LYSSNA

Om grundskolan

Skolplikten börjar höstterminen det år ett barn fyller sex år. I Eksjö kommun finns det nio grundskolor som drivs av kommunen.

Nästan alla barn som är bosatta i Sverige har skolplikt. Skolplikt innebär att barn har rätt till utbildning i förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola eller sameskola. Skolplikten börjar höstterminen det år då barnet fyller sex år.

Grundskolan består av nio årskurser och skolplikten gäller under dessa nio år. Förskoleklassen är ett förberedande år innan grundskolan. Grundskolan är kostnadsfri. För barn med en utvecklingsstörning finns grundsärskolan som ett alternativ till grundskolan.

Välja skola

Som förälder har du rätt att, med vissa begränsningar, välja skola för ditt barn.

Skola inom Eksjö kommun

Innan en elev ska börja i förskoleklass, eller när en elev flyttar till Eksjö kommun, väljer du som förälder vilken skola du önskar att ditt barn ska gå i.

Kommunen utgår i första hand från önskemålet. Önskemålet får dock inte gå ut över ett annat barns rättighet att placeras vid en skola som ligger nära hemmet enligt den så kallade närhetsprincipen. Det kan finnas flera skolor i kommunen som anses ligga nära hemmet. Ibland är antalet elever som vill gå på en skola större än det antal platser skolan erbjuder. I dessa fall måste kommunen från fall till fall bedöma vilka elever som har störst rätt till en plats på skolan.

Kommunen får alltså gå ifrån ditt önskemål om det innebär organisatoriska eller ekonomiska svårigheter, eller om det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero.

Urvalsprinciper

  1. Vårdnadshavares önskemål
  2. Närhetsprincipen/relativ närhet (exempel på närhetsprincipen finns längre ner på sidan).

Relativ närhet innebär följande; om två barn har valt samma skola och bara ett av dem kan få en plats, så är det barnet som har längst skolväg till den alternativa skolan som har rätt till platsen. Se exempel i bilden nedan.
Med skolväg avses kortaste väg, det vill säga närmaste vanlig väg eller gata – med eller utan trottoar, gång- eller cykelväg.
Med alternativ skola menas den kommunala skola som ligger närmast elevens hem, bortsett från skolan som urvalet gäller.

När har barnet rätt till skolskjuts?

Om du väljer den grundskola som kommunen anvisar ditt barn till har du rätt till skolskjuts inom de ramar som kommunen beslutar om. Kommunen anvisar oftast den skola som är närmast hemmet. Barnet har inte rätt till skolskjuts om du väljer en annan skola i Eksjö kommun. Mer information om skolskjuts

Närhetsprincipen

Exempel på närhetsprincipen:
Adrian har 800 meter till den skola han önskat och 950 meter till sin nästa närmaste skola (950-800=150 meter).
Hanna har 600 meter till skolan hon önskat och 650 meter till sin nästa närmaste skola (650-600=50 meter).
Adrian får platsen på den önskade skolan eftersom han skulle fått längre till den alternativa skolan.

Bild: Exempel på närhetsprincipen.

Byte av skola

Som vårdnadshavare har du rätt att, med vissa begränsningar, välja skola för ditt barn. Du kan även ansöka om att byta skola i Eksjö kommun.

Skola i en annan kommun

Friskola

Du kan också välja att söka plats för ditt barn i en fristående grundskola oavsett i vilken kommun den ligger. Med fristående skola menas en av Skolinspektionen godkänd skola som motsvarar grundskolan, och som har en annan huvudman än kommunen.

Om den fristående skolan beslutar att ta emot ditt barn har den rätt till ersättning från Eksjö kommun.

Vid val av friskola har kommunen inte någon skyldighet att erbjuda fritidshemsplats.

Barnet har inte rätt till skolskjuts om du väljer en friskola.

Det finns inte någon fristående grundskola i Eksjö kommun.

Utvecklingssamtal

I grundskolan träffas eleven, läraren och du som förälder minst en gång varje termin för att gå igenom hur det går i skolan och hur eleven trivs. Detta kallas för utveck­lingssamtal. Under samtalet pratar ni om hur skolan kan stödja och stimulera elevens utveckling. Samtalet ger eleven och dig som förälder en möjlighet att påverka och ta ansvar för elevens skolgång.

