäller att utnyttja någons utsatta belägenhet ska personen i princip inte ha haft något annat godtagbart val än att foga sig. Motsvarande bevisproblem finns även vid människohandel för sexuella ändamål, och i de situationerna finns det en möjlighet att åtala förövarna för alternativa brott som koppleri och grovt koppleri. Ett liknande utrymme för alternativa brott vid människohandel för tvångsarbete finns numera i form av det nya brottet människoexploatering.
Sanktioner mot arbetsgivare
Brottslighet och tillsynsarbete
Genom att bedriva tillsynsarbete lokalt ökar möjligheterna att uppdaga och beivra människohandel för olika ändamål. I praktiken innebär detta att polisen utövar tillsyn mot illegala och legala verksamheter som svart- och spelklubbar, restauranger, vattenpipskaféer, kroppsvårdsverksamheter m.m. Särskilt fokus riktas mot oseriösa arbetsgivare och brottsnätverk inom verksamheter där det finns stor risk för att människor utnyttjas för sexuella ändamål eller i tvångsarbete, alternativt i frågor om arbets- och anställningsvillkor.
Kontaktuppgifter:
Biståndsenheten
Mejerigatan 5, Eksjö
Telefon: 0381-360 00
E-post: irampljuset@eksjo.se
Textversion, avsnitt 19, "Prostitution och människohandel, del 1"
Prostitution och människohandel för sexuella ändamål ingår som en viktig del i regeringens arbete för att motverka mäns våld mot kvinnor. Dessa områden lyfts särskilt fram i regeringens tioåriga nationella strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor.
Människohandel för sexuella ändamål är att betrakta som en av de värsta formerna av mäns våld mot kvinnor. Människohandel förekommer i många former och flickor, kvinnor, pojkar och män utsätts på olika sätt för den här brottsligheten i Sverige.
Prostitutionens innebörd
Ordet prostituerad härstammar från latinets pro-stituere, som betyder ”att offentligt ställa ut”. Det antyder att någon ställs ut till allmänhetens beskådande, som en vara i ett skyltfönster, i syfte att granskas och säljas till vem som helst som är beredd att betala vad det kostar. Ordet beskriver med andra ord ganska väl vad prostitutionen handlar om. I prostitution är inte bara kroppen, utan hela människovärdet till salu.
Förbjudet att köpa sex, men inte att sälja. Varför?
Vad är prostitution och vad säger lagen?
Prostitution definieras som:
När minst två parter köper eller säljer sexuella tjänster mot ersättning (vanligen ekonomisk); vilken utgör en förutsättning för den sexuella tjänsten (SOU 1995:15).
Sexköpslagen – från kontroversiell lag till internationell modell
Var sker prostitutionen?
Försäljning och köp av sexuella tjänster via internet under 2018- hur påverkar internet prostitutionen/köp av sexuella tjänster?
Vad finns det för arenor för köp av sexuell tjänst?
Vem säljer och vem köper?
Vem köper då?
Även pojkar och unga män utnyttjades genom sugardejtning.
Annonsering:
Varifrån kom de kvinnor som utnyttjades i prostitution i Sverige?
Allmänt om offer för människohandel för sexuella ändamål inom Sverige:
Kvinnornas bakgrund
Vi har pratat kort om vem det är som säljer sex, att det inte finns ngn klar mall, men vem är egentligen hon som säljer sin kropp?
Vi tackar för idag!
Kontaktuppgifter:
Biståndsenheten
Mejerigatan 5, Eksjö
Telefon: 0381-360 00
E-post: irampljuset@eksjo.se
Textversion, avsnitt 20, "Prostitution och människohandel, del 2"
Varför?
Orsaker
”Skönhet? Ja. Sexuell erfarenhet? I viss mån. Men det går att lära sig lättare än du tror. Det som är viktigare än något annat är lydnad. Och hur får man lydnad? Du får lydnad om du får kvinnor som haft sex med sina pappor, sina farbröder, sina bröder – du vet, någon de älskar och är rädd att förlora, så de låter bli att trotsa. Sen är det bara att vara snällare mot kvinnan än de någonsin varit – och farligare. De kommer att göra allt för att glädja dig. Det är så det går till.” Han nickar mot kvinnorna och båda ler. ”Båda de här flickorna har varit med sina pappor. Nu gör de mig rik – och de är glada.”
Ska vi prata lite närmare om dessa orsaker. Om vi börjar med känslomässig avstängning och dissociation
Skam
Upplevd fientlighet
”Till och med före puberteten lär sig många flickor att använda sin sexualitet för att behaga sin far. Efter många år kan det hända att hon ser prostitution som en logisk fortsättning på att ha sålt sex hemma. Många utnyttjade kvinnor fattar ett beslut som går ut på, att om de nu ändå är tvungna att ha sex med män, så tänker de i alla fall se till att ta betalt för det.”
Stävja ångest
Återta kontroll
Gränsdragningsproblem
Pengar
Ny lag kan leda till att sexköpare även kan dömas för våldtäkt
Vad händer med pengarna från prostitutionsverksamheten?
Våld mot kvinnor i prostitution
Rån och utpressning mot kvinnor i prostitution under 2018
Hur kan sexhandel fortgå?
Förebyggande insatser för att motverka prostitution
Organisationer och Föreningar
Vi tackar för idag! Fortsätt att stödja oss i kampen för ett Sverige fritt från våld.
Kontaktuppgifter:
Biståndsenheten
Mejerigatan 5, Eksjö
Telefon: 0381-360 00
E-post: irampljuset@eksjo.se
Textversion, avsnitt 21, "Människohandel med barn, del 1"
Idag ska vi ju prata om ett ämne som kanske inte hör hemma under våld i nära relation men är en del av det våld- och brottsförebyggande arbete som är viktigt och faller under ”mäns våld mot kvinnor” och det samordningsuppdrag Länsstyrelsen har inom detta.
Människohandel barn i Sverige
Människohandel med barn
I Sverige har de flesta fall av människohandel med barn för sexuella ändamål rört flickor i åldrarna 16-17 år. Det förekommer också att barn förs till Sverige för att de ska utnyttjas för att begå brott och för att tigga.
Några faktorer som gör att barn hamnar i en utsatt position är
Riskfaktorer - På olika nivåer – samhälle, närsamhälle, familj, individ
Samhällsnivå:
Familjenivå:
Individnivå:
Exempel på barngrupper som är särskilt utsatta i Sverige är:
Relationer till förövaren
Barnen befinner sig ofta i beroendeställning:
Barnets rättigheter
För att göra ett gott arbete som både är förebyggande och Ingripa när människohandel sker behövs många aktörer i samhället. Stöd och samverkan är viktiga delar och de som bla bidrar med det är:
Vad är det som gäller kring brottet människohandel?
Lagen kräver att följande två villkor är uppfyllda:
Exploatering:
Handel med barn för sexuella och andra ändamål:
Vad finns det för utmaningar för rättsväsendet i ärenden om människohandel med barn?
Nästa avsnitt fortsätter vi att samtala om människohandel och barn.
Fortsätt att stödja oss i kampen för ett Sverige fritt från våld!
Kontaktuppgifter:
Biståndsenheten
Mejerigatan 5, Eksjö
Telefon: 0381-360 00
E-post: irampljuset@eksjo.se
Textversion, avsnitt 22, "Människohandel med barn, del 2"
Människohandel med barn för andra ändamål än sexuella
Ensamkommande barn
Sexuella övergrepp på barn under 18 år utanför Sveriges gränser:
Vi tackar för idag och hoppas att ni följer oss igen!
Fortsätt att stödja oss i kampen för ett Sverige fritt från våld.
Nu tar vi sommarlov och är tillbaka i höst.
Kontaktuppgifter:
Biståndsenheten
Mejerigatan 5, Eksjö
Telefon: 0381-360 00
E-post: irampljuset@eksjo.se
Kommunens riktlinjer mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck
Kommunerna har ett lagstadgat ansvar att arbeta förebyggande och med skydd och stöd för våldsutsatta samt våldsutövare. Arbete mot våld i nära relationer är även en del av kommunens folkhälsofrämjande arbete.
Kontakt
Sidan senast uppdaterad:
Våld i nära relationer, Eksjö kommun
Eksjö kommun erbjuder stöd och hjälp till dig som har utsatts för hot eller våld av en närstående och vill förändra din situation. Kommunen kan också hjälpa dig som utsätter andra för våld eller har svårt att hantera ilska och aggressioner.
En text som ni kan byta i kontaktboxen. Ta bort modulen så syns inte övrigtfältet. När texten är uppdaterad, ta bort utropstecknet i modulnamnet.
Kontaktcenter
Besök:Södra Kyrkogatan 4, Eksjö
Post:575 80 Eksjö
Telefon: 0381–360 00
E-post: kommun@eksjo.se
Fax:0381–166 00
Öppettider
Telefon:
Måndag–fredag 8.00–16.00
Torsdagar jämna veckor 8.00–15.00
Lunchstängt 12.00–12.45
Besök:
Måndag–fredag 8.00–16.00
Lunchstängt 12.00–12.45
Dag före röd dag, dag före midsommarafton, julafton och nyårsafton, samt vid så kallade klämdagar stänger Kontaktcenter klockan 12.00.
Felanmälan om el, fjärrvärme, sop- och avfallshantering, vatten- och avloppsledningar, gator, park och bredband görs till Eksjö Energi.
Vad vill du göra?
Dina synpunkter är värdefulla för att förbättra kommunens verksamhet, service och tjänster. En synpunkt kan vara ett förbättringsförslag, ett klagomål eller kanske beröm som du vill framföra. Din synpunkt skickas till berörd verksamhet, och om du så vill får du återkoppling på det du skickat in. Du kan också välja att vara anonym.
Alla som är folkbokförda i Eksjö kommun kan lämna in ett medborgarförslag. Medborgarförslag skiljer sig från synpunkter. Ett medborgarförslag är en möjlighet att lämna förslag på något nytt utöver ordinarie verksamhet. Alla medborgarförslag som kommer in är offentliga handlingar och behandlas politiskt.