Betyg

Terminsbetyg ges i slutet av varje termin i alla ämnen utom språkval från och med årskurs 6. En betygsskala med sex steg används, från A till F. A till E står för godkända resultat och F för ej godkänt resultat.

Om en elev har haft stor frånvaro som gör att det inte går att bedöma elevens kunskaper kommer ett betyg inte att kunna ges. I dessa fall sätts ett streck (-) i betygskatalogen.

Skollagen och läroplanen

Skollagen och läroplanen ska garantera att alla elever får en likvärdig skolgång, oavsett var de bor eller vilken skola de väljer. Grundskolan styrs utifrån olika styrdokument som anger mål och riktlinjer för verksamheten.

Skollagen, som stiftas av riksdagen, innehåller de grundläggande bestämmel­serna om grundskolan och andra skolformer. Skollagen gäller för såväl fristående som kommunala skolor.

Det finns också flera förordningar för grundskolan, till exempel skolförordningen och förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en plan för likabehand­ling som stöd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling.

I läroplanen kan man läsa om grundskolans grundläggande mål och riktlinjer. Där beskrivs bland annat normer och värden, kunskapsmål samt elevernas ansvar och inflytande. I läroplanen finns även kursplanerna som anger målen för undervisningen i varje enskilt ämne.

Skolplikt

Alla barn i åldern 6 till 16 år som är bosatta i Sverige måste gå i förskoleklass och grundskola. Detta kallas för skolplikt och innebär en fullständig rätt till utbildning som ingen kan ta ifrån barn och ungdomar.

Som förälder är du skyldig att se till att barnet kommer till skolan och får sin utbildning. Du får inte hålla barnet hemma eller av olika anledningar inte se till att barnet kommer till skolan.

Kommunen är också skyldig att kontrollera att eleverna finns i skolan. Skolan ska kontakta hemmet när eleven är frånvarande om du som förälder inte anmält frånvaron.

Otillåten frånvaro anmäls

Otillåten frånvaro kan vara skolk eller frånvaro utan att ha sökt ledigt. Om en elev har mycket otillåten frånvaro måste skolans rektor lämna en anmälan till barn- och utbildningssektorn. Till denna anmälan bifogas en redovisning om skolans åtgärder för att hjälpa både elev och dig som förälder att minska den otillåtna frånvaron.

Risk för böter (vitesföreläggande)

Du som förälder har ett ansvar för att ditt barn som är skolpliktigt kommer till skolan. Om en elev som är skolpliktig inte går i skolan kan kommunstyrelsen i Eksjö kommun uppmana dig att ta ditt ansvar genom ett så kallat vitesföreläggande. Detta betyder att du hotas med böter om inte eleven uppfyller skolplikten. Kommunen använder sig av vitesföreläggande endast efter att skolan försökt att komma till rätta med situationen på andra sätt. Högsta belopp som kan utdömas är 25 000 kronor. Som förälder får du information om de krav som ställs, och om du därefter ser till att barnet kommer till skolan slipper du böter.

Om du som förälder trots hot om böter inte ser till att barnet kommer till skolan så ansöker kommunen hos länsrätten att böter ska dömas ut. Det är inte tillåtet för kommunen att skicka räkning till föräldern. Länsrätten gör då en ny utredning av ärendet och kan då besluta att du som förälder måste betala böter. Domstolen kräver in pengarna.

Mer om elevers frånvaro och ledighet på Skolverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Svenska som andraspråk

I grundskolan finns två svenskämnen: svenska och svenska som andraspråk. Svenska som andraspråk är ett eget ämne med en egen kursplan. Elever i skolan läser antingen svenska som andraspråk eller svenska. Det är lika mycket undervisningstid i svenska som andraspråk som i svenska.

Ur Skolförordningens 5 kap, Svenska som andraspråk 14 §:
Undervisning i svenska som andraspråk ska, om det behövs, anordnas för

  1. elever som har ett annat språk än svenska som modersmål,
  2. elever som har svenska som modersmål och som har tagits in från skolor i utlandet, och
  3. invandrarelever som har svenska som huvudsakligt umgängesspråk med en vårdnadshavare. Rektorn beslutar om undervisning i svenska som andraspråk för en elev.

Varför behöver en del elever undervisning i svenska som andraspråk?

Det är en stor fördel att få växa upp med flera språk. När barn kan flera språk, använder de de olika språken på olika sätt och i olika sammanhang. De kanske också pratar olika språk med olika personer.

Undervisningen i ämnet svenska utgår från att eleverna när de börjar skolan pratar flytande, uttalsmässigt och grammatiskt korrekt svenska. En elev med svenska som modersmål kan i genomsnitt 8 000 till 10 000 ord vid sju års ålder. Denna språkliga bas kan de bygga vidare på i skolan.

Elever som vuxit upp med flera språk har många gånger inte haft samma möjlighet att utveckla den språkliga basen på svenska innan de påbörjar skolgången. Undervisningen i svenska som andraspråk utgår från att eleven kan behöva utveckla den språkliga basen och det svenska ordförrådet samtidigt som eleven ska fortsätta att utveckla det svenska språket.

Varför är det bra för ditt barn att läsa svenska som andraspråk?

Det är viktigt att utveckla ett rikt och varierat svenskt språk i tal och skrift. Det innebär att man måste kunna använda det svenska språket på många olika sätt i många olika sammanhang.

Det är skillnad på att lära sig svenska som modersmål och att lära sig svenska som andraspråk. Alla som lärt sig ett nytt språk vet att det inte sker automatiskt. Vardagsspråket kan gå ganska fort att utveckla, men för att kunna utvecklas i skolans alla ämnen behöver man ett starkt svenskt språk.

Lärare med behörighet att undervisa i svenska som andraspråk har en utbildning med inriktning på elever som ska utveckla ett andraspråk och ämneskunskaper på svenska.

Vad skiljer mellan svenska och svenska som andraspråk?

Skillnaderna i kursplanerna för svenska respektive svenska som andraspråk är inte så stora, men elever som läser svenska som andraspråk kan ha behov av en annan sorts undervisning.

I kursplanen för svenska som andraspråk framgår att eleverna ska få goda möjligheter att utveckla ett starkt svenskt språk och inte minst att kommunicera på svenska utifrån sin kunskapsnivå. Skolan ska då inte ställa för tidiga krav på språklig korrekthet. Detta innebär att eleverna i undervisningen ska få många möjligheter att öva på att samtala och skriva på svenska, även om det ibland blir fel.

Språkliga fel när man lär sig ett nytt språk behöver inte vara negativt utan är snarare något positivt. Lärare som undervisar i svenska som andraspråk är väl medvetna om att språkliga fel kan vara ett tecken på utveckling i svenska språket. När en elev vill uttrycka något som är tankemässigt utmanande kanske inte svenska språket riktigt hänger med. Tankarna ligger så att säga före språket. Lärare som undervisar i svenska som andraspråk tar hänsyn till detta när de gör bedömningar och sätter betyg.

Hur organiseras undervisningen i svenska som andraspråk?

Undervisningen kan organiseras på flera olika sätt, både inom samma skola och mellan skolor. Eleverna som läser svenska som andraspråk kan ha väldigt olika behov. En del elever är helt nya i Sverige och behöver läsa svenska som ett nybörjarspråk, medan andra elever kan vara födda i Sverige och ha ett relativt välutvecklat språk. Det innebär att svenska som andraspråk är ett ämne både för nybörjare och för elever som kommit längre i sin språkliga utveckling i svenska. Därför behöver undervisningen genomföras på olika sätt. Ibland undervisas elever som läser svenska som andraspråk i en egen grupp, ibland läser de tillsammans med elever som läser ämnet svenska.

Fråga rektorn på ditt barns skola hur de organiserar undervisningen i svenska som andraspråk.

Hur vet ni att mitt barn behöver svenska som andraspråk?

Alla barns språkutveckling bedöms i skolan. I grundskolan och i grundsärskolan har Eksjö kommun gemensamma rutiner och använder samma material för att bedöma elevernas språkutveckling. Om lärarna märker att en elevs svenska språk visar tecken på så kallade andraspråksdrag, görs en språkutvecklingsanalys. Andraspråksdrag kan till exempel vara ett mindre ordförråd på svenska, felaktigt uttal av ord eller grammatiska fel. En språkutvecklingsanalys innebär till exempel:

  • observationer av eleven i undervisningen och på raster.
  • gemensam läsning av böcker med eleven och samtal om innehållet.
  • samtal om bilder eller händelser.
  • analys av elevens skrivförmåga.
  • genomförande av olika ord- eller läsförståelsetester.

Informationen från språkutvecklingsanalysen ligger till grund för rektors beslut om eleven ska läsa svenska som andraspråk.

Vem bestämmer om mitt barn ska läsa svenska som andraspråk?

Det är alltid rektor som beslutar om en elev ska läsa svenska som andraspråk istället för svenska. Rektor fattar beslutet utifrån lärarnas allsidiga bedömning av elevens språkutveckling.

Hur länge ska mitt barn läsa svenska som andraspråk?

Så länge eleven är i behov av undervisning i svenska som andraspråk ersätter den undervisningen i svenska. Vissa elever behöver under hela grundskoletiden undervisning i svenska som andraspråk, medan andra har behovet under kortare tid. Lärarna gör fortlöpande bedömningar av elevens språkutveckling och en gång per läsår, i slutet av vårterminen, fattar rektor ett nytt beslut om eleven ska läsa svenska som andraspråk eller inte.

När lärarna har utvecklingssamtal pratar de med ert barn och er om kunskapsutvecklingen och då även om språkutvecklingen och ämnet svenska som andraspråk.

Prata med ert barns lärare om ni har frågor kring svenska som andraspråk.

Är det olika nationella prov i svenska och svenska som andraspråk?

Nej, elever som läser svenska och svenska som andraspråk gör samma nationella prov i årskurs tre, sex och nio. Däremot skiljer sig bedömning av de skriftliga texterna åt till exempel vad gäller ordförråd, stavning och grammatisk korrekthet.

Vad gäller kring betyg?

Det spelar ingen roll om eleven har betyg i svenska eller svenska som andraspråk. Betygen är lika mycket värda och om eleven har minst betyget E i svenska som andraspråk (och även i engelska och matematik), så ger det behörighet att söka till gymnasieskolans program.

Modersmålsundervisning

Förväntningar – grundskolan och grundsärskolan

Utgångspunkter

I Skollagen (2010:800) anges bland annat följande gällande elevers utveckling i skolan:

  • Utbildningen i grundskolan och grundsärskolan har som syfte att eleverna ska inhämta och utveckla såväl kunskaper som värden. Alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära ska främjas genom utbildningen. Vidare ska respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna som det svenska samhället vilar på förmedlas och förankras i skolan.
  • Elevers olika behov ska beaktas och de ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. Skolan ska sträva efter att kompensera för skillnader i elevers förutsättningar att tillägna sig utbildningen.
  • I samarbete med hemmen ska elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare främjas.

För att kunna nå hit krävs att personal i skolan, elever och vårdnadshavare samarbetar och att vi vet vad vi kan förvänta oss av varandra. Detta har grundskolans ledningsgrupp sammanfattat i nedanstående text.

Vad kan elever och vårdnadshavare förvänta sig av grundskolan och grundsärskolan i Eksjö kommun?

I Eksjös grundskolor och grundsärskola möts du som elev och du som vårdnadshavare av personal som:

  • ger en god utbildning i enlighet med läroplanen, skollagen och övriga styrdokument oberoende av vilken skola du går på
  • har höga och positiva förväntningar på dig som elev och dig som vårdnadshavare
  • är professionell och och engagerad
  • arbetar aktivt med att skapa trygghet och goda relationer med dig som elev och dig som vårdnadshavare
  • visar ett tydligt ledarskap
  • kontinuerligt arbetar med att utveckla lärmiljöerna för att skapa goda möjligheter till lärande där lärare och elever delar ansvaret för lärandet
  • strävar efter delaktighet från elever och vårdnadshavare

Vad förväntar sig skolan av eleverna?

Personalen i Eksjö kommuns grundskolor och grundsärskola förväntar sig att du som elev:

  • har höga och positiva förväntningar på skolan och på dig själv
  • tar vara på de möjligheter och det stöd som erbjuds
  • tar ansvar för ditt skolarbete genom att göra ditt bästa, till exempel genom att vara redo för skoldagen, komma i tid och ha med rätt material samt vara närvarande och aktiv på lektionerna
  • behandlar alla lika och med respekt
  • visar omsorg om de människor som finns omkring dig
  • visar omsorg om den gemensamma miljön i skolan

Vad förväntar sig skolan av vårdnadshavarna?

Personalen i Eksjö kommuns grundskolor och grundsärskola förväntar sig att du som vårdnadshavare:

  • har höga och positiva förväntningar på skolan och på ditt barn
  • visar intresse för ditt barns skolgång och hjälper ditt barn att ta ansvar och förstå vikten av att göra sitt bästa
  • hjälper ditt barn att hantera och lära sig av såväl motgångar som framgångar
  • ger ditt barn bästa möjliga förutsättningar för lärande genom att se till att ditt barn kommer utsövd och mätt, kommer i tid samt får med sig rätt saker till skolan
  • pratar gott om skolan med ditt barn och lyfter eventuella problem med i första hand den som arbetar närmast ditt barn
  • för en dialog med skolan om ditt barn så att vi tillsammans kan arbeta för barnets bästa

Om att cykla till skolan

Att cykla är bra för både hälsan och miljön. Nedan finns några tips och rekommendationer för hur du på bästa och säkraste sätt cyklar till och från skolan. 

Använd cykelhjälm!

Mer än 30 procent av alla cyklister som skadas får huvudskador. Enligt lag ska alla barn och ungdomar under 15 år använda hjälm när de cyklar eller blir skjutsade på cykel.

När är barn trafikmogna?

När kan man på egen hand börja cykla till skolan och när är det lagom att börja? Att vistas i trafiken på egen hand är en mognadsprocess som tar många år. Cykla därför alltid tillsammans med barnet tills barnet är mogen att cykla på egen hand.

Kontrollera alltid utrustningen innan avfärd!

Kontrollera att lampa fram och bak fungerar, att reflexer finns och att cykelhjälmen sitter bra.

Var ska du cykla?

Cykla i första hand på cykelbanor och i cykelfält. Håll till höger vid möte med gående på gemensam gång- och cykelbana och om det inte finns särskild cykelbana ska du cykla på höger sida av vägen, i vägrenen om det finns en sådan. Hoppa av cykeln när du går över vägen!

Karta – rekommenderade vägar till skolan

På Eksjö kommuns webbkarta kan du se rekommenderade vägar till och från Länk till annan webbplats.
grundskolor upp till årskurs 6 Länk till annan webbplats. i Eksjö.

Tänk på att rekommenderade vägar inte enbart är cykelvägar, utan även bilvägar. Rekommenderade bilvägar är ofta breda och lågtrafikerade.
Ta det försiktigt! 

Kontakt

Barn- och utbildningssektorn

Besök:

Södra Kyrkogatan 4, Eksjö

Post:

Eksjö kommun, 575 80 Eksjö

Telefon:

0381-360 00

Hjälpte informationen dig?

Sidan senast uppdaterad:

Om grundskolan i Eksjö kommun

Grundskolan är obligatorisk för alla barn från hösten det år de fyller sex år. I Eksjö kommun finns det nio grundskolor som drivs av kommunen.

En text som ni kan byta i kontaktboxen. Ta bort modulen så syns inte övrigtfältet. När texten är uppdaterad, ta bort utropstecknet i modulnamnet.

Till toppen

Kontaktcenter

Besök:Södra Kyrkogatan 4, Eksjö

Post:575 80 Eksjö

Telefon: 0381–360 00

E-post: kommun@eksjo.se

Fax:0381–166 00

Öppettider

Telefon:

Måndag–fredag 8.00–16.00
Torsdagar jämna veckor 8.00–15.00
Lunchstängt 12.00–12.45

Besök:

Måndag–fredag 8.00–16.00
Lunchstängt 12.00–12.45

Dag före röd dag, dag före midsommarafton, julafton och nyårsafton, samt vid så kallade klämdagar stänger Kontaktcenter klockan 12.00.

Felanmälan

Felanmälan om el, fjärrvärme, sop- och avfallshantering, vatten- och avloppsledningar, gator, park och bredband görs till Eksjö Energi.